Etikett: Högerextremism

Krossad skalle = Krossat fönster

Av Daniel Nyström, 16 mars 2014 kl 13:31, Bli först att kommentera

Bilden är hämtad från Sydsvenskan. Följ länken till artikeln. Bilden är fotad av Hampus Andersson / TT.

”Hotet kommer från höger” skriver Patrik Svensson i Sydsvenskan. Det är en intressant läsning och helt riktigt har han uppfattat problemet. Under de senaste dagarna har jag läst många intressanta analyser om just detta och missöden i media kring rapporteringen av det högerextrema våldet. Det har varit väldigt intressant!

Jag kan inte sluta tänka på det oerhört klockrena, satiriska inlägget av Özz Nûjen när han gör parodi på SVT:s ”opartiskhet” (som även gäller Sveriges radio, enligt min mening). Det inlägget sätter fingret mitt i prick på medieproblemet. Han skriver såhär:

NEJ! SVT-nyheter och RAPPORT! Det var inte vänsterextremister mot högerextremister som slogs i Malmö. De enda extrema var och är nazisterna.

Och NEJ IGEN!! SVT-nyheter och RAPPORT! Manifestationerna var inte mot ”våld”. De var mot nazismen och till en viss del även mot er normalisering.

Vad fan håller ni SVT på med? Är ni på riktigt?

Sedan ger han exempel på vad han kallar är SVT-logiken:

”SVT-LOGIK” är alltså att nazister och judar slogs under andra världskriget?

”Våldtäktsmannen och den våldtagne slogs”… Snart mer opartiska nyheter från SVT

”Lejonet och antilopungen slogs på savannen”… snart mer opartiska nyheter från SVT Nyheter

”Slaktaren och lammet slogs på slakteriet”… snart mer opartiska nyheter från SVT.

”FLASH! Trafikextra! Lastbilen och cykeln slogs på vägen”… snart mer opartiska nyheter från SVT

”Pedofil och ett femårigt barn slogs”… snart mer opartiska nyheter från SVT.

Det är ungefär såhär medierapporteringen ser ut rörande rasismen, nazismen och hatet i samhället. På liberala tidningar framför ledarskribent efter ledarskribent kålsuparteorier om att högerextremister och vänsterextremister är samma skrot och korn, lika illa och lika farliga.

Påståenden som liberala ledarsidor och debattörer kommer är direkt felaktiga och saknar stöd i polisens egen statistik över de olika gruppernas våldsbrottslighet. Högerns brottslighet och karaktär kommenteras på ett föredömligt sätt av bland annat Patrik Svensson som jag tidigare länkat (se i början av blogginlägget), men även Petter Larsson på Aftonbladet i ”Reinfeldt, stoppa nazikårerna — nu!” och forskaren Heléne Lööw i Svenska dagbladet i ”Nazismen är mer seglivad än vi vill inse” ger bra beskrivningar av situationen och det våld och hot mot enskilda högerextremisterna står för. Mattias Wåg från Researchgruppen skriver om ”Polisen slarvade med myten bakom ett gängslagsmål” tillsammans med Gustav Ingman om det senaste högervåldet som kunde krävt en handfull ungdomars liv. Jag tänker på det i Malmö. De visar på hur medierapporteringen blir felaktig och hur farlig polisens blindhet inför högerextremisternas våld är för enskilda människor. I Sydsvenskan berättar också en avhoppad nazist om att de uppsöker för att skada människor. Dagstidningen ETC tar upp kring hatbrotten, som riktar sig mot feminister, bögar, invandrade med flera.

Samtidigt som vi ser hur farlig utvecklingen är, trivialiseras högervåldet av Moderata riksdagsmän. Tillsammans med liberala ledarsidor och debattörer spyr de ur sig dumhet efter dumhet, där de likställer ett krossat fönster med en krossad skalle. Men va fan, lika som bär ju. Inte sant?

På grund av sjukdom kan jag inte delta i Manifestationen mot nazism idag, men jag hoppas många deltar. Nästan 700 personer har sagt sig ska delta idag. 🙂

Hat och hot. Bra Folkbladet?

Av Daniel Nyström, 15 mars 2014 kl 12:18, 16 kommentarer

Idag publicerades det brev jag omskrev igår. Den gick i tryck hos Västerbottens folkblad, och omedelbart dök hatet på sidan upp igen som en reaktion på sjukvårdspersonalens protest mot tidningsledningens illa hanterade propagandatur för sverigedemokratisk politik. Hatet och rasisternas påhopp stannar inte där.

Efter att den framstående professorn Yngve Gustafson uttalat sitt stöd åt läkaren — som ställt sig i vägen för rasistledaren Jimmie Åkesson som var ute på valrörelseturné (ej studiebesök som Åkesson bekräftat i Expressens Bar & Politik) — har professorn stött på patrull. Bakgrunden är att landstingsledningen gjorde sjukhuset till en politisk arena och nu hotas personalen med reprimander och uppsägningar. Detta anser Gustafson är fel. Den berörda läkaren har Gustafson också erbjudit att anställa inom sin verksamhet om landstinget får för sig att sparka den ”omtänksamme läkaren”. Nu recenseras och hotas Gustafson på olika kommentatorsfält runtom på nätet.

Detta är naturligtvis en strategi som Sverigedemokraterna har. Det måste Folkbladet bli medvetna om! Det är organiserade attacker från extremhögern!

Sverigedemokraterna har nätaktivister de samlar för att hota och skriva hatiska inlägg med målsättningen att tysta enskilda individer eller hela grupper av människor. Detta kallas otillbörlig påverkan (slarvigt kan sägas likna övergrepp i rättssak) och är extremt allvarligt brott och ett hot mot demokratin. I detta är även Västerbottens Folkblad ett problem när de upplåter sitt kommentatorsfält åt hatet att fritt få flöda.

Jag har själv blivit hårt drabbad av näthatet och tvangs sluta skriva ett tag.

Näthatare gömmer sig under falska användare och en mängd mailadresser. Målsättningen med denna strategi är att snedvrida opinionen och kväva diskussionsutrymmet för att gynna en rasistisk agenda. Exempelvis drar jag mig själv för att kommentera på Folkbladet då det inte går att föra någon meningsfull diskussion där, och jag är ändå en rutinerad debattör. Men när folkbladets kommentatorsfält består av närmast endast påhopp och kränkningar så tappar den sin funktion och den vanliga människan utestängs från att yttra sina viktiga åsikter.

Folkbladets kommentatorsfält är en fientlig arena och en del av ett större hot mot yttrandefriheten. Det är en tummelplats för rasism, homofobi och kvinnohat. Jag har noterat detta flera gånger och jag begriper inte hur Folkbladet tänker eller om de har någon alls som i förväg modererar kommentatorsfältet?

Vilken värdegrund står egentligen Folkbladet på?

Jag drabbas själv av mycket hat och påhopp av diverse slag, men på min blogg har jag gjort det klart sedan länge att jag inte tänker vara en tummelplats för dessa demokratifientliga högerextrema personer. Jag har sagt att personangrepp, rasism, homofobi och kvinnohat inte är välkommet på min blogg och sådant publiceras heller aldrig, med få undantag. Publiceras sådant kommenteras det alltid, annars publiceras det inte.

Det kanske är dags för ett värdegrundsarbete hos Folkbladet och en översyn av policyn som styr kommentatorsfälten? Det enda som räddar Västerbottens Folkblad från totalt moras är att de har en fördjävla bra ledarskribent i Fredrik Jansson.

Holmlund och kvinnodagen

Av Daniel Nyström, 9 mars 2014 kl 23:01, 3 kommentarer

Firande av internationella kvinnodagen
på Rådhustorget i Umeå 2014.

Igår var det internationella kvinnodagen. En mycket viktig dag att uppmärksamma och genom den fästa extra uppmärksamhet kring de ofriheter och det förtryck som kvinnor får utstå enbart på grund av att de inte har en kuk. I Umeå slöt många upp och vädret var strålande!

Vad jag vet gick allt lugnt till i Umeå under dagen och humöret var glatt trots de tunga frågorna som inte alls är lika glada i sina färger. Man skulle lätt kunna tänka sig att det är en högtid som många ledande politiker skulle delta i och uppmärksamma, men så är inte fallet i Umeå. De manliga partiledarna (Lennart Holmlund (s), Anders Ågren (m), Peder Westerberg (fp), Mattias Larsson (c) och arbetarpartisten Jan Hägglund) valde här att ägna dagen åt parti- och valtaktiska angrepp på Vänsterpartiet, och därmed stjäla allt nödvändigt ljus från den internationella kvinnodagen och de frihetsfrågor som måste lyftas högt på dagordningen. Det är anmärkningsvärt och beklagligt att dessa herrar väljer att komma med sådant här partipolitiskt rackarspel just en sådan dag.

Den internationella kvinnodagen började med ett illa genomtänkt utspel av Holmlund om att det inte går att samarbeta med Vänsterpartiet. De borgerliga manliga partiledarna flaxade då till som gamar efter makten hungrande och svultna: Nu ska det bli nya tider och vi tar över! Detta fyllde VK:s medierapportering. Men allvarligt talat: Vill Socialdemokraterna bryta samarbetet görs detta inte genom ett blogginlägg och speciellt inte under internationella kvinnodagen (jag kommenterar Holmlunds utspel längst ner i blogginlägget).

Senare under dagen, natten mot söndag. I SD-land, Skåne, gick det däremot betydligt vildare till än i Umeå. Högerextremister attackerade demonstrationsdeltagare. Denna gång var det deltagare i en demonstration för att uppmärksamma det våld kvinnor utsätts för som drabbades av nazisternas våld. Sverige är ett förändrat land med en tilltagande normalisering av hat och rasism sedan Sverigedemokraterna kom in i Sveriges riksdag. När ska media, politikerna och polisen fatta att högerextremism är livsfarligt!?!

Just nu kämpar Showan Shattak (en av dem bakom ”Fotbollssupportrar mot homofobi”) för sitt liv på intensiven efter att ha blivit knivskuren i nazistattacken. För mer information om detta: Läs Fanny Eriksson (s) blogg.

Solidaritetsmanifestation på Ålidhem
mot nazistiskt våld.

På Ålidhem samlades en skara om 200-250 personer för att protestera mot det nazistiska våldet. Det var en solidaritetsmanifestation för dem som i Skåne fallit offer för det nazistiska våldet natten mot idag. Demonstrationen var partipolitiskt obunden och avslutades med talkörer och som traditionen bjuder ljöd ”Inga fascister på våra gator!” Det är viktigt att vi är många och är beredda att gå samman i en bred antifascistisk rörelse som skall sätta punkt för det nazistiska våldet. Vi måste visa på människovärdets okränkbarhet och att högerextremisternas människosyn inte är välkommet i ett demokratiskt och öppet samhälle.

***

Angående Holmlunds blogginlägg:
Enligt min personliga uppfattning har samarbetat varit bra sett till det politiska resultaten, men det verkar inte fallit Holmlund i smaken, av allt att döma. Jag tror inte att Lasse Jacobsson är det verkliga problemet (lika lite som Tamara Spiric), snarare rör det sig om det politiska innehållet som Holmlund skulle vilja se annorlunda.

Det är inte utan anledning Anders Ågren (moderaterna) starkt bekymrat uttryckt oro efter Holmlunds meddelade avgång till hösten, ty han har drivit en bra högerpolitik och hållit tillbaka vänstern inom socialdemokratin, enligt Ågren.

Som jag ser det samarbetar Vänsterpartiet med Socialdemokraterna och inte med Holmlund personligen. Vill Socialdemokraterna bryta samarbetet med Vänsterpartiet får Socialdemokraterna förklara för väljarna varför de önskar sluta med välfärdssatsningar. De kommer inte få stöd för sådana hos borgarna som inget hellre vill än att skära ner på den offentliga välfärden och servicen i kommunen, sälja ut AB Bostaden och privatisera offentliga verksamheter, såsom skolor och äldreboenden. Jag har personligen inget intresse av en sådan utveckling och därmed inte heller att samarbetet mellan S och V bryts. Jag vet att jag delar denna syn med alla socialdemokratiska vänner och bekanta som yttrat sig om samarbetet.

De påståenden Holmlund gör i sitt utspel kan inte sägas vara grundade i kunskap. Jag är starkt tveksam till om Holmlund alls vet vad Allt åt alla är för organisation och hans kommunistargumentation är urbota fånig. Allt åt Alla tillhör dessutom en av Vänsterpartiets starkaste kritiker, precis som det socialdemokratiska Arbetarpartiet (tidigare Rättvisepartiet offensiv).

För fyra år sedan var Lennart Holmlund ytterst angelägen om ett samarbete med Vänsterpartiet. Utan ett samarbete med Vänsterpartiet hade Lennart Holmlund inte kunnat sitta kvar som kommunalråd. Ett halvår före kommande val blir hans samarbetspartners sedan 3,5 år ett gäng ”revolutionära kommunister” som är omöjliga att samarbeta med. Såhär bedrivs inte en seriös kommunpolitik.

Inkompetent media

Av Daniel Nyström, 1 mars 2014 kl 16:39, 3 kommentarer

Ukrainas Social-Nationala Parti (SNPU) i Lviv 1999. 2004 bytte partiet namn till Svoboda.

Under en längre tid har det nu rapporterats om Ukraina. Om hur oppositionen i landet demonstrerar mot en korrupt moskvatrogen president, och hur den blir brutalt nedslagen av den inhemska rättsordningens maktapparat. Denna opposition, som reflekteras positivt i svensk media (SVT och borgerlig media), är till delar beväpnad med slagträn, sköldar och molotovcocktails.

Det står varje folk fritt att protestera mot sina makthavare när dessa agerar utanför det demokratiska systemets ramar, detta ifrågasätter jag inte. Men denna opposition attackerar fysiskt en demokratiskt vald statschef och även demokratiskt valda parlamentariker. Hör vi något av detta i media, Nej. Nu måste jag dock understryka att jag på inget sätt avse försvara den nu avsatte presidenten. Han var korrupt och han hade tydliga kopplingar till Putin och hans homofoba ministär i Ryssland (som nu använder den nu pågående krisen i Ukraina som förevändning att ytterligare stärka sitt grepp över öststatsländerna). Men min fiendes fiende är inte min vän och målen helgar inte medlen. Den opposition som slagits på Majdan och andra ställen i Ukraina har tydliga kopplingar och band till aggressivt rasistiska och nazistiska partier i landet. Det måste rapporteras om!

Inom politiken brukar vi tala om syskonpartier. Exempelvis är Vänsterpartiets syskonparti i Norge Sosialistisk Venstreparti, i danmark är det Socialistisk folkeparti. Vilka kan man tänka sig är syskonpartier till dessa beväpnade missdådare? Jo, där hittar vi exempelvis Svenskarnas parti, som är ett nazistiskt parti i Sverige. Svenska motståndsrörelsen lika så, som vi alla minns hur de störde lugnet i Umeå och hur de angrep barn och gamla i Kärrtorp i Stockholm strax före jul.

Svoboda-ordförande-Oleh-Tyahnybok-untitled

Oleh Tyahnybok, partiledare för Svoboda

I det ukrainska parlamentet återfinns Svenskarnas partis systerparti, Svoboda. Svoboda är ett högerextremt och högerpopulistiskt parti som bildades 1991. Vid tiden för sitt bildande var partiet ett nazistiskt parti (parallellerna är inte heller helt främmande till Sverigedemokraternas egen historia). Det var parlamentsledamöter från partiet Svoboda som misshandlade de ukrainska parlamentets talman så svårt att denne tvangs lämna sin post med anledning av sin sviktande hälsa. Detta parti innehar också positionen som riksåklagare i Ukraina. EN nazist är riksåklagare i ett land som är på väg in i Europeiska unionen!

Den enda median som jag tagit del av som jag anser lyckats på ett bra sätt reflektera just oppositionens fascistiska tycke är den kommunistiska tidningen Proletären. Det får på något sätt stå som måttstock för det kompakt mörker det svenska medielandskapet vandrar. Jag kan tänka mig att även andra små vänstertidningar också lyckats i sin rapportering om läget i Ukraina. Vi ska komma ihåg när exempelvis Hugo Chávez var vid liv så beskrevs denne som en diktator i flera medier, bland annat Svenska dagbladet. Det har den tidningen gjort på nyhetsplats även efter hans död. När tidningen blir ifrågasatt om varför de driver politik och ljuger på nyhetsplats, genom att jag eller annan (jag kontaktade SVT efter ett utrikesreportage) hänvisar till att Hugo Chávez faktiskt var demokratiskt vald, svarade en berörd reporter med att han var en demokratisk diktator. Jag kan säga som statsvetenskapligt och historiskt bildad att något sådant uttryck har jag aldrig stött på. Det är ett motsägelsefullt, oseriöst politiskt nyord. En styggelse och ett lur.

Medan den svenska journalistkåren tycks gå i något USA-ledband (för rapporteringarna i Sverige följer alltid samma mönster som den amerikanska median). Medan SVT och borgerlig media glorifierar högerextremister i någon form av hjälterapportering så riskerar den bräckliga ukrainska demokratin att gå under, genom att nazister numera verkar ingå i regeringen och svenska nazister jublar. Det är inte svårt att tänka sig vad detta kan få för återverkningar för kvinnor, invandrade, judar, romer och HBTQ-personer. Nutiden och historien lär oss vad som händer. Det är mörkerkrafter som hotar människovärdet.

Den svenska journalistkåren verkar gång på gång tävla i att överträffa sin oerhörda tafflighet och inkompetens. Finns det något pris som årligen delas ut vid en branschgala, eller vad är det egentligen frågan om?!

Jag får väl ge svensk media lite cred för att de tycks ha vaknat till sist, i alla fall något.

Frånvänd verklighet?

Av Daniel Nyström, 24 februari 2014 kl 23:44, 5 kommentarer

Jag fick en fråga tidigare idag om det finns något sätt att veta vem som sympatiserar eller är medlem i Sverigedemokraterna (SD). Det är i regel inte lätt att genom en yttre karaktärsbedömning dra några slutsatser idag. Det var en tid sedan partimedlemmarna gick i fascistuniformer och rakade skallar har de inte heller längre. Visst undantag finns, men i regel är det så. Efter en stunds resonerande kom jag fram till att det bästa sättet att avslöja en SD:are genom att lyssna på personens språk. Terminologin och argumentationsteknik avslöjar SD:aren.

Sverigedemokrater framhäver sig ofta stå för universella okränkbara värden, på riktigt. De stå för verklig demokrati, verklig yttrandefrihet och verklig åsiktsfrihet. Betoningen i detta läggs på ”verklig”, som ställs i motsats till vad de menar att vi har i Sverige idag. I siktet för detta finns lagen om hets mot folkgrupp de menar ska avskaffas. De ondgör sig över lagen om hets mot folkgrupp av den enkla anledningen att den enligt SD:aren inte omfattar ”svenskar” (muslimer, bögar, adopterade från Korea som utsätts för rasism etc är inte ”svenskar”). Ja, SD:are tycker att det är ett demokratiproblem, att vi har en bristande bristande yttrande- och åsiktsfrihet eftersom de som SD:are blir förhindrade från att hata, förfölja och bespotta minoriteter.

Argumenterar du emot SD:aren så går han/hon allt som oftast till personangrepp, eftersom han/hon saknar sakargument för sin sak. Om undantaget infinner sig och de argumenterar i sak har de i regel tolkat fakta (siffror om våldtäkter eller annat) som fan läser Bibeln. Påståenden SD:aren ger är nästan jämt populistiska floskler utan någon som helst tanke på konsekvens eller logik. Det som passar för stunden duger gott, för målet är det som är viktigast: Att slå på de som flytt sina hem, övergivit allt som de hållit kärt, för att överleva, det vill säga många av de som invandrat.

Sverigedemokraten motsätter sig islam eftersom han/hon menar att det inte är någon skillnad på politik och religion i frågan om islam. SD:arens inkonsekvens innebär att han/hon inte ser samma hinder i sin vurm för en extremt konservativ och ålderdomlig kristendom som han/hon önskar återuppliva ur det förgångna (som är minst lika moraliserande och begränsande för liv och frihet som konservativt politiserande islam). Det väsentliga är islamfientligheten. SD:aren motiverar sin islamfientlighet (som är byggd på fördomar och okunskap) som något rimligt med hänvisning till goda värden. Dessa goda värden är ofta att ta ställning för kvinnans rätt att rösta och kvinnans rätt till sin kropp. När SD:aren gör detta hoppas han/hon möta acceptans för sin position mot islam. Men kvinnans rätt till sin kropp gäller enbart när SD:aren vill slå mot islam och muslimer. När SD:are diskuterar kvinnans rättigheter, och islam inte är ett ämne i diskussionen, blir det tydligt att SD:aren vill begränsa kvinnans rätt att bestämma över sin egen kropp, exempelvis försämra möjligheterna till abort.

SD:aren anser sig också vara emot antisemitism och därför en naturlig motpol mot muslimer som han/hon menar är notoriska judehatare. Detta görs samtidigt som Sverigedemokraterna söker samarbete med andra högerextremister och antisemiter i Europa inför Europaparlamentsvalet.

När SD:aren talar om andra politiska partier benämns dessa alltid som ”sjuklöven”, trots att Sverigedemokraterna stöttat den moderatledda regeringen i uppemot 90 procent av de blockskiljande voteringarna i Sveriges riksdag.

Framförs en nyanserad åsikt i en komplicerad fråga eller om det hänvisas till forskning som på något sätt kan antas gå emot SD:arens världsbild är det den politiska korrektheten, i negativ bemärkelse, som talar och forskningen betraktas som partisk, enkom formulerad för att angripa Sverigedemokraterna. Konspirationsteorierna är alltid väldigt nära, gärna kombinerad med en grad av mystik. Vidare står SD:aren alltid för sanningen i någon universellt hävdad mening, alla andra ljuger eller mörkar. Jämt! Inga undantag finns. Men samtidigt gömmer SD:aren sig bakom anonyma användare på Avpixlat, Exponerat, Fria tider och andra högerextrema hatsajter där de önskar att barn ska svälta sig till döds. Men icket att glöma: Det är SD:arna som konstant är offer för förföljelse i media och blir orättvist behandlade. Det gör att SD:aren alltid går med offerkoftan på och gnäller på alla.

Är du i en diskussion med någon som får dig att genuint känna förvirring, att du och den du pratar med verkligen i sak och mening lever i olika världar, ja då är det sannolikt att du talar med en SD:are.

SD:aren hatar jämlikhet och tror inte på alla människors lika värde. Är du nyfiken på vad SD har för sig kan jag rekommendera sajten ”Inte rasist, men…” Den bevakar SD och presenterar hårresande kommentarer och inlägg Sverigedemokrater gör i offentliga debatter, på Twitter och liknande.

SR tystar debatten och politiserar antirasismen

Av Daniel Nyström, 17 februari 2014 kl 14:19, 15 kommentarer

Jag lyssnade på Sveriges Radio P1 i fredags när jag åkte bil genom Norrland. Lena Berggren, docent i idéhistoria vid Umeå universitet (specialiserad inom rasism, nazism och högerextremism) var med i en diskussion om Sveriges radios opartiskhet. Till att börja med uppfattar jag att Sveriges radio delvis tagit detta beslut om opartiskhet med hänsyn till Sverigedemokraterna och Sveriges radios oförmåga att hantera och granska detta parti som sig bör.

Det var ett synnerligen viktigt resonemang kring värderingsfrågor som Lena Berggren förde och vi skruvade därför upp volymen. Till vår besvikelse uppfattade vi samtliga i bilen att programmet inte var opartiskt; snarare än att låta Lena Berggren tala klart och förklara resonemangen avbröts hon av programledaren som verkade mer angelägen om sin chefs åsikter än Lenas bildade synpunkter (chefen satt med i samtalet).

I en artikel i Dagens Nyheter framgår nu också att Sveriges radio stoppar en professor, Lena Halldenius, från att delta i en filosofisk diskussion i P1. Det professorn skulle tala kring hade avslöjat att Sveriges radio gjort avsteg från att stå upp för de mänskliga rättigheterna, demokrati och jämlikhet. Detta blev tydligen för mycket för Sveriges radio. Det är dock inte svårt att förstå mot bakgrund av att Sveriges radio uppenbarligen tycker att medarbetarna ska vara försiktiga att, i privat kommunikation i sociala medier, tala för varmt om mänskliga rättigheter, allas lika rätt och värde.

Det är skrämmande hur Sverigedemokraternas normaliseringsprocess fullständigt slagit ut all rim och reson i svensk public service. Att stå upp för människans värde får aldrig bli en förhandlingsfråga och kan aldrig ses som annat än opartiskt när det görs genomgående utan hänsyn till olika input och intressen. Konsekvens.

Innan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen kan jag inte minnas att Sveriges radio varit såhär lama och fega. Det är därför svårt att se detta som något annat än ett steg i ledet av rasismens normalisering i det svenska samhället. För mig håller Sveriges radio på att fullständigt tappa all den djupt grundmurade trovärdighet jag känt inför dem.

Sveriges radio, skämmes tamejfan!

Fanny, tig lilltösen!

Av Daniel Nyström, 8 februari 2014 kl 23:22, 7 kommentarer

Det måste vara skönt för rasisterna att befinna sig i sin egen lilla bubbla av sanning, där Sverigedemokraternas ideologi och mål mytifieras och når messianska höjder. Bara vi får väck invandrarna och vänstern… kanske också Fanny. Då är alla problem lösta och landet går en gyllene gryning till mötes.

Efter att jag och Fanny (s) tillsammans skrivit varför vi inte anser att det är rimligt att hyra ut lokalutrymme till Sverigedemokraterna inom ramarna för Folkets hus, har det rasat in hundra och åter hundratals inlägg på diverse sajter och bloggar. Det har trummats i en rasisttrumma genom hela Sverige. Den sverigedemokratiska hatbloggen Avpixlat har återigen varit denna rasismens tummelplats. Vi var två som skrev inlägget. Jag gjorde dess grundstruktur men det är Fanny som får klä skott för rasisternas hatvåg efter vårt gemensamma brev till Umeå Folkets hus.

Missförstå mig rätt. Jag tycker det är skönt att jag till stora delar slapp fokuset från dessa näthatare, men jag finner det synnerligen besvärande att läsa kommentarerna som riktas mot Fanny. De förlöjligar henne. De angriper henne på grund av hennes kön. De pratar om hennes utseende. Några anser att hon ska våldtas. Någon annan ansåg att hon förverkat sitt livs mening. Hon är ung kvinna och målet är att Fanny, den ”lilla tösen”, skall tiga. Det är fruktansvärt grova påhopp, många värda att polisanmälas. Det värsta jag fick utstå är att några Sverigedemokrater anser att jag, som är en bra bit över 30 år, är en snorunge som numera inte är att betraktas som svensk eller är välkommen i den svenska nationen.

Så resonerar rasisthögern. Högerextremisterna känner inte respekt för människor och människans värde. Något annat kan man dock inte förvänta sig från dessa människor, men vad som än värre är: Var är ni alla borgerliga ”antirasister”? När de är scenframträdanden på stan med mycket folk, JA då är ni där och jagar väljarsympatier likt hökar jagar villebråd, men när politiker ansätts utan väljarpublik håller ni käften och lyser med er frånvaro.

Jag vet inte vad som är värst: rasister eller hycklande antirasister.

Slutligen en liten parentes: Medan Fanny Eriksson löper gatlopp passar jag på att lyckönska herrarna Ågren och Riedl i sin fortsatta stolthet över sin regering. Bra nyttjande av bloggutrymme tider som dessa.

PS. Jag har läst Sverigedemokraternas partiprogram flera gånger. Jag har lyssnat på riksdagsanföranden och debatter. Jag har analyserat dessa. Jag har tagit del av bland annat Avpixlat, twitter, blogginlägg och medieutspel. Att Sverigedemokraterna är ett rasistiskt parti är otvetydigt. DS.

Ett hån mot oss drabbade!

Av Daniel Nyström, 7 februari 2014 kl 13:02, 8 kommentarer

På grund av många händelser senaste tiden har jag känt mig tvingad att ta bladet från munnen. Att stilla sitta tigande medan fascismen är på frammarsch i det svenska samhället håller inte. Igår skrev jag och Fanny Eriksson ett öppet brev (Fannys blogg igår och min blogg idag) om Umeå Folkets hus beslut att upplåta möteslokaler åt Sverigedemokraterna för ett uppstartsmöte — fascismen ges en hjälpande hand av Folkets husrörelsen. I vårt öppna brev anför vi att partiet är rasistiskt och vi underbygger detta påstående genom en kort sakdiskussion baserat på en analys av partiets principprogram och invandringspolitiska program. Den mer omfattande analysen jag gjort inför min 30 hp masteruppsats (som jag fått mycket bra kritik på av universitetet) kommer jag att utveckla men jag avser göra det längre fram i tid.

Som vi skrev i vårt brev var det inte länge sedan som umeborna tydligt visade att nazismen inte är välkommen här. Det har under en längre tid gjorts försök att göra inbrott i valmanskåren i Umeå men nazisterna har aldrig lyckats. Svenskarnas parti försökte under en längre tid. De har bedrivit affischerings- och flygbladskampanjer i flera bostadsområden med tydlig arbetarklasskaraktär med hög andel invandrad befolkning. Deras försök att skapa motsättningar och rida på vågor av rasbiologiska föreställningar om människans funktion och värderingar har fullständigt misslyckats. Svenska motståndsrörelsen har inte heller lyckats etablera sig här. Umeborna och vänsterrörelser i Umeå har gjort detta omöjligt.

På grund av att att nazistiska partier haft svårt att etablera sig söker sig dessa till Sverigedemokraterna och genom det partiet försöker de skapa en miljö för den vita nationalismen/vitmakt och tankar på vit överhöghet. Den högerextrema närvaron har också fått konsekvenser för många, däribland mig, andra vänsterpartister och socialdemokrater. Även socialister inom andra rörelser har drabbats illa. Vissa har skrämts till tystnad, andra har flyttat. Vissa står pall och andra kommer tillbaka (som jag gör nu). Sedan får vi inte glömma den stora gruppen invandrade som får sin identitet och historia konstant ifrågasatt, hånad och bespottad.

Mot bakgrund av de senaste händelserna är Folkets hus beslut, att släppa in högerextremismen i arbetarrörelsens lokaler, betänkligt och ett direkt hån mot oss alla som drabbats och drabbas av eller som sagt ifrån mot högerextremismen. Folkets hus beslut är ett legitimerande av det som jag drabbats av och det som så många andra drabbas av. Folkets hus legitimerar hat och intolerans mot invandrade, sexuella minoriteter, kvinnor med mera.

Vi som reagerat tror på jämlikhet mellan människor och friheten att förverkliga sig själv och sina drömmar. Vi menar att varje människas värde är okränkbart och att vi har lika rätt. Vad tror Umeå Folkets hus på? Uppenbarligen något annat som står i konflikt med dessa grundläggande värden som vi inom arbetarrörelsen delar. Jag har fått veta att det som primärt styr Folkets hus är deras Affärsplan, som till och med ställs över etiska riktlinjer och egna stadgar. Det är svagt av Håkan Bäckström (VD) på Folkets hus att försvara en utförsäljning av människovärdet!

Umeå Folkets hus, skämmes!

Ifall du önska nå ansvarig på Folkets hus är det Håkan Bäckström du ska vända dig till:

[email protected]
090 15 62 10
070 311 94 98

Även vårt blivande kommunalråd Hans Lindberg (s) har tydligen godkänt detta möte, som jag förstått informationen rätt.

SD tystar motståndare

Av Daniel Nyström, 12 november 2013 kl 23:11, 6 kommentarer

Björn Söder

Sedan tårtningen av Jimmie Åkesson har det rapporterats om rasistpartiet Sverigedemokraterna i massmedia. I SVT Debatt satt Sverigedemokraternas partisekreterare, Björn Söder, och ljög tills det att han blev blå. Han förnekade till och med att personer i SD:s partitopp handhaft järnrör i Stockholm (vilket vi alla vet har hänt). Inte rasist, men… (IRM) närvarade i studion i debatten mot Björn Söder. Efter debatten valde IRM att på sin internetplats publicera debatten och avslöja alla lögner Björn Söder kom med. Strax därefter utsattes sidan för en omfattande så kallad DOS-/hacker-attack som slog ut den antirasistiska nätsidan.

Men vi som står upp för människovärdet, demokrati och jämlikhet kommer inte att låta oss tystas. Som en reaktion har flera välbesökta nätsidor i en solidaritetsaktion valt att publicera det inlägg som rasisterna försökt stoppa. Bland annat valde nyhetssajten Politism publicera inlägget i en solidaritetsaktion och strax därefter utsattes även Politism för attacker. Senast i raden av nätsidor som i solidaritetens anda valt att publicera IRM:s inlägg är Centrum mot rasism. Jag kommer också här på bloggen publicera inlägget.

Det nedan återgivna stod på IRM:s sajt och missade du debatten i SVT kan du följa denna länk och se den bit som handlar om Sverigedemokraterna: SVT DEBATT.

IRM vs Björn Söder i SVT Debatt – vi reder ut Söders lögner

Påstående nr 1:

Carlito: SD är det enda partiet som i principprogrammet uttrycker att man kan upphöra att vara svensk om man inte följer SD:s definition av identitet och kultur.

Björn Söder: Det är rent nonsens.

Sanningen: Citat från SD:s principprogram sida 11: ”På samma sätt som den som är född in i en annan nation senare i livet kan bli en del av den svenska nationen menar vi också att man även som infödd svensk kan upphöra att vara en del av den svenska nationen genom att byta lojalitet, språk, identitet eller kultur”

Påstående nr 2:

Carlito: Så Thoralf Alfsson har aldrig uttryckt att han är en islamofob?

Björn Söder: Jag tror inte han har sagt att han är isamofob, nej.

Sanningen: Citat från Thoralf Alfssons blogg: ”Jag är islamofob och jag kan överhuvudtaget inte förstå att någon med kristen uppväxt kan vara något annat än islamofob.”

Påstående nr 3:

Björn Söder: Man avhumaniserar SD när man kallar oss för rasister.

Sanningen: Att kalla en rasist för rasist är inte avhumanisering. Att vara rasist är avhumanisering. /Tore Kullgren

Påstående nr 4:

Carlito: Jimmie Åkesson säger ju själv att islam är det största hotet sen andra världskriget.

Björn Söder: Nej nu är det fel igen. Det var Aftonbladet som satt den rubriken. Det står inget sådant i debattartikeln.

Sanningen: Öhh, jo det gör det (utdrag ur Jimmie Åkessons debattartikel i Aftonbladet):

För att vara på den säkra sidan om SD:s syn på islam så har ni två citat till från partitoppen.

Rikard Jomshoff, Sverigedemokraternas rättspolitiska talesperson:

Björn Söder om nazism och islam:

Det finns fler saker vi skulle kunna bemöta, men jag tror ni fattar poängen. Vi vill passa på att tacka alla ni där ut som stöttat oss, vi kan inte ens börja beskriva hur mycket era fina ord värmde! Ett speciellt tack till Carlito som var grym i debatten.

UPPDATERING

Vi fick en förfrågan om att reda ut Söders befängda påståenden/förnekanden gällande järnrörsskandalen. Vi har skrivit om alla lögner i detta inlägg: SD-topparnas lögner – vi har hela listan

Här har ni även en lista som belägger allt det vi sa om SD:s plattform på nätet, Avpixlat:

Vardagens hjältar

Av Daniel Nyström, 10 november 2013 kl 16:14, 10 kommentarer

Det var 1985. Högerextremismen var på frammarsch.
En tuff tant — en vardagshjälte i Småland — gör vad som kommer ann varje medmänniska: Stå upp för demokrati, människovärde och mänskliga rättigheter.

Det händer igen. Förändringens vind, den blåser kall. Det är som en ohejdbar storm av dårskap, dumhet och förringande som drar fram över Sverige. Det ska gråtas i riksmedia. Syndabockar ska hittas. Brösttoner tas till. Och nu intar etablissemanget försvarsposition. En av de sina har fått utstå en folkets mening: en tårta. De ställer sig upp bakom Jimmie Åkesson. Terrorismen måste stoppas!

För ganska exakt tre år sedan framlade jag en uppsats i Historia på Umeå universitet. Det var en så kallad komparativ diskursanalys, vilket innebär att jag jämförde två skeenden och analyserade hur riskmedia talade om dessa skeenden. Det jag jämförde var hur de politiska partierna Ny demokrati respektive Sverigedemokraterna beskrevs/omskrevs på ledarsidorna i Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska dagbladet perioden efter respektive riksdagsval; 1991 för Ny Demokrati och 2010 för Sverigedemokraterna. Klart är att etablissemanget har förskjutits.

Förutom att de politiska skiljelinjerna mellan ledarskidorna påtagligt minskat från 1991 till 2010 sågs Ny demokrati och Sverigedemokraterna på olika vis. Det första är numera historia och kan lämnas därhän. Sverigedemokraterna däremot fördömdes av samtliga ledarsidor och tillskrevs etikett på etikett. Partiet bedömdes inte bara vara högerextremt utan även ett hot mot demokratin, eller som jag skrev i arbetet ”Sverigedemokraterna ses på som ett omöjligt parti, ett paria.” Men det var tre år sedan.

***

Idag är tongångarna en helt annan. Jimmie Åkesson tårtas och ur det svenska politiska etablissemanget springer den ena efter andra till försvar för de som bara tre år tidigare ansågs utgöra ett hot mot demokratin. Det är som ett politikens maraton. Lena Mellin menar att hon är beredd att dö för att Jimmie Åkesson ska få säga sin mening ostört och Mona Sahlin instämmer men är inte beredd att dö för Jimmie Åkesson. Den folkpartistiska tidningen Dagens Nyheter ansåg till och med att demonstrationsrätten borde inskränkas för att skydda demokratin. Och socialdemokratiska Aftonbladet låter oss veta att tårtningen var en terrorhandling. Den ena extrema yttringen efter den andra. Styrkta brösttoner och överdrifter. En kakafoni utan hejd. Är det detta som är den politiska korrekthetens våta filt som högerextremister så ofta klagar på, en filt som nu kommer till deras försvar?

Vi lever i en förändringens tid. Jag har följt uppdateringar på Facebook från kompisar, i synnerhet från en person. Vi är ofta men inte alltid överens. Vi har bra diskussioner och han är en mycket klok person. Vi hade reagerat på samma galenskaper i Expressen. Igår var det 75 år sedan som nazisterna på allvar påbörjade sin terror och utrotning av judarna i Tyskland, den så kallade Kristallnatten. Många är de gånger jag varit ute och tänt ljus och gått i fackeltåg för att hedra minnet av de som miste livet i den nazistiska pogromen natten mot 10 november 1938.

Den liberala tidningen Expressen ger inte den historiska händelsen tyngd eller erkännandet. Istället kommer ett ifrågasättande från Expressen sida som låter oss veta veta att kristallnatten är bara något som ”påstås enligt historieböcker”. Det är alltså inte något som är/varit, utan det är ett påstående, kanske rent av en teori? Polisens syn återges också av Expressen: Svenska motståndsrörelsen (nazisterna som stökade runt i Umeå för inte så länge sedan) som demonstrerade i Stockholm igår beskrevs som (i sammanhanget förstått oförargliga) ”högerdemonstranter” och benämnde alla de som stod upp för demokrati och människovärde som ”vänsterextremister” och hot mot demokratin. Tidningen hänvisade också till en nazistisk sida för den läsare som ville få mer information och live-uppdateringar om vad som händer under nazisternas marsch genom centrala Stockholm.

Jag ska inte gå så långt som att misstro Expressen, men nog slog tanken mig att bevakningen av händelsen gjordes under sympatier för nazism och nazisterna som marscherade genom Stockholm. Det som hände 10 november 1938 var ju trivialt, bara ”några juvelerarbutiker förstördes” fick vi veta. Jag kved mig när jag tog del av denna nazistpropaganda som obehindrat sprutade på Expressens sida. Expressen bad senare om ursäkt för sitt mycket grova övertramp, hån och antisemitism som skedde på bästa sändningsplats.

***

Vad har då detta med tårtningen att göra? Tja, jag kommer osökt att tänka på en læstadiansk släktings fördömande av HBTQ-personer och varför HBTQ-personer inte ska tillerkännas rättigheter: ”Ger man djävulen lillfingret tar han hela handen”. I detta sammanhang fungerar analogin. Sverigedemokraterna har sakta börjat accepteras av etablissemanget och blivit en del av det. Nu går ryggdunkarna och acceptansen för det vidriga och odemokratiska blivit mer allmänt — de är beredda att dö för varandra. Åtminstone det etablerade etablissemanget med Mona Sahlin, Lena Mellin, Karin Pettersson och ledarredaktionen på Dagens Nyheter i spetsen.

Tårterskan Irene Matkowitzc är en av våra vardagshjältar. Hon stod upp för mänskliga rättigheter, människans värde, demokrati och yttrandefrihet. Men istället för detta erkännande läggs allt fokus på metod och hon beskrivs hon som terrorist och som ett hot mot demokratin. När är det rätt att agera? Mona Sahlin talar om att Åkesson blev rädd och överrumplad. Är någon förvånad över en sådan sak? Det skulle jag också bli om jag fick en tårta i ansiktet. Men Jimmie Åkesson befann sig aldrig i någon fara. Den vanliga medborgarens desperation lyser igenom valet av aktion. Så begränsad är yttrandefriheten — så mycket har demokratin börjat urholkas.

Tårtningar är ett till synes harmlöst medel för att få uppmärksamhet, för att bli hörd (jämför med järnrören som ledande Sverigedemokrater hade som tillhyggen). Låt gå för att jag själv aldrig ta till en sådan metod. Jag behöver inte. Jag har andra kanaler. Värt att poängtera är också att jag inte uppmanar andra att tårta. Det är trots allt ett brott mot svensk lag. Men metoden åt sidan: Det viktiga är den idé som Irene Matkowitzc bär på: Demokrati och jämlikhet. Hon har i det avseendet min oreserverade sympati och etablissemanget har mitt totala förakt. Vi får inte glömma att Jimmie Åkesson leder ett av Sveriges mest aggressiva och våldsbenägna partier vars idéer vid makten utgör ett direkt livshotande tillstånd för hundratusentals människor. Deras politik är också mycket kvinnofientligt och homohatande.

I fascisternas värld kommer de mänskliga rättigheterna beskäras, demokratin avskaffas och yttrandefriheten vara ett minne blott. Är det först i det stadiet som motstånd är tillåtet, utan att etablissemanget gråter? Nå, i det tillståndet ropar nog etablissemanget efter samhällets hårdaste repression: Död åt de protesterande.