Att leva…

…är egentligen inte så svårt. Det går ju per automatik om man säger så: Hjärtat slår, lungorna andas, benen går osv.. Ja, Ni fattar!

Livet i sig är ju inte svårt utan det är ju andra saker som kan göra tillvaron svår: Människor, situationer, känslor osv… Ja, Ni fattar!

Jag vet att det här med att leva ”här och nu” är en uttjatad kliché som många slänger sig med utan att egentligen fatta den riktiga innebörden. Trots allt så är ju nuet det enda vi människor egentligen har och lever man i det förgågna, så får man räkna med en hel del ångest (över allt som varit, för det mesta det dåliga som har en tendens att fastna extra hårt) och om man lever för mycket i framtiden så får man räkna med en hel del oro. Oro över sånt som komma skall. (Oftast dåliga saker som har en tendens att skrämma och oroa innan det händer)

Såå.. till syvende och sist så kan man ju bara konstatera att det faktiskt är nuet som är det bästa vi kan anamma för oss själva och ändå tycks det vara så svårt för så många.

Allting i livet är flyktigt och ändå är det så många människor som inte vill, vågar eller kan inse detta faktum.

ALLT är flyktigt. Precis allt: Tid, hälsa, skönhet, relationer, omgivningar, årstider, väder etc etc.

Så varför är vi människor så jävla rädda hela tiden? Varför vara så rädd att förlora någon eller något när inte ett enda dugg egentligen tillhör oss i slutändan?

Ooops.. nu blev det lite djupt idag men ja, Ni som känner mig fattar ju vad jag menar och just nu funderar jag jävligt mycket över såna här saker. Jag vet ju varför jag gör det och jag vet också att det är bra för mig eftersom det hjälper mig att stanna i mitt eget ”Här & nu”

Inget varar för evigt och det finns inga garantier för lyckliga slut. Vi föds och vi dör och precis som i vilket kretslopp som helst så förvandlas vi alla till något annat hela tiden. Vare sig vi vill eller inte!

Den röda tråden som löper genom våra liv ligger förutbestämd längs vägen och ibland är det knutar på den tråden. Ibland går den fram och tillbaka alldeles för många gånger och ibland så kan det rent av vara en jäkla stor härva som knappt går att reda ut. Men den dagen då man kommer till trådens slut, ja då ÄR det slut och fram tills dess så är det bästa man kan göra för sig själv att stanna i nuet för det är lättast att överblicka!

Mitt liv är mitt och ditt liv är ditt!

Snart är denna vy ett minne blott. Precis som det jag känner just NU!

”Döden frågade livet: varför hatar alla mig men älskar dig? Livet svarade: för jag är en vacker lögn och du är en smärtsam sanning”

Truth of the day!