En vecka in på nya året..

Av , , Bli först att kommentera 13

…å aaaallt är lugnt! Typ!

Jag började jobba igår efter två veckors välbehövlig ledighet. Har insett att det bästa konceptet är att alltid ha något att se fram emot / längta efter och tjaa.. På två veckor har jag hunnit längta efter att få ledigt, att få åka till solen, att få längta hem och slutligen längtat efter att få börja jobba. Ganska härligt ändå och trots att det alltid är ”Här & Nu” vi lever så kan man använda sin längtan som en drivkraft att det ALLTID finns något fint som väntar runt hörnet.

Semestern i solen då.. hur gick den? Jaa… vi landade ju i Las Palmas och tyckte nog att det var lite blåsigare än vad vi är vana vid att det är på vintern men tänkte inte så mycket mer på det! Sedan började folk höra av sig och undrade hur det gick borta i de tropiska stormarna haha.. Och tjaa.. vi är ju Norrlänningar uti fingerspetsarna så det gick väl hur bra som helst. Vi fick åtminstone inga flygande palmer i huvudet och tyvärr fick vi inte bada i havet de första dagarna pga röd flagg. Vi blev ju också lite sandblästrade och det sved ordentligt på smalbenen haha… Men hej, Gratis naturpeeling på hela kroppen är ju ändå lite coolt..

I bakgrunden syns hur blåsten tog Bastians keps och palmerna är på väg att flyga iväg..

Dessa dagar hade vi stranden för oss själva och passade på att köra motvindsträning 😂

Annars var det (som vanligt) en jäkligt mysig vecka och det mesta var toppen. Lite dramatik hamnade vi dock i när en aggressiv engelsman på vårt hotell var hotfull mot en kvinna från Sverige. Sjukt obehagligt och vilka fick rycka in och styra upp (som vanligt)? Jo, jag & Jimmie. Efteråt kom hennes man och tackade oss för att vi hjälpte henne och jag kan inte fatta var folks civilkurage i allmänhet tagit vägen. Jag var också tvungen att gå till hotellets repa och berätta om detta och att den här mannen (plus hans skeva familj) förmodligen behöver punktmarkeras varje dag med tanke på hans (och hans familjs) vidriga beteenden. Usch.. en rysare..

Vi reser ju sällan under högsäsong och denna incident påminde mig om varför! Nåväl, det kommer alltid att finnas idioter som inte kan bete sig. Det är bara att acceptera och använda såna där händelser som dåliga exempel. Vissa människor är ju inte ens intresserade av att försöka bättre, att vara bättre.. eller ens att bete sig anständigt bland folk för de har helt enkelt inte förmågan. Sorgligt men sant!

Men förutom den lilla fartbulan så hade vi det så fint. Vi hade vidsträckt hav utanför balkongen och jag satt som förhäxad varje kväll och bara stirrade på solnedgången för att senare vaggas till sömns av ljudet från vågorna som slog 7 våningar nedanför. Oslagbart!

”The sun sees your body, the moon sees your soul”

Ja, av blåsiga skäl blev det i alla fall mestadels poolhäng och jag låg bara bredvid och plöjde hela tre böcker denna vecka. Gjorde en liten paus för en kall öl då och då och bara glodde på mina grabbar där de stojade runt.

På tal om grabbar förresten så tajmade vi denna semester med en stor födelsedag. Viggo fyllde 18 år och på hans födelsedag så drog vi till Yumbo och shoppade lite kläder och vissa sjöng karaoke. Jag är så stolt över min kloka, sunda kille som nu helt plötsligt blivit vuxen. Han är fortfarande världens bästa och det går inte att ha tråkigt med honom.. Eftersom han är en mycket hemlig person så kan jag inte visa så mycket av honom här i bloggen, men Ni ska bara veta hur häftigt det är att vara morsa till honom. När han föddes 2004 så rasade en tsunami för fullt i sydostasien och nu när han fyllde 18 så lyckas vi hamna mitt i en tropisk storm så det finns mycket väderrelaterat att minnas kring hans födelsedagar..

”And nothing else matters..”

Ja, det var en supermysig vecka i solen och nästa gång hoppas vi kunna resa med våra norrmän så att vi kan fira tillsammans med dem: Knut 40 år och Viggo 18 år. Kanske nån gång till våren?

Det vore najs… Och nu har jag så sakteliga vant mig av med bikiniläget och har sakta men säkert återgått till mitt påpälsade vintermode haha..

Klädd i väntan på våren…

😎

Har vi extra tur under 2023 så kan vi också kanske ta oss en vecka till solen helt själva bara jag och Jimpa! Vi ska ba spara lite mera pengar först! (såna här bilder får mig verkligen att bli taggad att inte spendera en enda krona på annat än det vi verkligen behöver)

Hoppas att alla mår superbra och att 2023 blir det bästa året någonsin för alla som läser här!

Kram å Hej! 🌴

Mindre jul är lika kul..

Av , , 4 kommentarer 14

Jaa.. eftersom överkonsumtion, religion och kött tycks vara julens tre gyllene grundbultar så känner jag nu (så här med facit i hand) att julen varit helt suverän även detta år.

Jag har jobbat, inte shoppat..

Jag har ätit helt perfekt (grön) mat..

Jag har inte funderat ett dugg på varken Jesus eller någon annan religiös frontfigur..

Och eftersom jag inte heller har handlat massa (onödiga) grejs under det gångna året så tänkte jag att någon slags härlig final måste jag ändå koka ihop till min lilla familj så det blir helt enkelt en vecka i solen för mig och mitt Crew! Imorgon sticker vi först en bit norrut med bil för att senare på eftermiddagen lyfta och dra vidare till Gran Canaria. Dessutom så har jag med mig en av världens bästa killar som fyller hela 18 år på onsdag så det blir liksom flera (jul)flugor i en smäll som också kommer att toppas med en riktig nyårsskräll!  Vi ska bo vid havet. Exakt nere på en strand faktiskt och vi ska ha det så jääääkla gött! Jag byter långkalsongen mot en bikini istället och det känns så underbart!

Nu ska det plockas ihop massor med good energypoints som ska räcka ända fram tills det blir lite varmare på våra breddgrader.

Hoppas att alla som läser här har haft fina dagar och att ingen har behövt vara ensam.

Magisk vy från en inglasad balkong..

Nästan som en tavla!

Ha det så fint alla som läser här. Hoppas Erat avslut på 2022 blir lika bra som början på 2023 och förresten.. Visst är det extra härligt att vi redan passerat vintersolståndet?

Kram å Häj!!

 

Drömmig December..

Av , , 2 kommentarer 11

Ja, om November var jobbig och besvärlig (har jag för mig att den var?!) så är ju December desto bättre.

Alla mina ”måsten” är gjorda och saker har rullat på ganska bra. Eftersom vi (precis som förra julen) valt att INTE ”fira” jul så blir även årets December en ganska lugn och mysig historia.

Förra året tog vi in på hotell kvällen innan julafton och efter att vi glufsat i oss en julig hotellfrukost på julaftonsmorgonen så drog vi iväg på navet och badade med kidsen. Sen stack vi hem och brassade vego-tacos (nersköljt med julmust i och för sig haha…) och så avslutade vi kvällen med att hyra filmen ”ett päron till farsa firar jul”. Lika kul varje gång! Faktiskt! Och nej.. inga julklappar. Helt onödigt och överskattat! Speciellt då jag inte heller är det minsta kristen eller religiös. Tyvärr så har jag också många dåliga minnen av alltför många jular och nu insåg jag att det enda raka är att skapa sina egna traditioner vad gäller dessa (numera) superkommersiella så kallade högtider som egentligen bara går ut på att vi människor ska konsumera i massor. Jag säger: Nej tack till detta spektakel.

Självklart har jag haft fina jular också, men många gånger så har julen liksom utmynnat i jobbiga känslor om hur det BORDE vara… och man ska flaxa hit och dit och stressa runt för att träffa alla (även sådana man INTE vill träffa) Att det dessutom förväntas att det vid varje fika-bord ska finnas döda grisrumpor (julskinka) får mig bara mer och mer att vilja vända MINA båda skinkor MOT julen *skrattar* Jomen lite fyndig var jag ju nu hehe..

Jag tog en och annan julig grej som kändes lagom och gjorde en kompromiss i form av att jag hängde upp en adventsstjärna i köksfönstret för att den är så fin och jag ser den mer som en symbol för vintern än för julen. Pepparkakor och julmust gillar jag också, men även det handlar mer om vinter än om jul.

Sen är det också så att två fina människor fyller år i December. Nämligen ett barn och ett barnbarn och det känns roligare att ha fokus på det.

Första barnbarnet: Snart två år och fylld av good-energy ❤

Leon fyller 2 och ska självklart få en bok i present!

Sen har vi en annan favorit som fyller hela 18 och just nu håller jag på att sy ihop en kul grej som (förhoppningsvis) blir en jäääkla bra överraskning *håller tummarna* Min fina Viggo. En underbar människa och en fantastisk son. Med hög integritet och med en storslagen energi som kan smälta ner berg ska han nu gå in i vuxenvärlden.. Var tog tiden vägen liksom? ❤

Pappan & Viggo ❤

Ja, det blir en festlig December mer än en julig December. Det är då ett som är säkert..

Däremot så blev vi bjudna på julbord på IKEA tidigare i veckan och det var riktigt trevligt ändå. Mat måste man ju alltid ha.. Gärna många gånger varje dag haha.. och det fanns en hel del där även för oss Vegisar.

Efter maten på ikea så kan man ju alltid hitta nåt kul ställe

där man kan sitta och spana med baby Inez ❤

Och sist men inte minst så är denna månad förmodligen den absoluta favoritmånaden för det fyrbenta barnbarnet..

Att få springa flera mil i veckan genom snö och is är väl det mest underbara en liten huskey-tjej kan göra? ❤

Och sen var det ju en grej till jag ville säga och det är att SNART är det vintersolståndet vilket innebär att om mindre än två veckor så går vi mot ljusare tider… jippiiiiee…

Så håll ut allihopa. Snart blire ljust och sen kommer sommaren! Men fram tills dess: Hare gött å va inte trött!

 

 

Stålbröllop passande nog..

Av , , 6 kommentarer 13

I fredags var det hela ELVA år sedan jag och Jimmie gifte oss.. Elva år!!

Alltså, jag läste blogginläggen som jag gjorde här i vk-bloggen den fjärde november 2011 och det kändes ju… som om det vore förra veckan.. Alltså.. va?

Men i alla fall, elva års äktenskap har alltså förflutit och i fredags så firade vi ”stålbröllop”. Hur häftigt liksom? Just stål får mig att tänka på att vi nu, förmodligen blivit härdade som stål med tanke på allt vi blivit utsatta för.. och ändå.. trots allt lyckats hålla i vårt äktenskap med resultat att vi nu är hårda som stål 😁

Hursomhelst så känns det så himla kul. Jag har aldrig tidigare varit en del av ett så starkt team som det jag och Jimmie är och till våren är det 20 år sedan vi träffades. Mycket har ju hänt under våra tjugo år tillsammans och jag skulle inte kunna tänka mig en bättre människa att dela mitt liv med. Att få leva tillsammans i ljus och värme med denna man är något av det bästa som hänt mig och jag kan verkligen rekommendera ALLA att leva ihop med någon som gör en till en bättre version av sig själv VARJE enskild dag.

Stålbröllisarna..

Jag känner mig i alla fall ganska likadan nu som jag gjorde i november 2011, med undantag att jag faktiskt mår tusen gånger bättre eftersom jag (trots allt) nu kommit över mitt livs trauma som var ganska aktuellt för elva år sedan. Den enda skillnaden nu är väl att jag är liiiite mer rynkig och kantstött men trots allt jävligt glad och snygg (på det stora hela) haha..

Vi har i alla fall bestämt oss för att vara gifta i minst elva år till…

Och på tal om elva år… Snart är det också elva år sedan vi flyttade in i vår fina lilla lägenhet också. Jag älskar dessa 99 kvadrat lika mycket nu som jag gjorde då och trots att det inte är många skavanker som dykt upp här under årens lopp så kände jag ändå att det var dags att förnya oss lite här hemma. Dessutom finns det ju numera några barnbarn och en hund i familjen så nu finns det av naturliga skäl mer prylar i omlopp och det kräver både planering och struktur och eftersom jag är ganska bra på att organisera (och inspirera) så fixade jag och trixade lite i lilla hallen och sen blev det så fint så fint…

Före…

Å efter…

Ja, ett par tusingar spenderat på IKEA är väl inte jättespännande eller annorlunda, men väl planerat och mycket funktionellt i vår lilla hall 😊

Det blev vägghängda köksskåp och ett par garderober plus en billig skohylla som man skruvar fast i väggen!

Alla är nöjda och det är jag med!

Annars vette tusan vad jag ska skriva.. jag kommer nog att blogga snart igen och visa lite före & efter bilder med tanke på att det snart är dags för mitt vardagsrum att få en fondvägg i guld-metallic. Fast det lär ju ta några veckor innan jag orkar ta tag i det projektet! 😂

Så vi ses väl senare.. när det är gjort helt enkelt!

Hoppas allt är bra hos Er!

Lazyland..

Av , , 2 kommentarer 10

Japp! Lat är jag just nu så det föreslår. Därav rubriken!

Det har varit ovanligt hektiskt på jobbet sedan en tid tillbaka och det innebär att det mesta av min energi har gått åt där och att både hemmet och mitt sociala liv blivit mer än lidande.

Till exempel så har de där tapeterna som jag inhandlade för flera månader sedan inte kommit upp i hallen som det var tänkt eftersom jag helt enkelt inte har orkat. Inte heller har jag byggt den där nya garderoben (som så väl behövs) utan den ligger kvar i sin kartong och bara hånskrattar åt mig varje gång jag går förbi den.

Lådorna som är fullt av skrot? Osorterat och orört såklart trots att jag varje söndag säger saker i stil med: ”Nu till veckan ska jag fixa alla de där sakerna…”

Men! Så blir det ju inte. Jag har också insett att jag valt bort att vara social på min fritid eftersom jag faktiskt inte orkat. Nej, jag är helt enkelt lat och kraschar ofta i nåt hörn hemma med en bok som jag oftast bara ids läsa några sidor i eftersom orken för dagen helt enkelt är slut.

Numera har jag åtminstone vett nog att faktiskt acceptera att jag inte orkar. Förut så gjorde jag allt möjligt (samtidigt) fast jag kanske bara borde ha skitit i saker och tänkt att: ”Jag göre sen”.

Så på ett sätt så är jag ändå glad över att jag oftast kan finna lite frid i det där… att acceptera att jag inte orkar och att jag ändå kan uppbåda lite mysfaktor mitt i allt det där jag BORDE göra.. men inte orkar.

Familjen är trots allt det viktigaste vi har och hur snabbt ekorrhjulet än snurrar så hinner jag alltid göra rätt prioriteringar om jag anstränger mig. Det är ändå vardagen som ska funka bäst och som tur är så är vi ”vardagsexperter” hemma hos oss. Det har vi blivit på grund av alla möjliga diagnoser som vi har här hemma och vi har under årens lopp utvecklat massor med lifehacks som hjälper oss hur bra som helst.

Tid är (för mig) mer värdefullt än pengar och det är skönt att ha förmågan att tänka så. Speciellt då jag inte haft ork att vara produktiv här hemma. Däremot har jag haft tid! Tid att göra ingenting med.. Tid att bara sitta och GLO på ingenting haha.. För jag inser ju att eftersom jag nu orkat skriva ett helt inlägg här på bloggen så kanske den allmänna orken är på väg tillbaka? Ork till att GÖRA saker som faktiskt är produktiva och som gynnar mitt hem, mig själv och alla som jag gillar.

Ja, jag hoppas att det är så för jag ORKAR faktiskt inte se de där rullarna med tapeter ligga och skräpa längre och jag ORKAR inte med att den där jävla ikea-kartongen ska hånskratta åt mig mer..

E-lat

🤣

Annars så är det mesta som vanligt hos oss. Livet är ju som bekant förknippat med många ”måsten” men man får inte glömma bort att ha kul emellanåt. Jag spanar på resor och drömmer mig bort och om jag har en jäkla tur så KANSKE jag kan åka någonstans innan årsskiftet. Vi får väl se.. För trots att ekorrhjulet snurrar snabbt så måste man ju ibland också få dra i nödbromsen och göra ett oväntat avhopp då och då.

Hoppas att alla som läser här hare gött och att Ni slipper skrattande ikeagarderober haha…

Hittade förresten en bra bild som beskriver mig just nu..

Vissa dagar orkar jag varken prata eller skriva och ibland så pratar jag och skriver aaaaaalldeles för mycket…

Men sån är jag: Sometimes nothing, sometimes to much!

Vi hörs!

Supersensitive..? Eller bara gnällig?

Av , , 4 kommentarer 10

Så himla tråkigt.. men ganska sant.. (i alla fall från my point of view)

Med risk för att vara världens (eller åtminstone Umeås) mest gnälliga person så varnar jag härmed för ett jääähäävligt gnälligt inlägg så om du är en umefanatisk, björklövenälskande umebo som ääälskar den här stan med allt vad det innebär så kanske du helt enkelt inte ska läsa vidare!

Men alltså…VAD! Jag är sjukt trött på den här stan av typ tusen anledningar och ja, självklart så skulle jag lyfta på arslet och flytta långt härifrån om det inte fanns ex antal personer som jag älskar för mycket för att faktiskt lämna Ume och på grund av dessa få personer (och några enstaka platser) så väljer jag alltså att stanna kvar här. Men faktum är att jag inte upplever att saker blir ”bättre å bättre” utan snarare tvärtom.. Umeå VILL MER…??! Tsss.. I think NOT!

Ibland tittar jag verkligen på mig själv och funderar om det kanske kan vara så att jag bara har blivit en argsint, gammal medelålderstant som bara tycker att saker ”var bättre förr”.. men näe! Det är inte bara jag (för självklart så inser jag ju att jag faktiskt ÄR en medelålderstant, men som oftast är på ganska gott humör) haha..

Men alltså centrum.. Vad händer liksom? Det är tomt, tråkigt och tragiskt numera. City består nästan bara av dussinkedjor som går att hitta i varenda svensk stad. Unika butiker går att räkna på en hand och Umeå känns bara som en blek kopia av varenda medelmåttig stad i samma storlek. Så.Jäkla.Tråkig!

Dessutom så finns det rätt många störningsmoment i centrum och det var faktiskt när jag läste artikeln om den dragspelande personen i VK som terroriserar city stora delar av dygnet (och som tyvärr gjort det alldeles för länge) som jag fick lust att skriva ett inlägg här, även om det för all del är ett jävligt gnälligt inlägg.

Jag lider verkligen med de personer som bor i centrumkärnan och som drabbats av detta oljud. Själv har jag och mina vänner nästan helt slutat träffas nere i centrum på grund av denna sorgliga känsla och oljuden som numera omger city, så man skyndar sig helt enkelt ner och gör det man måste och sen drar man snabbt som attan därifrån.

Det roliga är ju att samma gamla trista dussinbutiker även finns ute på Avion men det som gör att man hellre väljer att handla där när man måste är ju att det är lättare att parkera.

Men även om Avion är snäppet bättre än den numera skitfula stadskärnan så kommer man ju tyvärr inte undan oljuden för även inne på Avion tvingas du lyssna på nån trallvänlig popmusik ute i ”korridoren” utanför butikerna, samtidigt som du hör butikernas EGNA musik som alla är olika. Vid en del passager uppe på Avions övervåning så kan du alltså höra tre eller fyra olika musik samtidigt från flera håll vilket jag vet att jag skrivit om förut. (Musikspya tror jag att jag kallade det)

Det är fullkomligt vidrigt och trots att jag gillar att ta en kaffe på Waynes så drar jag mig även för det numera eftersom det inte går att koncentrera sig på intima samtal med personen som man vill fika med i lugn och ro eftersom man blir attackerad av flera olika låtar som gör att det inte går att koncentrera sig.

Det är helt sjukt egentligen och jag tycker så himla synd om de som jobbar där och som måste gå omkring i denna bisarra ljudmiljö hela dagarna.. Det kan inte vara nyttigt och är ju säkerligen ett jobbigt arbetsmiljöproblem för att inte tala om att det är ett stort problem för de som lider av till exempel tinnitus, högkänslighet eller adhd eller nåt annat som gör att det kan vara jobbigt med massor av oönskade och icke-kordinerade ljud…

Alltså.. om butikerna vill främja shopping så borde de ju tänka på detta, för jag tror helt ärligt att många istället blir ivägskrämda och skiter i att fara på stan eller Avion eftersom det helt enkelt blir för jobbigt.

Ja, jag ÄR en mycket känslig typ (på gott och ont) och nåt annat som också är riktigt motbjudande inne på Avion det är att det luktar bränt kött utanför stadium och Clas Olsson och hela vägen ner förbi panduro.. Jag veeet… det kommer från hamburgerstället och foodcourten, men allvarligt.. Vad är problemet med deras jävla ventilation??

Kanske beror det delvis på att jag inte äter kött sen några år, men alltså LUKTEN! Så sjukt vidrigt! Brända likdelar bidrar inte direkt till min shoppinglust *yack*

Men i alla fall.. Avion är ju ändå ganska nybyggt så jag undrar hur det kom sig att de glömde bort att bygga på ett sånt sätt så att det blir en trevlig miljö för alla utan vidriga lukter och störande musik från flera olika håll?

Åh härregu asså.. Du läste alltså hela min svada?? *skrattar* Ja, men tack för att du tog del av min klagan.. Nu känns det faktiskt lite bättre så tack för det 😁

Och när jag ändå gnäller och klagar för fulla muggar så vill jag också passa på att gnälla på att världen är allmänt skev just nu. Iranska regimen och Putin till exempel… UUUuusch å fy fan.. vidare analys helt överflödig liksom!

Och sist men inte minst så är jag FETT less på människor som har närstående och släktingar som har diverse diagnoser och som EGENTLIGEN borde stötta och uppmuntra men istället väljer att skälla, bråka, exkludera och allmänt bara bete sig för jävligt, men jag inser och accepterar att självinsikt inte är till för alla och att det inte är någon idé att ta strid.

Det är märkligt det där egentligen… Ungefär som att somliga människor kan köra MOT enkelriktat men ändå har mage att ifrågasätta varför ”alla jävla idioter kör åt fel håll” Typ så… *suck*

Men, nu ska jag gå och inta lite soffläge hemma hos mig själv. Har verkligen längtat efter det eftersom jag har spenderat hela fyra nätter på jobbet.

Jag älskar mitt liv, mitt hem och min gröna soffa och nu ska jag sluta klaga så förbannat och njuta av min tillvaro istället!

Ha det gött!

Snällognällo

Längtar tillbaka till sommaren i Sandnes ❤

 

Uteblivna festligheter i september 2022..

Av , , 4 kommentarer 9

Himla tråkigt alltså. Silja Galaxy som vi brukat åka med lite då och då under de senaste åren sedan 2018 har ju sedan förra veckan dragit iväg och blivit ett flyktingboende i Nederländerna.

Så trots att vi hade betalda biljetter och en massa spring i benen så blev det alltså inte någon sista 90-tals vågen denna höst…

Nåväl, vad är väl en bal på slottet liksom? Men faktum är att ett par gånger per år så har det varit fantastiskt kul att bara dra iväg typ 60 mil söderut och partaja med mer än 1500 likasinnade personer som (precis som jag) under 90-talet sprang på ravepartyn i både skog och på krog och dansade benen av oss så fort tillfälle gavs.

Så att kliva ombord på Silja Galaxy var faktiskt ett ganska bra alternativ.. och vet Ni: att festa med nästan 2000 stycken 70 och 80 talister i 23 timmar med 90-tals musik nonstop har varit ett rätt skönt avbrott från vardagen två gånger per år vilket är den ungefärliga partykvoten för mig.

Så Ikväll skulle vi alltså ha lämnat Värta-hamnen och haft hela 23 timmar framför oss med galna upptåg, skön musik, roliga människor och massa annat skoj som tyvärr inte går att göra i Umeå.

Till exempel..

Dansgolv i 2 plan med 100% dancemusic

Balansövning med bärs i plastglas på söndagmorgon..

Magrutsmätning efter frukost med Peter & Linda i Basic Element

(som faktiskt , precis som oss har varit med på ALLA 90-tals vågar..)

Haha..  🤣

Hursomhelst.. Denna helg fick vi helt enkelt skifta fokus och istället för att ge oss ut på HAVET så fick det bli BERG istället.. Rättare sagt Fjäll.. 52 mil norrut istället för 60 mil söderut..

Så vad sägs om detta?

Alla som känner mig VET ju att mitt liv består av enorma kontraster och denna höst är inget undantag. Jag kastas mellan höga toppar och djupa dalar och den enda skillnaden från föregående år är väl att jag numera struntar i så mycket jag bara kan och så många jag bara kan. Jag orkar inte med så mycket annat än mig själv och min närmaste familj (och kanske några fler)

Andra männschors drama bekommer mig inte så mycket numera och jag bejakar verkligen det faktum att vi alla bara är tillfälliga besökare här på jorden och det skänker mig konstigt nog väldigt mycket tröst. INGET och ingen spelar faktiskt någon större roll hur ignorant det än må låta.

För min egen del så tänker jag att jag vill ha det så bra jag kan och jag vill ha den BÄSTA partnern, de BÄSTA vännerna och allt det BÄSTA som jag bara kan välja åt mig själv. Jag väljer dem som väljer mig och inget annat spelar egentligen någon roll. Jag lever mitt i min egen lilla ”universumblink” 😉

Jag vill bara hare bra och speciellt andras dumheter får passera till 90 % eftersom jag inte vill, kan eller orkar bry mig alltför mycket.. haha.. SÅÅÅ knasigt tänker Ni nog nu, men nej.. Vi är trots allt bara tillfälliga besökare här och ju mer vi kan tillämpa ”Här och NU” desto bättre kommer vi att må.

Det spelar liksom ingen roll vad du shoppar, vad du gör eller vad du klär dig i… du är lik förbannat en högst tillfällig besökare här på moder jord och din existens är liksom en pytteliten tusendels blink i universum, så gör det bästa du kan av din ytterst begränsade tid. Själv tänker jag att jag ska: Skratta, dansa och leva så mycket jag kan trots att jag har ett liv där jag numera måste ta hänsyn till några fler än mig själv.

Livet blir vad vi gör det till helt enkelt!

 

Godnajt!

 

Va hände??

Av , , 2 kommentarer 12

Vojvoj.. nu äre många som undrar haha… Joomen.. Jag har just kommit hem från en vecka i södra Norge och har ett par dygn kvar på min semester så det kan ju va lite kul att se åtminstone en pytteliten bråkdel av allt det roliga jag gjort sen sist 😉

Till exempel så har jag ju såklart hängt med energihunden hur mycket som helst:

Jag & Snuppelinisen

Jag har också hängt med x antal  barnbarn och deras tillhörande crew:

Leon me sin fina pappa 😊

Semestern har faktiskt varit ovanligt härlig på alla sätt och vis!

Speciellt när jag äntligen fick träffa världens bästa norrmän ❤

BFF’s 4-ever ❤

Knut… the one and only 🤩

Han öppnar dörren både till sitt hem och till mitt hjärta och tack vare Knut &Tronn så har våran sommar varit super-fäntastic med all-inclusive in Southern Norway och inte ens en 30 timmars flyg-försening och canncellerade flighter kunde förstöra humöret.. Fatta vilka stjärnor jag har i min kompis-bank haha…

Och på tal om stjärnor… Jimpa hittade ju Petter Northug mitt i Sandnes skidfestival och det var ju kjempekul såklart… Vi såg förresten också när Linn Persson vann skidskyttet live från första parkett. Hur kul som helst även om jag för all del ogillar sport i alla former haha…

 

Norge är så jäkla kungligt alltså.. Bastian tex har åkt Corvette och frotterat sig med diverse fordonsägare i miljonklassen och han vill numera flytta till Norge och det vill ju faktiskt jag med.. haha.. främst då för att Sverige och Umeå numera känns som ett jäkla U-land i jämförelse.

Och jaa.. helt ärligt: Att komma hem till Umeå har helt klart gett några nya perspektiv men det får jag väl avhandla nån annan gång men en sak kan jag ju säga att Umeå känns som en smutsig och äcklig liten förort i jämförelse med Sandnes och det kan inte hjälpas, men jag tror att jag vill flytta till Norge snart ❤ Rent, fräscht, lugnt och helt suveränt.. Helt klart bättre än Umeå och hur det ser ut just nu.. ALLA kategorier!!

Visst, Sverige har en och annan fördel men alltså.. Norge.. Det känns som en utopi just nu. Ska fila lite till på ett inlägg om just detta för såklart så kommer man ju att trampa en å annan svensk på tårna haha..

Men i alla fall.. Jag har det bra just nu här på fairytaleroad..  Ingen idé att klaga (just nu)

Det enda som inte var kul denna sommar var att jag köpte en så himla fin kofta i Norge som levererades MED larmet kvar och det var ett helsicke att fixa till det när jag kom hem till Sverige haha… men å andra sidan så är det ju bara väldigt värdsliga ting och med det så säger jag ba: GOooOOdnajt!

”Red red wajn, gås to maj heeeed”

😁

 

Hur länge är för länge?

Av , , Bli först att kommentera 17

Ja, det beror ju på vem man frågar förstås.

Jag insåg att det gått mer än en månad sedan sist jag bloggade, så jag tänkte göra ett försök idag. Jimmie (som för övrigt fyller år idag) ligger och sover ännu och vi andra väntar med presenter och glass, men en sovmorgon är ju alltid den absolut bästa presenten så vi väntar vidare.

I fredags fick jag min efterlängtade semester och efter ett ganska tungt år på hälsosidan så har jag faktiskt tänkt att jag ska gå all-in på att göra ingenting eller bara det JAG VILL ända fram tills det är dags att styra kosan mot Norge i början av augusti.

Jag ska inte ha på mig min klocka, jag ska inte klä på mig annat än pyjamas eller bikini (om jag inte själv vill det) haha.. och jag ska inte heller göra mer än det nödvändigaste.

Däremot har jag konstigt nog fått några ryck och städat ur lådor och skåp med konstigt innehåll. Inte för att jag måste utan för att det kändes kul och jaa… då ville jag ju göra det liksom. Har hittat mycket skoj, men har kört ännu mer till tippen, second hand och gett bort diverse klenoder som jag släpat på i typ 40 år. (Till vilken nytta liksom?)

Kanske låter det vemodigt, men näe.. det är snarare tvärtom eftersom det innebär att OM och NÄR jag en vacker dag vill lämna Ume så är det lätt gjort eftersom jag inte kommer att ha så mycket bråte som ligger i vägen .

Till exempel så hittade jag ett par Lisa Larsson-figurer som är värda några tusenlappar. Jag har haft dem i min ägo så länge jag kan minnas men jag tänker att om jag får välja så kan det ju vara roligare att göra nåt skoj för pengen än att de står på nån hylla utan att jag ens minns varför de står där. Den som har mest prylar när h*n dör vinner… visst är det så?

Och sen är det ju så att vi inte vet när vi ska dö och vi vet ju inte heller NÄR och OM vi vinner så det är lika bra att hålla rent hus tänker jag. I mitt flow of life får inga energier fastna men det krävs en del för att anamma den filosofin och det är också en stor omställning för den som äger mycket saker. Ju mer saker du äger, desto mer kontroll behöver du ha.. Men är det rätt sorts kontroll? Och kan du verkligen kontrollera allt här i livet? Egentligen inte…

Men oj.. nu blev ju det här ett lite smått urspårat inlägg (som vanligt) men det kan inte hjälpas.. Nu har jobbhjärnan stängt ner och då aktiveras hemmahjärnan desto mer. Jag har redan hunnit läsa flera böcker och jag har också samlat på mig så himla mycket ledighetspoäng att jag sitter och lyssnar på fågelkvittret på balkongen varje dag.

Igår träffade jag också två stycken igelkottsbebisar på våran gård och de var så söta och roliga… Nån timme senare såg jag till min fasa att gräsklipparen tagit en vända ute på gården och jag blev så ledsen… Det gick inte att släppa det hela så jag kollar med jämna mellanrum om de vinglar omkring där ute, men näe… Vi har inte sett dem sedan igår så håll nu tummarna för att de nya små igelkottsbebisarna hann undan från gräsklipparen..

Det var längesen jag kände mig så ledsen och blödig men ibland är det svårt att låta bli. Världen är en farlig plats för den som är liten och oskyddad.

”Hoppas att du finns kvar lilla kotte”

 

Det pågår ju rätt mycket skit just nu där små oskyddade människor far illa överallt. Jag antar att de här igelkottarna bara fick mitt sinne att rinna över eftersom det inte går att ta in allt elände utan att påverkas själv. Ibland är det en förbannelse att vara en känslig individ, men ibland är det underbart. Precis som med allt annat så har allting i livet sin motpol.

Men nu låter det som att dagens födelsedagsbarn börjar prassla till under täcket så nu ska vi gå och sjunga lite  🤩

Jag har köpt en hoodie från VENUM åt honom och två biljetter till 90-tals vågen med förhoppning om

att han bjuder med just MIG  🤣

 

Ha en fin dag alla! Vi ses & hörs..

 

 

 

De tog ba slut..

Av , , 3 kommentarer 18

..orden alltså.

Jag har haft svårt för att få orden att fastna i skrift under det senaste året. Jag har också insett att jag tystnat på fler sätt. Det är ovanligt för att vara jag och nästan lite konstigt. Men ändå skönt ibland.

Många gånger handlar det om att det faktiskt inte ens FINNS nåt särskilt att säga (eller skriva) och de gånger det faktiskt gör det så inser jag också att det inte är lönt att skriva om vissa saker. Dels på grund av att många inte ens bryr sig och dels på att en del blir arga.. Så jag tänker lite som Ingemar Stenmark sa när han helt krasst uttryckte:

”Hä löns int förklar för den som int begrip” 

 

Ja men typ lite så.

Lite beror det kanske på att inget eller ingen är sig riktigt lik efter åren med pandemin. Många har fått omvärdera stora delar av sina liv och somliga har varit smarta nog att använda tiden till att reboota sig själv och sin tillvaro.

Lite som att ha fått chansen att starta om på nytt. Det kan ju vara allt från att ha skaffat nytt jobb, skilt sig och skaffat ny partner eller flyttat till något roligare ställe.

Själv har jag inte varit så drastisk utan har nöjt mig med att fixa och trixa i min direkta närhet. Typ, sorterat kläder och gamla papper och annat skrot som egentligen mest bara suger energi ur ens fysiska liv.

Hade jag varit ensam och inte haft man, barn och barnbarn så hade jag absolut startat om på det mest dramatiska sätt jag hade kommit på: Jag hade packat en väska (eller kanske två) och brutit upp mig själv från Sverige och trista Umeå och försökt att ta mig till något varmare och roligare ställe.

Men nu HAR jag ju man och barn och barnbarn så jag nöjer mig med de små förändringarna haha.. Så jag står ut med Sverige och Umeå ett tag till helt enkelt. Om jag har tur så kanske mitt crew vill hänga med mig nästa gång det erbjuds ett tillfälle till att göra något helt nytt med sitt liv och sin tillvaro. Vi lever trots allt i ett tidevarv då det går ganska snabbt och enkelt att ändra på det mesta man vill ändra på.

Det är skumt det där.. För vissa människor tycks rötterna växa djupare och djupare ju äldre de blir, medans andra liksom luckrar upp sina rötter och inser på äldre dar att det faktiskt GÅR att lämna saker, människor och platser bakom sig. Lite som med böcker man en gång läst.. Man läser dem en gång och sedan lämnar man tillbaks böckerna till biblioteket (och som ofta i mitt fall med några kronors förseningsavgift haha..)

Ja, nog har jag ju snöat in på en del flummiga tankar på sistone och kanske är det lika bra att jag inte skrivit här på ett tag. Ingen hade nog fattat nåt i alla fall.

I alla fall så är jag numera NOLL intresserad av så mycket som jag förut var intresserad av och kanske låter det deprimerande men det är det absolut inte. Snarare tvärtom.. Plötsligt så öppnade det sig nya möjligheter i mitt liv som medförde att jag slutade intressera mig för mediokra skitsaker så joo.. jag är nöjd. Det är kul faktiskt 😉

Kanske har det att göra med att pandemi-åren har tvingat oss till att lyssna lite inåt? Jag det tror jag i alla fall! Sen är det ju rätt skönt att omge sig med människor som tar fram det bästa i en, istället för det sämsta..

Jag är verkligen ofantligt tacksam för att jag har så fin familj och fina människor runt mig som hjälper mig att växa VARJE enskild dag.. Och som faktiskt gör mig till en bättre version av mig själv PLUS det faktum att det är en sån bonus att få vara gift med nån som har så ofantligt mycket tålamod och orkar lyssna på mig hur flummig jag än blir i mina numera ganska utsvävande resonemang haha.. Tack Jimmie, du är bäst ❤

Så trots att jag tystnat både här och där så pågår det ändå jävligt mycket… i mitt huvud…

Men det är inte jättemånga som får veta vad det handlar om!

😁

Ha det bra och ha en fin sommar. Vi hörs (kanske)

*Kram*