Stora eller små förväntningar

Vi har förväntningar, jag tänker på atleterna vi har där borta på OS. Vi hoppas och tror att alla ska ta guld och när det inte händer… ja då blir det sagt både det ena och andra. Tänk vilka krav de har på sig. Det vet vi ju alla hur vi kan ha så höga krav på oss själv så att allt rasar.

Charlott K tog guld på sprinten, ja då glömmer vi alla andra som är där och kämpar. Vi ställer krav på Charlott och när det inte gick så bra i dubbeljakten ja då hm……..Grattis till Anna Haag som tog silver!!!

Tänk vilken prestation dom gör. Naturligtvis är det guld, silver eller brons som räknas i OS men jag tycker att norrmännen har ett bättre namn på Os än vad vi har. I Norge heter det OL och det blir ju genast bättre. Olympiska Lekar.

Att ställa krav på sig själv för att bevisa för andra hur bra man är det kan riktigt ställa till det för en. Jag vet! När jantelagen säger att man inte ska tro att man är någon etc. etc. ja då kan det riktigt gå på tok. Allt rasar och då kommer det värsta arbetet där man mest måste tro på sig själv. Man ska bygga upp sig och försöka bli normal, vad det nu är. Man ska fortsätta tro på sig själv men inte ha så stora krav på sig. Det är inte lätt. Det vet jag också.

Dom gör det bra våra atleter (det är Kalla som lärt mig använda det ordet) där borta.

Jag för min del ska måla köksluckorna idag. Det är ett år sedan jag köpte färgen och nu har jag äntligen byggt upp mig så mycket så att jag tror, och vet, att jag klarar det. Det känns dessutom kul att göra det. Är det ljuset måntro?