Catharina Alperud
Hej och välkommen till min blogg. En blogg som handlar om allt och inget. Ämnen från själens mörkaste djup till små nonsens inlägg om hur härligt livet kan vara då man befunnit sig på loppis en dag.
Till vardags gör jag inte så mycket. Jag är sjukpensionerad sedan många år efter en bilolycka och har på äldre dagar fått svaret på den största gåtan i mitt liv. Varför jag alltid känt mig så annorlunda och avvikande jämfört med mina medmänniskor. Varför jag alltid halsstarrigt rusat in i saker med hull och hår för att sedan inte kunnat slutföra saker, fått förhållanden allt från män till vänner att fungera osv.
Det hade kunnat vara så enkelt, om adHd funnits som diagnos då jag var yngre. För svaret var att jag är vuxen och lever med adHd som följeslagare varje dag.
Numer har jag kontroll över min adHd istället för att den kontrollerar mig. Detta har jag fått genom terapi, medicin och insikt med acceptans som följeslagare. ACCEPTANS är oerhört viktigt. För kan man inte acceptera och älska sig själv som den person man blev kommer man inte särskilt långt.
Jag lever i tvåsamhet med älskade Herr Effektiv. Vi är inne på vårt tredje år tillsammans och livet har varit en berg- och dalbana med allt vad det innebär för honom att dela livet med mig. Tillsammans har vi en mängd barn, både utflugna med svär-bihang och hemmavarande ungdomar som gör att det sällan är tyst och lugnt hemma hos oss. Blir det för lugnt livar alltid våra fyrbenta upp. Två Chihuahua-blandraser vid namn Texas och Dexter.
Så än en gång välkommen in, läs, begrunda, reagera, skratta och gråt! Bli berörd eller bestört.
Till vardags gör jag inte så mycket. Jag är sjukpensionerad sedan många år efter en bilolycka och har på äldre dagar fått svaret på den största gåtan i mitt liv. Varför jag alltid känt mig så annorlunda och avvikande jämfört med mina medmänniskor. Varför jag alltid halsstarrigt rusat in i saker med hull och hår för att sedan inte kunnat slutföra saker, fått förhållanden allt från män till vänner att fungera osv.
Det hade kunnat vara så enkelt, om adHd funnits som diagnos då jag var yngre. För svaret var att jag är vuxen och lever med adHd som följeslagare varje dag.
Numer har jag kontroll över min adHd istället för att den kontrollerar mig. Detta har jag fått genom terapi, medicin och insikt med acceptans som följeslagare. ACCEPTANS är oerhört viktigt. För kan man inte acceptera och älska sig själv som den person man blev kommer man inte särskilt långt.
Jag lever i tvåsamhet med älskade Herr Effektiv. Vi är inne på vårt tredje år tillsammans och livet har varit en berg- och dalbana med allt vad det innebär för honom att dela livet med mig. Tillsammans har vi en mängd barn, både utflugna med svär-bihang och hemmavarande ungdomar som gör att det sällan är tyst och lugnt hemma hos oss. Blir det för lugnt livar alltid våra fyrbenta upp. Två Chihuahua-blandraser vid namn Texas och Dexter.
Så än en gång välkommen in, läs, begrunda, reagera, skratta och gråt! Bli berörd eller bestört.
Inlägg av Catharina Alperud:
- Long time no see!, 14 december, 2014
- Hittade några sommarbilder, 27 december, 2013
- Ja inte är det enkelt…, 27 december, 2013
- Första skoldagen, 19 augusti, 2013
- Gör ett test med nya blogg..,, 19 augusti, 2013
- Om nytt år….., 23 februari, 2013
- På Julen ska man…, 21 december, 2012
- Se vad det snöar…, 15 december, 2012
- Måndag…, 19 november, 2012
- Kunskapen hos Psykpersonal…, 17 november, 2012
Senaste kommentarerna