Jag såg Georg Andersson på invigningen av "När tåget kom till Umeå", i tidningen i går.
Jag läste också om att han skulle satsa på järnväg när han en gång fick frågan, av Göran Persson, om vad han skulle göra om han fick 10 miljoner. Detta var tydligen när han var landshövding i vårt Västerbottens län.
Jag kund inte läsa något om att han före det faktiskt var med och lade ner Inlandsbanan.
Tankarna går….
När jag för ganska länge sedan tog körkortet så fanns en paragraf som löd ungefär så här …Anpassa hastigheten efter väglaget och visa hänsyn till de som bor och uppehålla sig vid vägen. § 36 tror jag att det var.
Finns inte den längra eller får man inte lära sig det nu förtiden? Är jag gammaldags? Jag bor ju som bekant efter en grusväg. Att vara ute och gå efter den är förenat med livsfara ibland. Gruset sprutar både på benen och runt huvudet. Nästan så att man skulle behöva hjälm på sig. Folk kör som galningar.
Tjädrar och orrar som också "uppehålla" sig vid vägen har det kämpigt. Mycket dun som virvlar runt har jag märkt. De hoppar ju inte direkt in på vägen heller. Går ganska lugnt och försiktigt.
Om jag ser en stor tjäder och kanske två, så sänker jag faktiskt hastigheten. Men somliga gör inte det. Och varför kan man fråga sig….
Jag hoppas att lyktinsatsen for. De brukar vara dyra, vet jag.
Det finns mycket som är imponerande, eller imponerar på mig.
Idag när jag kom hem från Vilhelmina hängde fem (5) fåglar av olika storlek och sort ute på trappen. Pirak har varit ute i skogen med husse i hälarna. En god hund och en god jägare och skytt. Skryt kan tyckas. Sanning säger jag!
Risken finns att de som kör förbi här hamnar nere i bäcken av förvåning.
Det är det som imponerat mest på mig idag.
Massor med jägare i skogen. Hundar i alla möjliga olika format. De flesta jagar fågel vad jag kan se.
Det gäller att komma först till sitt favoritområde. Pirak och husse är ute idag. Det gick bra på jaktprovet och bra är en 1:a. Jobba på Pirak, säger jag.
Kallt ute. Känns som istiden är på väg. Ska jag måsta sluta ha kortbyxor? Ska jag måsta stänga in benen igen?
Nej jag testar ett tag till. Sockar på fötterna och flieströja på borde ju gå? Och så slutar jag att raka……..
Snacka om ont i fötterna!
Inte är det tråkigt i alla fall. Fullt upp bland morötter, pasta, skärbrädor, knivar,diskbänk, tvål, tallrikar, små- och en del stora matgäster och en trevlig arbetskamrat…..igen.
Sitter hemma i kväll med fötterna i högläge och händerna i ett oliv-olje-bad 🙂
Jag har börjat ett nytt jobb idag.
Ett vikariat på 50% i skolrestaurangen. Ooops vad det finns mycket att göra i ett kök där man lagar mat till ca 100 peroner.
Intressant och lärorikt att man får se vad som sker bakom " kulisserna".
Och hjälp vad eleverna blev snopna idag när de fick se mig med förkläde och hätta på huvudet.
Kul har det varit. Men jag har ont i fötterna!
Vet ni vilka det är?
Först när jag såg namnet tänkte jag, det var modigt. Jag tänkte bara på "Skogsblomman" det där som kan ha inslag av finkel i sig.
I vilket fall, två kvinnor, systrar dessutom har öppnat ett kafé i Skog, med invigning idag, vilket jag varmt kan rekommendera.
Hembakta kakor, bakade med äkta smör, och bullar. Gott kaffe och en trivsam miljö i Skogs fd kapell.
Mums vad det var gott!. Lite loppis har de också med fina saker till ett billigt pris.
Värt ett besök tycker jag!
…. med hjälp av hunden.
De två, E och Pirak är på jaktprov idag. Ibland är det så att jag inte tror att det är hunden som är på jaktprov utan ägaren. Det gäller för ägaren att just då kunna visa vad hans hund går för.
Det är spännande och jag ser fram emot eftermiddagen då man får höra hur det gått.
Jag återkommer!
Pystykujan Pomo, alias Pirak
Idag med posten kom ett brev från post och telestyrelsen. Vi fick ett var, E och jag.
I brevet fanns ett frågeformulär med två frågor om bredband och bredbandsuppkoppling, om det fungerar på verksamhetsstället? Det fanns även ett frankerat svarskuvert i brevet. Verksamhetsstället måste de mena är hemma hos oss, för tydligen betraktas alla som företagare bara för att man bor på en liten jordbit.
Fråga ett lyder: Finns det ett bredbandsabonnemang på det verksamhetsställe som detta brev är adresserat till?
Fråga två: Tror du att det finns bredbandstäckning på det verksamhetsställe som detta brev är adresserat till?
Vad är det för jäkla frågor? Har PTS verkligen råd att skicka ut massor med brev för att ställa dessa frågor?
De skriver att de gör det därför att regeringen 2009 publicerade rapporten "Bredbandsstrategi för Sverige", och det är ett led i identifieringen av om hushåll och verksamheter saknar bredbandstäckning…bla,bla, bla.
Å hej å hå säger jag. Det fanns och finns ställen som inte har någon bredbandsuppkoppling och aldrig heller kommer att få.
Tag dessa pengar som läggs ut på knasiga frågor och gör något vettigt i stället. Det är mitt förslag. Lägg dem på att öka täckningen, kanske….
Nu är jag inne i en gnällperiod. Jag reagerar konstigt på det mesta.
Idag var det Sjukstugan i Vilhelmina som jag blev gnällig på. Jag försökte ringa för att kolla upp en tid idag. Men på det nummer som vi är hänvisade att ringa till var det endast en telefonsvarare som rabblade en massa telefonnummer. Kollade på webben och där fanns en massa telefonnr. till alla sekreterare och verksamhetsshefen, men ingen svarade.
Dom var nog överhopade med jobb, där på sjukan idag.
Jag kanske överreagerar, men jag blir så less. Less på att inget är smidigt längre. Smidigt, va´då smidigt, tänker du som läser. Ja men det spelar ingen roll. Än vart man ringer ska man först lyssna på någon tråkig telefonsvarar-röst. Sedan ska man göra en massa knappval, höra att man kanske är med i någon kundundersökning, innan man till slut får höra att det är upp till 100 personer före och att väntetiden är si och så många minuter.
Ok, personalneddragningar hit och dit. Rationaliseringar. Till vad?
Håll med om att det var bättre förr?
Kassör i Skog&Marks Hembygdsförening samt
sekreterare i Åsele Biodlarförening
Sysselsättning: Fritidspedagog som slutat arbeta
Född: 1953 på BB i Vilhelmina
Familj: Sambo Enar, dotter Karolina
Bor: Skog, Vilhelmina
Bil: VW Polo, en röd liten pärla
Husdjur: Goldenvalpen Selma född i december 2014
Första minne: Att vakna på morgonen och höra pappa köra slåttermaskinen
Bästa minnet: När jag första gången såg Karolina
Favoritmat: god köttbit och ett gott vin till
Smultronställe: Lövberg i stugan
Avkoppling: Läsa en bra deckare och att lösa ett korsord
Bästa egenskap: Noggrann
Hobby: Biodling i liten skala
Senaste kommentarerna