Vi avslutar…

…en helt fantastisk dag med att luskamma familjen.

Vissa av oss (jag) med mitt långa hår såg inte fram emot detta. Barn nr 1 går in på toaletten, böjer sig över handfatet, tar den förhatliga luskammen i stål och drar ett första drag genom håret. Se där! Två FETA löss promenerar omkring i handfatet. I mina ögon miljarders SMÅ lusar kryper omkring.

Som den världsvane fyrbarnsoder jag är väljer jag att inte hoppa jämnfota av väjmelse och förfäran utan står modigt kvar och tittar igenom håret med mitt eget högt uppsatt på huvudet.

Barn nr 2 springer som en galning runt runt och skriker i högan sky! Lusbarnet ska hålla sig borta för bara att h*n står bredvid gör att lössen *hoppar* till barn 2:s skalle!!! Jag ler lite överseende försöker lugna så att jag åtminstone får kamma igenom håret. Pedagogisk övertalning pågår en stund så vi kan kamma igenom håret och se att där minsann finns inga husdjur.

När så barn nr 1 ska lägga sig få sina vintertorra kinder insmorda för att därefter barn nr 2 ska ges samma behandling kommer nästa utbrott. JAG HAR JU INTE TVÄTTAT HÄNDERNA EFTER ATT HA TAGIT I LUSBARNET!!! Va? Jo, lössen kan smitta, du har tagit i lusbarnet!!!! Lusbarnet…..det stackars lilla livet börjar gråta högljutt över det kränkande uttryck som getts det. Själv får jag: Tvätta händerna, tvinga barn nr 2 att be barn nr 1 om ursäkt, smörja ännu ett par vintertorra kinder med rena fingrar och förklara att det faktiskt inte går att ha löss på kinderna.

Ja….men dit har inte mina små kommit än.

God natt!