Spridda leenden

Idag när jag var inne i Vilhelmina var jag bl.a. in på ICA Tallen.

Visst kan man få se något lite leende där inne bland kunderna ibland. Men för det mesta så går var och en och "glor" i  hyllorna och har väl fullt upp i sitt huvud. Det här var just vid lunchtid så många hade nog lite bråttom också.

På väg ut genom kassan fick jag plötsligt höra en massa röster från ingången så jag vände på huvudet och kollade. In genom dörren kom en hel skolklass på rad, två och två, snyggt och prydligt. De skulle köpa glass, mjukglass. Killen i "glasshörnan" fick lite mycket jobb för en stund. Det var nog i alla fall 20 barn i kön. Ett leende spred sig i affären och jag undrar vilka tankar som gick genom var och ens huvud.

Genom mitt huvud gick tanken att va kul att få gå ut och köpa en glass. Dom kanske hade gjort något speciellt och hade en slant över i kassan? På min tid var det inte vanligt med mjukglass. Jag var ganska gammal innan jag åt den första mjukglassen, inköpt på Stenmans. Och inte minns jag då heller att man fick gå med fröken och köpa glass. Samtidigt är det kanske inte så väldigt spännande för dagens barn att få gå och köpa glass……

Ja än hur jag vänder och vrider min tanke så log vi alla som såg det. Vi tittade på varandra och de kanske tänkte som jag.

Det vet jag ju inte.