Varför är det så?

Varför vågar inte vuxna vara vuxna. Varför vågar vuxna inte ta konflikten. Jag menar inte att alla vuxna gör det, men nog är det skönt att slippa?

Jag  har nu sett både Uppdraggranskning och Debatt på SVT.

Jag blir beklämd, frusterad och förb…. Programmen handlar om en 14-årig flicka i Bjästa som blev våldtagen på en toalett, i skolan, av en pojke. Men ingen trodde på henne. Alla trodde på honom. Det var inte bara ungdomar som inte trodde på flickan utan även vuxna, både från skolan, andra "vuxna" och kyrkan. Pojken är dömd och har erkänt, ändå är det flickan som får bära hela skulden. Hon har dessutom fått flytta från skolan, från Bjästa, 50 mil bort. Hon fick flytta. Han är kvar.

Jag trodde faktiskt att att vi levde på 2000- talet. Ja t.o.m. på 2010-talet. Förr fanns det ju bara luder. Jo man sa att en del flickor/unga kvinnor var luder och det var killarna som sa det. Varför sa de det kan man undra. Det fanns ju och finns ju tydligen inte några kill-luder?

Det ska till flera granskande TV program innan någon vågar ta tag i problemet. Skolan blundade eller gjorde lama försök, enligt min uppfattning och för att inte tala om dom andra.

Det framkom i programmet att vi vuxna måste ta vårt vuxenansvar och våga vara vuxna. Varför vågar vi vuxna inte vara vuxna? Är vi så rädda för att inte vara populära eller vill vi inte sticka ut?

Se programmen om du inte har gjort det.