Orka va frisk i en sjuk värld?

Inte det lättaste kanske. Speciellt inte i tider som dessa.

Tyvärr så blev ju 2020 året som för alltid kommer att bli ihågkommet som det sjukaste året i modern tid.

Männschor i allmänhet har blivit experter på att tvätta händer, en och annan egoist har förråden överfyllda med toapapper (!!?) och handsprit som kommer att räcka ända fram till nästa pandemi. Några stackare har inte blivit kramade på flera månader och vi svenskar är fortfarande allmänt utskällda och har väl inte det bästa ryktet i världen just nu.

Nåväl, det kan man ju leva med. Idioter finns ju i alla möjliga nationaliteter, färger, former och skepnader så det finns ju inte så mycket att säga om den saken egentligen. Vad som är rätt och fel vet ju ingen säkert ändå.

Men något som också är väldigt intressant och som märks ovanligt mycket är det ökade intresset för vegetarisk och vegansk mat. Vissa kvällar när jag smyger iväg och ska handla så gapar vegohyllorna ofta tomma och det märks direkt att en del produkter blivit nya favoriter även hos ”icke-vegisar”  (eller köttisar kan man ju också säga)

Själv åt jag min sista köttbit på jobbet på nyårsafton 2019 och sedan dess har jag inte ätit kött alls. Så här i backspegeln så kan jag önska att jag hade blivit vegetarian för många fler år sedan, men bättre sent än aldrig.

Mjölk och smör existerar inte heller längre i min kost överhuvudtaget och jag mår oförskämt bra. Dock så slinker ägg och fisk ner emellanåt, så helt vegansk har jag inte riktigt blivit. Än. Men jag jobbar på det. Tack och lov så hänger hela min familj på även om vissa av dem fuskar med kött ibland. Men aldrig hemma som tur är.

Jag lär mig fortfarande massor med nya saker vad gäller mat och jag har dessutom återfått min inspiration till att både laga och äta mat. Det var inte helt självklart förut.

Att många har börjat se över sin animaliska kost så här i pandemitider är ju i alla fall himla bra och jag ser det som ett tecken på att folk i allmänhet är mer upplysta över hälsofrågor än någonsin (hoppas jag i alla fall)

Pandemier och köttätande tycks ju gå hand i hand och verkar vara en lyckad kombo för sjukdomar och lidande. Både för djur och människor.

Men i alla fall, att hålla sig frisk i en sjuk värld kan ju såklart ha jättemånga betydelser, men allt som vi stoppar in i kakhålet kan vara värt lite extra eftertanke. Och varför inte? Höjden av självrespekt är ju faktiskt att ta hand om sig själv så att man pallar med sitt liv. För ibland är ju livet för jävligt och då bara måste man ju orka ändå och ibland är livet super-jävla-härligt-och-fantastiskt och då går ju det mesta per automatik och man kanske kan fuska med både det ena och det andra.

Men faktum kvarstår: Ju äldre man blir, desto mer får man anstränga sig för att hålla sin hälsa på topp och inget får man ju Gratis vad gäller den saken. Tyvärr.

Om man ska hålla sig frisk så behöver man göra massor med val. Det kan handla om precis vad som helst: Byta jobb? Ändra på maten? Skilja sig? Sluta röka? Eller kröka? Flytta? Börja träna? Byta ut sitt umgänge? Se över även de till synes ”små prioriteringarna”?

För självklart så kan det ju absolut vara ”någon annans” FEL att just Du mår dåligt, men det är ändå helt eget ansvar att hålla sig så frisk man bara kan. Det kan ju liksom ingen annan göra åt Dig. Det går alltid att välja bort sådant eller sådana man mår dåligt av.

Vi ska alltid vara ödmjuka nog att inse att vi människor ingår i ett kretslopp vare sig vi vill eller ej och vi kan inte fortsätta bete oss som högmodiga rovdjur. Det har naturen desperat påmint oss om ett bra tag nu..

Dags att lyssna kanske?