Etikett: Fattigdom

Holmlund och grodorna

Av Daniel Nyström, 25 april 2014 kl 11:52, 1 kommentar

En kan ju undra om Holmlund lyssnar på allehanda rykten och skriver det på sin blogg? Det tvivlar jag på. Holmlund gör som alla andra människor: sållar. Att han okritiskt reflekterar kring denna åsikt tolkar åtminstone jag som att det finns dunkla tankar som kläs i en ”väktares” åsikter; en försvarslinje som blir allt viktigare när kritiken kommer. Istället för att ta ansvar är det ”väktarens” fel. Han undviker också att träffa en romsk företrädare i Umeå.

Möten inför landstingsfullmäktige och själva fullmäktige har tagit hela min tid denna vecka, men igår tog det slut. Efter det har jag hunnit springa i trapphus och delat ut flygblad och sätta upp affischer på anslagstavlor kring Vänsterpartiet Umeås bostadskampanj om att stoppa utförsäljningarna ur det Allmännyttiga bostadsbolaget AB Bostaden. Nu kan jag vila och ge mig själv en stund till reflektion.

Det första som kommer upp är Lennart Holmlund (s)… Holmlunds blogg är ett under av fascination. VILKEN KANAL för att föra ut sina innersta tankar. Och grodorna. Så många grodor det blivit…! För en tid sedan flög han på Lasse Jacobsson (v) för att ha sagt några mindre genomtänkta ord, men skillnaden mellan Lasse Jacobsson och Lennart Holmlund är i det här fallet att Lasse har civilkuraget att reflektera över detta och be de drabbade om ursäkt. Det är starkt jobbat av en politiker, enligt mitt tycke.

Politiker är människor och vi alla säger mindre genomtänkta saker. Jag själv kan ha en rätt grovhuggen humor som lätt kan uppfattas fel om man inte känner mig och mina värderingar. Om/när missuppfattningar sker så får man faktiskt stå där, ta sitt ansvar och be om ursäkt ifall någon tagit illa vid sig. Att skylla ifrån sig och föra över skuld på en anonym ”väktare” är väl för i h-vete inget som ursäktar illa genomtänkta blogginlägg av ett kommunalråd?! Fingertoppskänsla, Holmlund. Det är nämligen väsentligt att inte kränka människor, även om det inte är självklart för alla. Rasistiska grodor är bland de värsta som finns och här gav Holmlund ett starkt bidrag till myterna som ”Råttan i pizzan”, ”De rycker bort parketten och odlar potatis i vardagsrumsgolvet (eftersom de inte förstår bättre)” och liknande. Jag håller därför inte helt med min partikamrat Mattias X Lundberg. Att stå upp emot rasistiska grodor är inte ett utslag för politisk korrekthet (även om mer eller mindre trovärdiga utspel kan förekomma). Mattias har däremot helt rätt i att Holmlund ofta får skit för saker karln inte förtjänar. Men denna gång förtjänar han allt som sänds hans väg!

En kan ju undra om Holmlund lyssnar på allehanda rykten och skriver det på sin blogg? Det tvivlar jag på. Holmlund gör som alla andra människor: sållar. Att han okritiskt reflekterar kring denna åsikt tolkar åtminstone jag som att det finns dunkla tankar som kläs i en ”väktares” åsikter; en försvarslinje som blir allt viktigare när kritiken kommer. Istället för att ta ansvar är det ”väktarens” fel. Han undviker också att träffa en romsk företrädare i Umeå.

Jag hoppas innerligt att Holmlund denna gång kan svälja sin stolthet och faktiskt be om ursäkt för denna rasistiska groda. Detta är frågan om människor och jag har personligen noterat hur flera av dessa magrat av under veckorna som gått, påstådda BMW-bilar till trots. Vi kan inte ha en syn att detta är ett skådespeleri, Holmlund, och mer eftertanke måste man väl kunna ha som kommunalråd innan man gör illa genomtänkta utspel? Eller var detta kanske genomtänkt, trots allt? Det ges åtminstone uttryck för en sådan tanke på en VK-blogg idag. Jag vill mena att spekulationen i Holmlunds inlägg — och att han överhuvudtaget låter sig spekulera (!) på det sättet han gör i inlägget ”Är tiggeriet organiserat och av vem” — är ett uttryck för cynism och speglar en inhumanitet som inte beklär ett socialdemokratiskt kommunalråd.

Tiggeri i Umeå

Av Daniel Nyström, 19 april 2014 kl 15:48, 15 kommentarer

Antalet personer som tigger ökar runtom i landet. Umeå är inget undantag. I den politiska debatten framförs obehagliga åsikter som inte ser människan som sitter där. Att tiggaren en person som möjligtvis/troligtvis är utnyttjad i en ekonomisk trafficking hörs sällan. Istället avhumaniseras människan som tigger och görs om till en oönskad varelse som stör stadsbilden. Men personen som tigger är en människa som jag och du och lever under förhållanden som få skulle anse acceptabla. Att tvingas stå med mössan i vacker hand och be att någon som ”står över” ska förbarma sig över en. Det finns inget människovärdigt i det. Att ropa på förbud mot tiggeri dryper av klassförakt. Att förbjuda en individs sista livlina är inget annat än vidrigt och inhumant.

Det har nog inte undgått någon att det skett en mer eller mindre explosionsartad utveckling vad gäller antalet tiggare i Umeå. De sitter vid ingångarna till diverse välbesökta butiker och i gathörn. På vissa håll har handlare reagerat genom att kasta vatten på tiggare eller påstå att dessa tillhör kriminella nätverk.

När jag var liten fick jag alltid lära mig att man inte ska ge pengar till tiggare. Då var det i regel människor med alkoholproblem som tiggde om pengar. Uppfattningen var då att ger man dem pengar skulle de bara använda dem till att köpa alkohol. Däremot gick det bra att ge dem en macka, frukt eller liknande. Jag minns att dessa tiggare inte brukade bli speciellt glad över att få det istället för pengar.

Idag gick jag till Ålidhem centrum och där satt en tiggare. Jag tror inte det var samma tiggare som för någon dag sedan. För mig är situationen rätt enkel. Jag har aldrig kontanter på mig och kan därför inte ge några pengar. Denna tiggare var däremot inte intresserad av pengar denna gång. Hon gjorde upprepade gånger en panikartad rörelse med fingrarna mot munnen. Hon ville äta.

Jag minns då den skolningen jag fick som liten, som människor med alkoholproblem inte gillade. När jag kom ut från Ica hade jag tre bananer med mig som jag gav till kvinnan som satt där på knä. Hon började gråta, gjorde korsrörelser och tackade mig och Gud. Hon log och såg ut att genast må bättre. Lite ljus i vardagen. Sedan vandrade jag vidare.

För någon dag sedan satt jag med en kompis och snackade över Skype (som vi ofta gör kring många olika frågor — i regel en handfull personer) om just detta med tiggeriet som ökat. Där han bor (annan plats i Sverige) har det skett en liknande utveckling. Han hade gjort någon liten uträkning som han menade övertygade honom att det finns något organiserat bakom tiggeriet och att dessa människor utnyttjas brutalt. Det är människohandel, menar han. För att klara ett någorlunda uppehälle behöver en tiggare få in mellan 100-200 kronor per dag och att ta sig till Sverige är inte heller billigt och kostar åtskilliga tusentals kronor. Hur har de råd att komma hit och uppehålla sig här till att börja med? Hur förflyttar de sig runt i landet? Det är relevanta frågeställningar.

Antalet personer som tigger ökar runtom i landet. Umeå är inget undantag. I den politiska debatten framförs obehagliga åsikter som inte ser människan som sitter där. Att tiggaren en person som möjligtvis/troligtvis är utnyttjad i en ekonomisk trafficking hörs sällan. Istället avhumaniseras människan som tigger och görs om till en oönskad varelse som stör stadsbilden. Men personen som tigger är en människa som jag och du och lever under förhållanden som få skulle anse acceptabla. Att tvingas stå med mössan i vacker hand och be att någon som ”står över” ska förbarma sig över en. Det finns inget människovärdigt i det. Att ropa på förbud mot tiggeri dryper av klassförakt. Att förbjuda en individs sista livlina är inget annat än vidrigt och inhumant.

Lösningen är aldrig att slå på den som ligger. Fattigdomen försvinner inte bara för att vi förbjuder fattigdomens synliga uttryck. Det är fattiga politiker. Det är borgerliga politiker. Det är högerpolitik. Det vi behöver är inte mer av den politik som skapat dessa problem.

Det vi behöver är en solidarisk politik där vi tillsammans lovar varandra att ingen ska behöva leva i fattigdom. En politik som innebär att vi lovar varandra att lyfta varandra ur ekonomiska svårigheter när trångmålet kommer. Envar har rätt till frihet och lika möjlighet att förverkliga sitt liv. För ingen tror väl att den fattiga människan som sitter och tigger hela dagarna anser att sitt livs mening är uppfyllt?

Arbeta mer för mindre

Av Daniel Nyström, 15 november 2013 kl 14:05, 2 kommentarer

Fredrik Reinfeldt: Gick du på det där med jobbskatteavdraget? Serru lille vän, nu får du ta skeden i vacker hand och be. Välgörenhet finns det gott om!

Det är som ett plundringståg. Det blir tydligare och tydligare, för var dag som går. Den moderatledda regeringens skattesänkningar har missgynnat de allra flesta. Något jag berört tidigare gällande Anders Ågrens hyckleri. Moderaterna har ökat inkomstklyftorna — gjort de redan fattiga fattigare, som om det inte redan var tillräckligt jävligt före valet 2006. De rika har däremot haft en vild klassfest på Rosenbad. Övergödda till bristningsgränsen går de till val 2014. Det är överklassens regering som suttit vid makten. Inte oss vanliga löntagares regering.

Det gjordes för en tid sedan en intressant sammanställning av hur vi svenska folket tror att förmögenheterna är fördelade i Sverige, hur vi anser att förmögenheterna ska vara fördelade samt hur förmögenheterna är fördelade i Sverige. Det är en skrämmande grafik som målas upp, men den synliggör hur sjukt orättvist fördelat förmögenheterna är. Se filmen nedan.

Med rätt enkla medel kan fördelningen bli bättre. Vi måste rulla tillbaka jobbskatteavdraget som ett första steg på den vägen. Förutom att jobbskatteavdraget ökar inkomstklyftorna har avdraget också sänkt löneökningstakten samt tvingat fram kommunala skattehöjningar. Det innebär ironiskt nog att många löntagare inte fått någon skattesänkning alls, men sämre trygghet och lägre lön. De stora förlorarna är dock alla de som inte fått del av jobbskatteavdraget, det vill säga pensionärer, sjuka och arbetslösa för att ta några exempel. Dessa har drabbats av högre skatter än innan 2006. De enda som tjänat på högerns politik är de redan förmögna.

Jobbskatteavdrag är lönesänkande något studier gjorda i USA och Storbritannien har också funnit. Jobbskatteavdraget leder till lägre löner. Vi som arbetar i Sverige har i snitt fått 4 procentenheter mindre i löneökningar på grund av regeringens politik. Det motsvarar för medelinkomsttagaren mellan 920 och 1000 kronor i månaden i uteblivna löneökningar. Vi har alltså fått skattesänkningar på motsvarande summa vi förlorat i löneökningar (vilket också leder till lägre pensioner i framtiden) och detta har pensionärerna, sjuka och arbetslösa fått betala. Lägg till detta det ovan skrivna om skattehöjningar i kommuner och landsting. Bra deal detta var för löntagarna i Sverige, vi blev riktiga vinnare! Så var har pengarna tagit vägen? Jo. De redan förmögna har kunnat smörja sitt krås (som ni såg på filmen ovan).

Att sänka lönerna, försämra för redan fattiga och öka inkomstklyftorna har varit ett av Alliansens mål. De vill också gärna att inkomstklyftorna fortsätter att öka ännu mer. Men när lönerna är så låga att vi knappt ens har råd att gå till tandläkaren eller köpa bra mat i slutet av månaden, då har det gått för långt! Var är människovärdet i detta?

De redan rikas regering tycker den inslagna vägen är bra och de önskar förstärka dessa redan extrema orättvisorna. Att moderaterna gör detta ogenerat förvånar nog få. De är trots allt överklassens parti, men hur folkpartiet kan gå med på det förvånar. Fast å andra sidan. Det var rätt länge sedan de var socialliberaler.

Lögn är Lögn, Ågren

Av Daniel Nyström, 16 oktober 2013 kl 11:40, 2 kommentarer

Det känns tradigt och det är oseriöst, men idag presenterar moderaten Anders Ågren — igen — sin tidigare oriktiga debatt på sin blogg. Jag kommenterade detta hyckleri tidigare. Se blogginlägg: Anders Ågren hycklar, igen! Att göra ett nytt inlägg för att kommentera Anders Ågren är onödigt, eftersom det är exakt samma inlägg som han skrev 5 oktober.

En lögn är en lögn. Den blir inte mer sann oavsett hur många gånger den upprepas. Det är fortfarande en lögn. Upprepningen är dock viktig för mytbildningen.

”Alliansen gynnar rika”

Av Daniel Nyström, 11 oktober 2013 kl 15:58, Bli först att kommentera

Hur mycket får du i skattesänkning per kalenderår?

Jag har tidigare skrivit om hur snett regeringens skattesänkarpolitik slår. Idag skriver Sveriges radio under rubriken Regeringens skattesänkningar gynnar de som tjänar mest hur illa jobbskatteavdragets fördelningspolitiska profil är. Det ger också tydligt hur värdelöst och oärligt argumentet är som högerpolitiker brukar köra med: ”Vi satsar på låg- och medelinkomsttagarna.”

Sveriges radio skriver att ”[m]er än 25 procent av regeringens skattesänkningar och andra satsningar nästa år går till den tiondel av befolkningen som tjänar allra mest. Den tiondel av befolkningen som har minst inkomster får däremot bara en procent.”

Detta är en högerns klasspolitik. De som får mest av det femte jobbskatteavdraget är de med inkomster på över 42.500 kronor. Dessa får över 6.000 kronor i skattelättnad nästa år. De med de lägsta inkomsterna, under 7.800 kronor får, endast 300 kronor i skattelättnad utslaget på ett kalenderår.

Jag vill föreslå något radikalt. Avskaffa samtliga jobbskatteavdrag och rulla tillbaka flera av bidragen regeringen givit storföretagen i form av sänkt moms och andra skatter. Genomför sedan en ordentlig skattereform med ett rejält höjt grundavdrag. Denna kommer ha en mycket bättre fördelningspolitisk profil och inte slå mot sjuka, pensionärer och arbetslösa.

Ifall det politiska etablissemanget — i synnerhet den politiska högern — med någon trovärdighet i behåll vill kunna hävda att de är låg- och medelinkomsttagarna som är deras fokus, bör de genomföra en sådan reform. Det är såväl billigare och skapar ett mer rättvist skattesystem där de största lättnaderna tillfaller dem med minst marginaler (och inte som nu där de rika gynnas oproportionerligt).

Vi skulle också med en mer rättvis skattepolitik skulle denna gigantiska förmögenhetsöverföring från fattig till rik kunna undvikas och vi skulle även slippa de omfattande nedskärningar som hotar välfärden i landstingen runt om i Sverige.

Anders Ågren hycklar, igen!

Av Daniel Nyström, 5 oktober 2013 kl 13:53, 21 kommentarer

Vi går från storhet till storhet. Det är inte utan att jag tappar hakan när jag läser Anders Ågrens blogginlägg idag: Alliansen värnar välfärden! Jag vet inte i vilken värld Anders Ågren lever. Det verkar som att han inte alls varit med i budgetprocessen i Umeå kommun, eller ens tittat åt Västerbottens läns landstings ekonomi (eller något annat landstings för den delen). Hur i hela friden kan Anders Ågren ens med någon som helst heder i behåll påstå det han gör? Jo han gör det enkelt:

”Så pratet om att Alliansen monterar ner välfärden är på ren svenska inget annat än skitsnack. Vi satsar på riksplanet mer än någonsin till vård, skola och omsorg. Är man missnöjd med sakernas tillstånd i den egna kommunen eller landstinget, så ska man lägga ansvaret där det hör hemma: hos de partier som styr i din kommun eller ditt landsting.”

Så bekvämt och så ansvarslöst på en och samma gång. För Anders Ågren är det lokalpolitikernas problem. Enligt honom verkar regeringen sväva i en helt egen värld vars ekonomiska beslut inte påverkar kommunerna. Vidare skyller han regeringens utgiftsöverföringar på kommunerna till att vara kommunernas egen förskyllan. Han skyller också de frysta statsbidragen på kommunerna (frysningen har inneburit att kommunerna gått minste om tiotals miljarder kronor). I båda fallen är detta regeringens politik. Hans parti har drivit fram dessa försämringar av kommunernas och landstingens ekonomi och därmed välfärdens förutsättningar.

Viktigt är att väljarna inte håller med Anders Ågren. En överväldigande majoritet upplever att välfärden har blivit sämre under den borgerliga regeringens tid, inte ens Ågrens egna väljare ger honom rätt. Jag skulle vilja säga som den borgerliga debattören Anna Dahlberg: Värna välfärden från högerns lättsinne. Hon menar att högern har ett lättsinne när det kommer till synen på välfärden och att den är välfärdspopulistisk. Hon anser förvisso inte att dagens välfärd med nödvändighet hotas av skattesänkningarna, men menar att morgondagens kommer att krackelera.

Välfärden tvingas till nedskärningar
Anders Ågren påstår att Alliansen värnar välfärden, men realiteten är en annan. Med utgångspunkt i uppgifter från ETC, Aftonbladet, SvD, Statistiska centralbyrån, Ekonomifakta med flera har vi kunnat läsa hur Alliansregeringen, med Moderaterna i spetsen, satsat 27 gånger mer på skattesänkningar än på ”värnandet av välfärden”. Regeringen har genomfört skattesänkningar sedan 2006, som på årsbasis motsvarar dessa 130 miljarder kronor. Välfärden har tillförts 4,8 miljarder kronor (försämringarna i den sociala tryggheten tagen i beaktan). Under Alliansregeringens styre har den statliga delen av den offentliga sektorns andel av BNP minskat med drygt 10 procent. Det här är fakta. Och det påverkar naturligtvis kommuner och landsting.

Sedan alliansen kom till makten har vi gått minste om runt 1.000 miljarder kronor i möjliga välfärdssatsningar på grund av skattesänkningarna. De senaste åren har rapporterna duggat tätt: Vi vet alla om att det behövs byggas fler bostäder, att järnvägen behöver rustas upp och att sjukvården behöver mer pengar, för att ta några exempel. Om regeringen inte hade genomfört sina skattsänkningar hade det idag funnits 172 miljarder mer i ”reformutrymme” att fördela. Med den summan skulle arbetslösheten potentiellt kunna utraderas med stora resurser över till annat. Men inte ens med nära 1000 miljarder i skattesänkningar har högerregeringen lyckats minska arbetslösheten. Det är ett EXTREMT misslyckande!

Visst. Jag kan ge Ågren rätt angående en sak. Alliansen har tillfört offentliga sektorn resurser i kronor räknat, men dessa täcker inte ens i närheten upp de grundläggande kostnadsökningarna såsom exempelvis löneökningar eller dyrare behandlingsmetoder och mediciner. Det innebär i praktiken en nedskärning: Kan kommuner och landsting inte täcka sina kostnader går deras ekonomi inte ihop = de tvingas spara, det vill säga genomföra onödiga prioriteringar och nedskärningar.

Även regeringens flitigt anlitade ekonomiskt sakkunnige, Lars Calmfors, nationalekonom, anser att jobbskatteavdragen hotar välfärden:

”Det blir svårare att uppfylla det offentliga välfärdsåtagandet i en tid när fler äldre behöver vård och omsorg. Därför skulle inte jag ha velat sett ett femte jobbskatteavdrag. Det är min uppfattning som baseras på en värdering av att de negativa effekterna väger mycket tungt.”

Skattesänkningarnas fördelning och effekter
Att studera skattesänkningarnas fördelning och effekter är intressant. Det har gjorts av media och det har gjorts av offentliga och privata statistikverksamheter. Av skattesänkningarna mellan 2006 och 2011 hade 43,1 procent gått till den rikaste femtedelen av befolkningen, medan endast 3,1, procent gick till den fattigaste femtedelen.

Den disponibla inkomsten är den inkomst som vi kan använda till konsumtion och sparande. Innan jobbskatteavdraget utvecklades den som följande: Mellan 2002-2006 fick den fattigaste femtedelen en förändring på +13 procent i disponibel inkomst. Samtidigt fick den rikaste femtedelen +23,6 procent. Mellan åren 2006-2011 fick den fattigaste femtedelen en förändring på +3,5 procent i disponibel inkomst. Samtidigt fick den rikaste femtedelen +39,1 procent.

Det sker just nu en omfattande förmögenhetsomfördelning från fattig till rik och klassklyftorna ökar mycket snabbt och snart är Sverige ikapp OECD-genomsnittet i fattigdom. Moderat klasspolitik. Anders Borg erkänner själv att deras politik gynnat de rikaste i samhället och han försvarar att klyftorna ökar.

En annan effekt av skattesänkningarna är att löneutvecklingen försämrats. Detta påpekade bland annat Lars Calmfors, nationalekonom och ofta anlitad av regeringen i ekonomiska frågor. Hans med fleras studie visar jobbskatteavdraget och försämringen av A-kassan har bidragit till att lönerna hamnat 4 procent lägre än vad de annars skulle gjort.

Etikett: Fattigdom

Holmlund och grodorna

Tiggeri i Umeå

Arbeta mer för mindre

Lögn är Lögn, Ågren

”Alliansen gynnar rika”

Anders Ågren hycklar, igen!

Presentation

Senaste inläggen

Sorterade artiklar

Arkiv

Senaste kommentarerna

Sök

Nytt från vk.se