darinkarlsson

Solceller och lantbruk!

Av , , Bli först att kommentera 0

Ibland känner jag att jag vet väldigt lite. Ja, alltså jag vet ju vissa saker om vissa särskilda ämnen. Jag har exempelvis väldigt bred kunskap när det kommer till musik, särskilt vissa genrer. Jag har också ganska bra kunskap när det kommer till kost, vad som är nyttigt och inte nyttigt. Förutom detta har jag relativt bra koll på miljöfrågor, men där tar min kunskap slut.

 

Vad jag däremot har mycket av är fördomar. Jag riktar fördomar mot alla möjliga människor. En sådan fördom är att jag har trott att de som bor på landet inte bryr sig om miljön. Så skulle det visa sig att det inte var. Tydligen blir det allt vanligare att skaffa solceller för de som driver lantbruk. Är det någon mer som denna information slår som oerhört förvånande? Jag kanske inte är den som ska kommentera solceller och lantbruk. Jag som bott i stan i hela mitt liv. Däremot tillåter jag mig att säga att det är en väldigt bra sak. En väldigt bra sak som, om jag tillåter mig att gå dit, också är lite förvånande.

 

Jag trodde att solceller för lantbruk var något man pratade om som en framtida åtgärd. Ni vet, något som Elon Musk skulle kunna surra om i någon scen-presentation. Tydligen är solcellerna redan på våra lantbruk. Eller ja, det finns i alla fall solceller på en hel del av de lantbruk som finns där ute. Denna insikt fick jag när jag nyligen åkte ner i landet och hälsade på mina föräldrar. På grund av fullbokade tåg var jag tvungen att köra bil. Den tid jag annars spenderar med att titta ner i en dator kunde jag nu ägna åt väg. Väg, väg, väg och åter väg – Ja, och så solceller och lantbruk då. Det var nämligen vad jag såg längs vägen ner mot Borås.

 

Solceller fanns på så otroligt många lantbruk. Jag tänkte först att det måste ha något att göra med kommunen jag brummade igenom. Så var inte faller. Jag såg solceller för lantbruk hela vägen ner. Detta är en grymt bra utveckling för det här landet. Det stannar förresten inte där. Solceller för lantbruk är en oerhört bra sak för hela världen. Det är mer sådant som behövs för att vi ska klara av framtidens utmaningar.

 

Heja lantbruk och heja solceller!

Jag skulle bli konsult

Av , , Bli först att kommentera 0

Det kom förmodligen som en smärre chock för min familj. Alla som känner mig vet att denna mening skulle kunna syfta till en lång rad av olika händelser. Man skulle väl kunna säga att jag har brutit mönstret ett antal gånger. Man skulle väl kunna säga att jag stundtals simmar motströms. Man skulle till och med kunna säga att jag är släktens svarta får, om man vill vara riktigt hård. Vad denna inledande mening syftar till var den dagen då jag berättade att jag skulle bli konsult.

 

Jag minns det än idag, trots att det är närmare 12 år sedan. Jag hade jobbar på ICA över sommaren efter gymnasiet. Där fick jag inte fortsätta till hösten. De sa att jag kanske kunde få komma och jobba över jul och nyår, men då skulle det röra sig om några dagar. Jag sökte jobb, men fick inget. Precis som för alla mina kompisar så gick det segt. Någon nämnde att man kunde bli konsult i förbifarten. Jag tänkte inte på det. Tänkte bara att bli konsult lät som något jag inte skulle få bli för mina föräldrar.

 

”Du är väl 18, är du inte det?” sa en av kompisarna när vi för första gången diskuterade att bli konsulter. Jag minns att jag faktiskt inte riktigt hade tänkt på det förut. Jag menar, jag visste att jag fick gå på krogen. Jag hade körkort så jag fick förstås köra bil. Jag hade bara inte tänkt på att jag var myndig. Fri från föräldrarnas klagan. Jag var fri.

 

Jag skulle bli konsult. Det var säkert inte såhär det gick till men jag bestämde mig där och då. Det vill jag i alla fall tro. När ljuset gick upp för mig att jag kunde bli konsult om jag ville så kände jag livet i mig. Så hade jag inte mått sedan jag var i Sunny Beach, ett år tidigare. Vilken jävla känsla ändå.

 

Jag rusade hem efter vår långa och dagliga fika. Jag gick in till mamma och pappa som satt vid teven och så berättade jag hur det låg till. Jag berättade att jag skulle bli konsult. Pappa tittade på mig. Det gjorde även mamma. Alla deras fyra ögon var fixerade på mig, och de var vidöppna. Pappa drog efter andan, mamma också. Sedan sa pappa: ”Bli konsult inom vadå?”

 

Det hade jag inte tänkt på…