Låt mig vara tydlig redan från början. Alla seriösa politiker och debattörer i frågan om fördelar och nackdelar kring samtyckeslagstiftning har i grunden samma vilja. Att påstå något annat är bara tramsigt. Utgångspunkten för sexualbrottslagstiftningen är att varje människas önskan om att inte ha sex ovillkorligen ska respekteras. Är vi överens där, vilket alla jag pratat med är, så är frågan hur vi på bästa sätt när dit med lagstiftning, normarbete mm.

Samtycke är centralt även i vår nuvarande sexualbrottslagstiftning. Problemet med en samtyckesreglering är att fokus riskerar att i ännu högre grad bli på hur offret agerat i anslutning till och under själva gärningen då den misstänkte rimligen kommer att hävda att samtycke visst förelåg. I Storbritannien, som genomfört en sådan lagstiftning, är det precis detta vi sett.

Alliansregeringen skärpte den första juli 2013 straffen för vissa sexualbrott. Samtidigt utvidgade vi begreppet ”hjälplöst tillstånd” med det vidare begreppet ”särskilt utsatt situation”. Det innebär att fler fall av sexuella utnyttjanden kriminaliserades som våldtäkt. Vi kompletterade uppräkningen av våldtäktsbrottet för att tydliggöra att även sådana situationer där ett offer möter ett övergrepp med passivitet omfattas av våldtäktsbrottet.

Sådana förändringar vi gjort innebär att den som utsatts för våldtäkt inte ska behöva bevisa att hon verkligen gjort motstånd. De som vill ha samtyckeslagstiftning flyttar återigen fokus till att offret genom att hon då ska kunna styrka att inte samtycke förelåg.

Jag tror tyvärr att flera av de som förespråkar samtyckeslagstiftning faktiskt inte fullt ut förstår de praktiska konsekvenserna av en sådan förändring av lagstiftningen. En del tror till och med att en sådan lagstiftning skulle vända bevisbördan. Men en ordning där den som är misstänkt för ett brott ska bevisa sin oskuld för att inte bli fälld kan aldrig accepteras i ett fungerande rättssamhälle.

Den här debatten kommer att fortsätta vilket i grunden är bra. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att några medialt uppmärksammade domar härrör från händelser innan den första juli 2013. Dessa omfattas då inte av de förändringarav lagstiftningen som vi redan gjort.

Edward Riedl (M).