Försmådd och förbigådd

Vilken rubrik. Finns sådana ord i svenskaspråket?

Jag sökte en tjänst på 75% fritidspedagog inom kommunen. En tjänst vilken jag vikarierat på under höstterminen. Jag tyckte det var ganska trevligt att jobba, trots att jag slutat för ett år sedan. Ja, när man slutar lämnar man sin plats till förfogande och LAS och allt vad det heter. Men att söka ett jobb igen kan ingen neka mig att göra. Jag är ju ”bara” 62 år.
Jag vet att fritidspedagoger inte växer på träd och med 17 år i kommunens tjänst så tänkte jag att jag nog har en chans.

Men ICKE. När rektorn ringer upp mig för att förklara för mig varför jag inte fått tjänsten, som hon skrivit till mig om i ett mail, vilket jag inte läst, berättar hon att det blivit en heltidstjänst(!) och att en annan tilldelats tjänsten. En person som inte har någon utbildning och inte är den fritidspedagog som de söker. Men förklarar det med att personen kanske ska läsa till fritidspedagog och därför får hon tjänsten.
Ungdomarna ska in på arbetsmarknaden och vi vill ha dem kvar i kommunen. Men då får de banne mig utbilda sig också. Det har vi gjort som har vår utbildning. Så tycker jag även att skolledning och chefer ska tänka.

Jag i min enfald har trott att om man söker en person med viss utbildning så är det den som får jobbet som har utbildning. Annars kan ju vem som helst söka till exv. Socialsekreterare för att den personen tänker läsa till det…kanske?
Jag anser att man ska annonsera efter personal. Man ska inte annonsera efter en viss kategori som man gjorde i detta fall och sedan tillsätta något annat, när det finns behöriga personer som söker.!
Sedan säger man i Vilhelmina att vi ska ha ”Lapplands bästa skola”, en vision som man till och med kursat folk på/i. Behövs inte utbildningen och behörigheten då i den skolan?
Jag har fattat att loppet är kört för mig. Man vill inte ha den kompetens jag har. Man vill inte ha mig!

Jag HAR överklagat….men arbetsgivaren, politikerna, litar på rektorns ord som det dock finns ljug i.

Etiketter: , ,

2 kommentarer

  1. Göran Jonzon

    Hej Christine!
    Tjänstetillsättningar ingår som en del av vår uppgift att ta ställning till i arbetsutskottet.
    Hur väl detta fungerar tål nog att diskuteras?
    Vi har ofta ett 30:tal ärenden av varierande tyngd och påverkan och utan att nedvärdera uppgiften om tjänstetillsättningar, så blir det nog oftast så att vi politiker sällan ifrågasätter personalavdelningens rekommendationer. Vi vet som regel inte ens om det finns andra sökande som valts bort, utan blir mest bara serverade motiveringen till varför man rekommenderar just den utvalda personen, inte varför man valt bort alla övriga.

    Därmed blir vår uppgift mest en formaliahandling, där vi väl kanppast reagerar om vi inte besitter personliga kunskaper om den utvalda personens egenskaper som gör denne olämplig.

    Å andra sidan blir det heller inte bra ifall vi politiker skulle överpröva varje enskilt tjänstebeslut. Då kunde vi ju lika gärna göra hela urvalsjobbet själva, vilket det inte finns utrymme för.
    När en tjänstetillsättning överklagas så måste överklagan innehålla tillförlitliga faktauppgifter som helt kullkastar personalavdelningens bedömningar. Att överklagan avslås betyder inte att den klagande ansetts olämplig, utan bara att de utpekade felaktigheterna begångna i rekryteringsprocessen inte väger så tungt att en utlovad tjänst ska återtas från den som tilldelats densamma.

    Jag lider med dig och förstår den frustration du måste känna Christine.
    Däremot kan jag inte se hur vi politiker skulle kunnat agera annorlunda än vi gjort?
    Börjar det gå snett i början, blir det svårt att korrigera i efterhand.

    • Christine Svensson (inläggsförfattare)

      Göran, jag förstår att politikerna inte kan hålla på med allt. Men att tjänstemannen, rektorn i detta fall gjort fel tycker jag fortfarande.
      Det ska inte gå till på det sätt som det gjorts i detta fall. Att ändra i tjänsten efter annonseringen och inte tala om det för alla sökande är väl en dålig strategi? Att sedan komma med dålig argument är en annan sak.

      Om rätt ska vara rätt så var det jag eller någon annan behörig person som skulle haft jobbet. Här pratar man om legitimation på lärare hit och dit. Visserligen räknas inte en fritidspedagog som en som behöver ha legitimation, men behörigheten är lika viktig. Jag med mina högskolestudier, tre år, samt övriga kurser jag läst samt 17 års arbetslivserfarenhet från detta yrke borde räcka för en tjänst som fritidspedagog.
      Du kan förstå att jag är sur, förbannad och nervärderad.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.