Glesbygdsnomadernas sista fäste, skogstekniska klustrets huvudstad

Att så mycket kunskap i och kring den skogstekniska industrin kan finnas i lilla Vindeln. På landsbygden? I skogen? 

Inte av en tillfällighet. Låt mig få förklara.

Det sägs , jag säger det, att utvecklingen från den först tända elden till dagens skördare och skotare med Indexators produkt rotator är på grund av en mängd unika händelser där den i historien just då lataste människan kom på att det han eller hon gjorde just då kunde göras på ett snabbare och bättre sätt.

Tänk att få vara med när den mest frusna, blötaste och hungrigaste förtidsmänniskan bestämde sig för att äta maten varm. Vilken bestämdhet! Vilken vision som uppstod! Vilket mål! Vilken företagsamhet!

Att få vara med när den personen i stället för att vänta på en skogsbrand eller ett blixtnedslag, bestämmer sig för vid något tillfälle att tvinna en pinne snabbt med friktion och med värme som följd och redan efter någon timme(!?) skräckslaget upptäckta att det som först var värme under väldigt lång tid, till slut fattade eld.

Vilken känsla! En känsla av eufori men ingen att dela känslan med. För mest troligt var denna kalla varelse ensam. För vem står stilla och tittar på när någon fryser med en pinne i näven som alla vet alltid varit kall? Denna ensamma lata varelse.

Nobels Alla priser till denna individ! Postumt och tyvärr anonymt. För det skulle dröja tills kol 14 metoden, dna och fingeravtryck skulle binda denna skumma landsbygdsnomaden till ett för mänskligheten, den största upptäckten. Att göra upp eld.

Kunskapen om människans tämjning av eld gick genom historien från mun till mun, från den lataste till den lataste i varje generation. En kunskap som till slut hamnade hos den idag mer bekväma nutidsmänniskan, ofta och numer nästan alltid i städerna boende, för att glömmas bort då den kunskapen inte behövs längre. Vill stadsmänniskan fira årets Entrepenör så är lyset redan tänt i festsalen. Köttet i sitt överflöd lämpligt stekt av någon annan än den som äter den. 

Ingen behöver längre gå blöt, kall och hungrig längre.

En slingrig väg letar sig ut från staden, det starka ljuset från tillväxtregionen med den förtätade bebyggelsen har börjat avta. Allt glesare mellan lyktstolparna. Hissjö, Tavelsjö och Rödå. Vindeln står det på en skylt.

Vindeln. Skogstekniska klustrets huvudstad.

Glesbygdsnomadernas sista fäste. Kunskapen om elden hela tiden närvarande. Skogen växande ända in på industriområdet. Här skapas de framtida eldarna som ska vara med och värma en hel nation. Entrepenörer och yrkeskunnigt folk med företagsamhet i nävarna och skogskompetensen ända upp under den ibland långa luggen.

Inte någon expert på att göra upp eld. Kan inte exakt redogöra hur en rotator i detalj tekniskt fungerar. Skriver helst om glöden och elden i det stolta Vindeln.

Jag, en glesbygdsnomad som ser att det brinner i städerna men inte i Västerbottens inland. Trots att företagsamheten och glöden många gånger finns i skuggan av elden i städerna.

Dan