Är det dags att vakna upp?

Jomen det vore ju skönt faktiskt! Jag inser ju att senaste månaderna liksom svischat förbi utan att jag märkt det och ändå har jag inte gjort så mycket. Alla baciller och virusar har gjort att jag hamnade i min egen lilla bubbla med väldigt lite input från omvärlden.

Inom loppet av två månader så lyckades jag pricka in RS-virus, lunginflammation samt covid. Dessutom blev min astma ganska elak under den här tiden vilket såklart gjorde mig sämre i hela mitt välmående. Jag blev andfådd bara av att prata vissa dagar och jag fick anstränga mig för varendaste andetag men trots det så inbillar jag mig att jag är på väg tillbaka med besked! Jag har börjat jobba, jag har cyklat flera mil bara senaste veckan och jag har börjat få inspirationen tillbaka vad gäller det mesta. Jag håller till och med på med ett mindre hemmaprojekt (Bara en träram som ska byggas och snyggas till, men ändå)

För en stund sen kom jag på mig själv att bara stå och le fånigt i solen som skiner in genom mitt vintersmutsiga fönster och kändes som att återse en gammal vän. Årstiderna kommer ju förvisso alltid att skifta år efter år, men just NU så finns jag och kan uppleva det. IRL..

Egentligen helt fantastiskt om man tänker efter för en vacker dag är jag ju INTE här och kan uppleva det men så länge jag kan det så ska jag uppskatta det och framförallt lägga märke till det. Vintern är jobbigast för mig, men kanske ändå mest nödvändig eftersom det oftast är då som jag får de flesta aha-upplevelserna om hur jag behöver leva mitt liv för att må så bra jag kan. Vintern ger mig alltid det största motståndet vad gäller allt och motstånd behöver vi ju faktiskt för att kunna utmana oss själva och vinna över sånt som känns tufft och svårt.

På sommaren är det mesta enklare och saker tenderar att flyta på av sig självt och tillvaron är smidigare på tusen olika sätt..

Men eftersom vintern är mest besvärlig och en väldigt kompetent motståndare så tänker jag att jag behöver kunna matcha det och kämpa extra hårt liksom.. För visst känns det skönt när man lyckats bjuda på motstånd och faktiskt tagit sig upp på benen och UT? Det är bättre att vägra gömma sig för kung Bore för det är liksom inte lönt.

För övrigt så läste jag någonstans att människor som vistas mycket utomhus klarar årstidsväxlingarna mycket bättre än de som håller sig mest inomhus. Det ligger nog mycket i det.

Annars har vi det ganska gött här hos oss på Sagovägen. Vi har ju varit instängda ett tag pga covid och då får man roa sig med de små sakerna! Till exempel att placera ut små cowboys och superhjältar på olika ställen i lägenheten:

Liten blå cowboy vakar över köket.. 😊

Att vara instängda tillsammans kan ju vara lite av en utmaning, men till 90% har det varit mysigt. Jag har ju också världens finaste grannar och har haft lyxen att få vissa inköp direkt levererat till dörren så vi har klarat karantän med all mat vi velat ha ❤ Helt fantastiskt så just nu går det inte att vara på dåligt humör pga sådant jag inte kan påverka. I slutändan är det bara sig själv man kan styra och för mig räcker det mer än väl just nu. Familjelivet AB ska ju skötas oavsett vad som dyker upp längs vägen och ja, det är ju mycket logistik och matplanering för att familjetåget ska gå som smort.. Det tar mycket tid och energi i anspråk, fast å andra sidan är det ju vardagen man ska lägga mest med krut eftersom det är i vardagen vi befinner oss mestadels av tiden.

Däremot saknar jag att få träffa mina vänner men igår lyckades jag få till en fikadejt med en av dem. Inser hur mycket värt det är att ha kloka kvinnor och män i mitt liv som går att bolla stort och smått med. Idag skulle jag också få träffa en av mina favoriter, men det blev hastigt inställt pga det jäkla covid. Usch å fy f*n!

Nåja, jag fick ju möjlighet att skriva lite istället och det är ju också kul förstås. Solen lyser fortfarande över mig och skvallrar dessutom om att min laptop är ganska dammig haha.. Ja, vi måste nog damma av oss och skriva lite oftare helt enkelt. Frågan är bara VAD man ska skriva om som kan tänkas vara av intresse för någon annan.

”Feelings are just visitors.. Let them come.. and let them go”

För övrigt så tänkte jag dela med mig av ett litet högkvalitativt serietips som jag fick av en kollega: ”Saknad aldrig glömd” som går att se i 4 säsonger på SVT. En helt fantastisk serie som är stillsam i all sin enkelhet med ett persongalleri av helt ”vanliga” människor, men ändå med en storslagen dramatik och ofantligt spännande mordhistorier.. Ja, helt klart det bästa tipset på länge.

Det är ju så lätt att snöa in på Netflix och andra kommersiella streamingtjänster men svt levererar riktig kvalité emellanåt. Kan även rekommendera serien ”The sister” som är en psykologisk thriller med rätt otäcka små inslag.. brr.. (också svt)

Jamen då så.. då var det nog inget mer jag hade att säga. Just nu 😉  Hoppas att alla som läser mår bra och att Ni håller Er friska!! Ha de gött å va inte trött. Kram H