Fritt att tafsa, män!

Nu är det fritt fram! Ett dukat och serverat bord! Ta på din nästes rumpa, smek hennes bröst eller rent av fram nedtill. Det är bara att ta för dig. Motstånd kan du betrakta som misshandel.

Ok, det är lite raljant, men det är signalerna som sänds ut från vårt rättsvårdande system. Provocerande domar har jag sett gott om ett tag nu. En kompis skriver på Facebook:

Domstol 1: kvinna blir tafsad på rumpan av en man. Domstol: tafsad på räcker ej för nödvärn för liten örfil (utan skada). Dömd till dagsböter.

Domstol 2: man blir tafsad på rumpan och rörd på halsen av en annan man. Han slänger in honom så hårt i väggen att den andra mannen måste sys. Mannen frias – det anses nödvärn.

Jag tror inte det är halsen som var skillnaden!

Han har nog helt rätt i detta. Halsen var nog inte skillnaden. Dessa domar handlar om en analys/bedömning av vilken grad offret kan ha känt sig kränkt av smekningen. Skillnaden ligger främst i att det av kvinnor förväntas att de ska acceptera och finna sig i rollen som objekt. En annan aspekt av det är att i dom 2 är det en man som smeker en annan man, vilket inte anses vara lika OK som en man som smeker en kvinna. Det finns alltså ett moment av heteronormativitet och homofobi i detta som berättigar nödvärn.

Det finns dem som ifrågasätter feminismens existensberättigande och ibland undrar jag om dessa människor är såväl blinda som döva med tanke på all den orättvisa och konsekvenser av ojämlikhet som drabbar alla icke heterosexuella och icke män.

Vill du läsa mer om örfilen och domen finns några artiklar i Aftonbladet:
► Gav örfil efter rumpgrepp – dömdes
► Sanningen om ”Nyp i rumpan-domen”