För att få igång världens största ekonomi igen används bla metoder som den borgerliga regeringen använde under krisen i början av 1990-talet. Metoden handlar om att staten går in och hjälper till att sanera bland de osäkra fodringarna. De osäkra lånen blockerar ny utlåning och riskerar att förvärra den djupa lågkonjunkturen.

Den socialdemokratiska (felaktiga) historiebeskrivningen av 1990-talets kris i Sverige blottläggs. Faktum var att det var den socialdemokratiska regeringen på 1980-talet som grundlade krisen och den borgerliga i början av 1990-talet som fick hantera den. Regeringen Bildt (M) hanterade krisen så pass bra att USA har börjat använda sig av den.

Läs även gårdagens blogg I samma ämne.

Edward Riedl, gruppledare i landstinget (M).

Wanja Lundby-Wedin har upprepade gånger den senaste tiden ondgjort sig över direktörer som fått miljonbonusar. Nu visar det sig att där hon själv suttit med i styrelser som ’arbetarnas representant’ varit med och förhandlat fram miljonbonusar. AMF:s förre vd Christer Elmehagen har de tre sista åren erhållit 32 miljoner kronor enbart i pensionsavsättningar. Totalt har AMF:s styrelse godkänt utbetalningar på 104 miljoner kronor de senaste tio åren till Elmehagen.

När detta nu blir känt vill hon inte längre kommentera miljonbonusar utan avböjer helt frankt att svara på frågor. Det är anmärkningsvärt när ’hennes medlemmar’ nu förlorat flera miljarder av sina pensionspengar att helt enkelt inte svara på frågor. En fråga jag gärna skulle vilja ställa är: Tycker du det är rimligt att ’arbetarrörelsen’ ersätter sina chefer med över 100 miljoner kronor i ljuset av att gräsrötterna förlorat flera miljarder?

Edward Riedl, gruppledare i landstinget (M).

Bo Lundgren är numera chef för riksgälden och eftersom han var en av arkitekterna bakom den svenska bankakuten är han nu hett eftertraktad som sakkunnig. När världens största ekonomi, USA, vänder sig till en svensk fd moderat skatteminister och partiledare känns det självklart mycket roligt. Uttrycket: Du blir aldrig profet i din egen stad stämmer väl in här. Vi moderater och hela borgerligheten har ofta anklagats för att ha skapat bankkrisen i början av 1990-talet. Inget kunde vara mer fel. Det var effekterna av en våldsam utlåning och en bubbla inom fastighetssektorn, uppbyggt under 1980-talet, som briserade i början av 1990-talet. För den mindre historieintresserade kan jag avslöja att socialdemokraterna styrde under större delen av 1980-talet och moderaterna och borgerligheten tog över efter valsegern 1991. Precis då briserade fastighetsbubblan och svensk ekonomi gick igenom ett stålbad där banker (precis som idag) helt plötsligt hade stora fodringar som var omöjliga att få igen. Statsminister Carl Bildt (M), skatteminister Bo Lundgren (M) och den borgerliga regeringen löste krisen. Nu är USA intresserade att lära sig hur vi hanterade krisen hos oss.

Både som svensk och moderat känns det en sådan här dag befogat att känna sig lite extra stolt.

Edward Riedl, gruppledare i landstinget (M).

Jag hoppas den som har haft synpunkter på mina uttalanden om fritidspolitikers rätt att få ersättning för bla sina parkeringsavgifter läser det jag skriver här. Är ni fortfarande kritiska till detta tar jag gärna diskussionen. Men först fakta – Sedan debatt.

Denna text kommer att vara något längre än mina vanliga texter på bloggen. Men ämnet gör sig inte i några korta rader. Det handlar om kärnan i vår demokrati och inte enbart om parkeringsplatser vid NUS. Jag vill redan nu ge en eloge till de journalister på VK som försökt att nyansera frågan men också till Olle Edblom (C) a> och Tomas Hartman (S): som även de försöker föra in fakta i diskussionen. Dessvärre är det lättare att just åstakomma motsatsen.

Jag är dessutom den förste att beklaga att vi nu tvingas ta ut parkeringsavgifter av landstingets personal vid NUS. Jag var en av de som för några år sedan stoppade förslaget att avgiftsbelägga sjukvårdspersonalens parkeringar. Därför känns det rätt orättvist att det framställs som jag tycker att personalen skall cykla eller gå till arbetet (givetvis är det bra om det sker på frivillig basis för de som har möjligheten). Anledningen till att vi tvingades avgiftsbelägga parkeringsplatserna för personalen handlade om att skattemyndigheten påpekat att vi inte fick göra så. Då skulle personalen förmånsbeskattas. Vi lyckades då förhandla fram en kompromiss som innebär ett årskort för drygt 1100 kronor. Detta skall jämöras med privata arbetsgivare i Umeå som har både tre och fyra gånger dyrare parkeringsplatser för sina anställda. Men självklart var det inget roligt beslut.

Först måste själva sakfrågan och fakta kring den klargöras. Jag kommer att jämföra vad som gäller för journalister, tjänstemän i landstinget, anställda vid ett större icke namngivet företag (och troligen för de flesta företag enligt den kontakten) och fritidspolitiker.

Journalister: Resor till och från jobbet samt eventuella parkeringsavgifter i samband med arbetsplatsen betalas av den enskilde. Vid uppdrag i tjänsten ersätts utgifter som exempelvis milersättning om privat bil använts, buss-flyg eller tågbiljetter och givetvis också parkeringsbiljetter vid uppvisande av kvitto.

Tjänstemän i landstinget: Resor till och från jobbet samt eventuella parkeringsavgifter i samband med arbetsplatsen betalas av den enskilde. Vid uppdrag i tjänsten ersätts utgifter som exempelvis milersättning om privat bil använts, buss-flyg eller tågbiljetter och givetvis också parkeringsbiljetter vid uppvisande av kvitto.

Större icke namngivet företag: Resor till och från jobbet samt eventuella parkeringsavgifter i samband med arbetsplatsen betalas av den enskilde. Vid uppdrag i tjänsten ersätts utgifter som exempelvis milersättning om privat bil använts, buss-flyg eller tågbiljetter och givetvis också parkeringsbiljetter vid uppvisande av kvitto.

Fritidspolitiker: Resor till och från jobbet samt eventuella parkeringsavgifter i samband med arbetsplatsen betalas av den enskilde. Vid uppdrag i tjänsten ersätts utgifter som exempelvis milersättning om privat bil använts, buss-flyg eller tågbiljetter och givetvis också parkeringsbiljetter vid uppvisande av kvitto.

Ett fiktivt (påhittat) exempel för att tydliggöra det hela. Fritidspolitikern X från Skellefteå har accepterat ett uppdrag i landstingets patientnämnd (en viktig instans för medborgare som vill få upprättelse/ersättning vi tex felbehandling inom sjukvården) som har sina möten sju gånger per år i Umeå. Personen X jobbar till vardags i ett större icke namngivet gruvföretag i Skellefteåtrakten. Personen X betalar precis som alla anställda vid företaget sin parkeringsavgift vid arbetsplatsen. När personen X åker till Umeå för att tjänstgöra tar han/hon sin privata bil och kör ner till Umeå och parkerar på en avgiftsbelagd parkeringsplats. När dagen är slut åker personen X hem till Skellefteå. Då sker följande. Personen X för ersättning för förlust av arbete (den förlorade lönen från det ordinarie jobbet ersätts av landstinget), milersättning för privatbilen och parkeringsbiljetten ersätts mot uppvisande av kvitto. Tanken är att den som accepterar ett förtroendeuppdrag inte skall lida ekonomisk skada pga sitt uppdrag. Enkelt uttryckt – inte förlora pengar på att ställa upp.

Om journalistkåren fick börja använda sina egna bilar, betala bensinen och eventuella parkeringsavgifter själva när de åker ut på sina uppdrag skulle det säkert protesteras en hel del gissar jag. Om inte har jag tips på ett bra besparingsförslag för länets nyhetsredaktioner…

Jag visste redan när SVT ringde upp mig på torsdagen och frågade om de fick ställa några frågor kring det aktuella beslut i landstingstyrelsen hur de tänkte vinkla det hela. Men jag kommer aldrig att neka interviuver pga risken att vinklas eller förvanskas. Grunden i en demokrati är öppenhet och tillgänglighet. Det kommer jag aldrig att tumma på. Jag kommer aldrig att mörka, dölja, smussla eller vägra att kommentera besluten för att undvika att media skall vinkla och förvränga dem.

Viss media lyckades med andra ord att skapa en nyhet från ingenting och därmed spä på politikerföraktet. Samma regler som gäller för journalister, anställda inom sjukvården och privata näringslivet gäller för fritidspolitiker. Men det framställdes som om det var en skillnad.

Men jag kommer inte att backa en millimeter från det beslut vi tagit. Möjligen förtydliga det om det råder oklarheter. Fritidspolitiker är demokratins hjältar som förtjänar bättre från media och befolkning. De gör ett stort jobb för att den offentliga välfärden skall fungera. Jag har hitintills inte träffat på någon (oavsett parti) som inte har ett stort hjärta vill göra gott. Att de framställs som giriga människor som vill sko sig själva är både fel och plumt eftersom de endast får ersättning för sina kostnader i samband med uppdraget. Jag kommer även fortsättningsvis att verka för att fritidspolitiker inte skall behöva förlora pengar på att ställa upp och ta på sig uppdrag.

Sensmoralen blir att om politikerna inte missköter sig så ordnar viss media till detta så det åtminstone framstår som om det var så.

Men självklart blir jag som alla andra människor förbannad och besviken när man framställs som något eller någon man inte är. Självklart känns det jobbigt när blickar dröjer sig en stund extra på mataffären eller vid skolan när man hämtar barnen. När människor tror man står för något man inte gör. Tack och lov vet både familjen och bekanta vem man är och vad man står för och förhoppningsvis även merparten av västerbottningarna också.

Edward Riedl, gruppledare i landstinget (M).

Den amerikanska försäkringsjätten AIG har mottagit 100-tals miljarder kronor i stöd av skattebetalarna. Trots det väljer alltså företagsledningen att betala ut flera miljarder kronor i bonus till sina chefer. Det kan knappast vara bonus för väl utfört arbete eftersom AIG gjorde en förlust med cirka 800 miljarder kronor under de sista sex månaderna 2008.

USA:s representanthus röstade på torsdagen med stor majoritet igenom förslaget om en 90% skatt på bonusar som betalas ut till chefer i AIG och andra företag som överlever genom stora statliga bidrag. De sista 10% tar de lokala myndigheterna. Resultatet är alltså en marginalskatt på 100% för bonusar för de företag som överlever genom skattemedel. Denna extraordinära åtgärd gäller till dess företagen betalat tillbaka samtliga pengar de lånat av skattebetalarna.

Jag trodde aldrig att jag skulle säga det: Men 100% marginalskatt på dessa bonusar känns helt rätt.

Edward Riedl, gruppledare i landstinget (M).

Amerikanska forskare har i en studie sett att rika kvinnor är lyckligare än fattiga kvinnor. Vilken banbrytande forskning. Tänk att kvinnor som inte behöver oroa sig över sin ekonomi faktiskt verkar må bättre än de som ständigt oroar sig för att få ekonomin att gå ihop. Det hade jag aldrig lyckats lista ut. Det måste vara samma forskare som gjorde den banbrytande upptäkten att det gör ont att när man slår tån i tröskeln.

Nu har jag inte läst studien själv utan endast sett resultatet i aftonbladet. Jag hoppas att det fanns mer substans i forskarnas arbete än det som syntes där.

Edward Riedl, gruppledare i landstinget (M).

Jag har skrivit om landstingets högriskobligation ett flertal gånger. Enligt Levi Bergström (S) alltför många gånger. När han läste mitt senaste inlägg om högriskobligationen: valde han att ge sin syn i en kommentar.

Levi Bergström ville tydligen likna mig vid en papegoja. Alltid lite roligt att hitta djur för att tydliggöra någon persons speciella karaktär.Poängen är med andra ord att han verkar tycka att jag tjatar om den aktuella obligationen. Visst har han rätt. Jag har skrivit om den rätt ofta. Högriskobligationen köptes in för 257 miljoner kronor för några år sedan, i höstas var den värd cirka 140 miljoner kronor för att nu nått den lägsta värderingen på 75 miljoner kronor i veckan. Visst har jag (och Marianne Normark fp) tjatat om att den borde säljas både rätt ofta och rätt länge. Vi har gjort det eftersom landstinget förlorar hundratals miljoner skattekronor på denna vettvilliga spekulation. Jag kommer dessutom att fortsätta tjata om detta så länge Levi Bergström (S) väljer att leka börsklippare med skattepengar.

Så svaret verkar givet:

Edward Riedl (M) är en papegoja.

och…

Levi Bergström (S) är en struts eftersom han väljer att sticka huvudet i sanden istället för att göra det enda vettiga – sälja högriskobligationen.

Edward Riedl, gruppledare i landstinget (M).

Under lång tid har offentliga upphandlingar av mat till sjukhus, skolor och äldreboenden varit alltför inriktade på att sänka kostnader. Även om näringsinnehållet varit tillfredsställande är maten alltför ofta inte någon kulinarisk upplevelse. Mat som inte luktar mat, mat som inte ser särskilt aptitlig ut och mat som har en konstig konsistens är inte helt ovanliga. Det finns givetvis undantag.

God mat som skolbarnen tycker om och äter leder till bättre resultat i skolan och i förlängningen goda kostvanor. God mat på våra sjukhus skyndar på tillfrisknandet efter sjukdom. God mat på våra äldreboenden leder till ett ökat välmående och välbefinnande.

Trots global finanskris och lågkonjunktur måste vi våga satsa på den gemensamma välfärden. Vikten av god mat underskattas ofta av oss politiker (undertecknad inräknad) som en viktig del av verksamheten. Det är dags att vi uppvärderar matens betydelse och faktiskt skapar ekonomiska utrymmen för att klara det. Det är ett politiskt ansvar för både landstinget och länets kommuner. Kom igen – Låt Västerbotten bli ett föredöme när det gäller matens betydelse för inehållet i den gemensamma välfärden.

Edward Riedl, gruppledare i landstinget (M).

Från att ha fullständigt avfärdat en konkurs som lösning på GM:s problem börjar bolagets vd Rick Wagoner successivt att ändra åsikt. Det innebär att en fullständig kollaps för landstingets högriskobligation nu hastigt närmar sig. Trots det sitter Levi Bergström (S) och socialdemokraterna i landstinget fortfarande lugnt i båten. Snart är 257 miljoner kronor av västerbottningarnas skattepengar bortspekulerade. Pengar som är tänkt att gå till personalens pensioner.

Läs gärna mina tidigare inlägg i frågan: 18 februari:, 26 februari:, 5 mars:, 6 mars: och 16 mars:.

Edward Riedl, gruppledare i landstinget (M).

Landstinget skall i november varje år fastställa placeringspolicyn som hanterar landstingets kapitalförvaltning. Landstingets revisorer har framfört omfattande kritik mot den ordning som vi haft. Finanskrisen gjorde att många ville avvakta med att fastställa policyn på landstingsfullmäktige i april istället för i november. Socialdemokraterna valde trots det att nu återremittera ärendet vilket i praktiken innebär att den nu kan fastställas tidigast i juni. Skälet som Erik Bergkvist (S): framför är att inte ytterligare begränsningar kan uteslutas. Det var Erik Bergkvist (S) som lyfte frågan om att landstinget kanske borde utesluta hedgefonder i kapitalförvaltningen, jag instämde i detta och Birgitta Nordvall (KD) la sedan förslaget på styrelsen. Då valde du och ditt parti att återremittera ärendet.

Min kritik handlar givetvis inte om att vinna billiga poänger, så väl känner Erik Bergkvist mig, utan om att landstinget nu gått över tiden med hela 7 månader. Detta inom ett område där vi förväntas fastställa policyn en gång per år. Dessutom har vi fått hård kritik från landstingets revisorer på den nuvarande. I slutändan var vi överens ( alliansen och s ) om samtliga förändringar ( troligen också nödvändigheten av att utesluta hedgefonder i förvaltningen ). Det rimliga hade då givetvis varit att gå fram till landstingsfullmäktige i april med policyn.

Edward Riedl, gruppledare i landstinget (M).