Egons blogg

Mjölkturn´.

Av , , 7 kommentarer 23

 

Vi som föddes på 40-talet hade en stor fördel mot dagens ungdom. Våra föräldrar var födda under mycket svårare omständigheter än oss. För dem fanns det endast en fara för oss ungdomar och det var att vi inte skulle få tillräckligt med kunskaper för att klara oss. Utvecklingen gick snabbt efter kriget. På 50-talet fick allt fler råd med bil och motorcykeln blev omodern.
Det var ingen som tyckte att det var farligt att vi ungdomar körde motorcykel eller moped i skogen på 50-talet. Vi saknade alla typer av skydd och begreppet hjälm fanns inte i vår värd.  Vi var ett gäng pojkar i 12-13-årsåldern som höll till i Tures garage och skruvade i 98-kubikare, som kallades lättviktare. Det fanns också hjälpmotorer, som man monterade på vanliga cykler och då kallades det moped. Det fanns en typ av motor, som man monterade på framhjulet. Motorn moterades på ramen under styret och sedan man startat motorn, släppte man ned motorn, som hade en drivrulle, som gick mot framhjulet. Den typen kallades i folkmun för ”Hjälp mig hem”
En annan typ var ”Torparfröjden”, det var en motor som var monterad under pakethållaren och drevs genom en kedja på bakhjulet. Jag tror att märket var Fox och en bra variant av billig moped. På den här tiden var hela bredviksområdet en skog mellan Trillen och Söråsele. Skogen var full av bra stigar som vi körde på, de stunder våra motorcyklar funkade, det var mest att skruva. Det var viktigare att motorcyklarna  gick fort, än att det fanns bra bromsar på dem.
På den här tiden, köpte Tures mjölk av oss i Söråsele, 5 liter varje dag. Den här sommardagen, var det Björn som kom för att hämta mjölken. Han körde på en ”Torparfröjd”, vems minns jag inte. Jag minns att den gjorde nästan 60 km i timmen. Den hade dåliga bromsar och hjullagren var slut både i fram och bakhjul. En livsfarlig maskin. Bensintanken satt på pakethållaren ovanför motorn, så det var självtryck på bränslet ned till motorn.
Det var söndag och Björn hade på sig dåtidens ”innemössa”, en keps som kallades för ”Hajen”. Den var svart och vitrutig, alla pojkars dröm. Att hämta mjölken, innebar inte att man vände om på en gång, det blev lite provkörning av denna ”racer” några varv runt byn. Mopeden var väl varmkörd när Björn hakade på mjölkhinken och vände hemåt.
När han kört ca. 150 meter från våran gård, fattade mopeden eld. Bensin läckte ned på motorn och tog eld av värmen. Det brann i motorn och Björn tog av sig kepsen och försökte släcka med den, men misslyckades. Kepsen brann och då öppnade Björn mjölkhinken och hällde mjölken över motorn och elden slocknade. Han återvände hem till oss för att få hjälp.
Björn och jag fixade bensinläckaget och fick igång mopeden på nytt. Min mor diskade upp mjölkhinken och fyllde på ny mjölk. Björn återvände hem med både mjölk och moped. Det fanns ingen tanke på att ”moppen” skulle ta eld på vägen hem. Den stora olyckan var att kepsen blev förstörd. Vi var 12 år, hur behandlas våra 12-årinar i dag?

Budgetpåverkan.

Av , , 1 kommentar 25

 

Åsele kommun har en pensionsskuld på 113 millioner kronor. Vi har som mål, att avsätta två millioner kronor varje år till p-skulden, men ändå växer skulden. År 2050 kommer den att ha sin pik för att sedan börja minska. Åsele är inte ensam om att ha en stor pensionsskuld. Det är många små inlandskommuner som drabbats av samma öde, men det finns kommuner som saknar skuld eller har avsatt större belopp för att parera skulden.
Om man då beaktar att skulden växer och befolkningen minskar och med den inkomsten. En allt större del av kommunens inkomster går till en utgift, som kommunen inte kunnat kontrollera. Jag vill påstå, att en stor del av utflyttningen beror på mekaniseringen inom skogsbruket och andra tekniska uppfinningar. Skogskommunerna har genom sina råvaror och sitt överskott på arbetskraft, tillfört storstadsregionerna och staten stora överskott.
Alla små kommuner, som är i samma situation som Åsele, skulle gå samman och kräva att staten går in och löser deras pensionsskulder. Det skulle innebära mycket för dessa kommuner och jag tycker det är ett ansvar staten bör ta. Om det inte blir så, hur stor del av vår inkomst går till denna skuld 2050? Att fundera på för ni läsare: hur har den uppkommit?

Förlorade skatteintäckter?

Av , , Bli först att kommentera 37

 

 
Marcus skriver i sin blogg: ”Som jag skrivit tidigare förstår jag inte riktigt varför man måste packa väskorna och flytta från Fredrika p g a förändringarna där”. Det är nog flera med honom, som inte förstår vilka konsekvenser deras beslut får, men han är den ende som erkänner att han inte förstått. Jag är ingen större pedagog, men jag ska försöka förklara genom ett exempel.
Norrstrands Maskin är ett företag i Åsele, som är vida känd för sin goda service och stort kunnande inom skogsmaskinsektorn. Deras upptagningsområde sträcker sig långt utanför Åseles gränser och de har en stor kundstock. Företaget blev till salu och ett stort företag i samma bransch ville köpa företaget, men har som policy att inte äga fastigheter. Verksamheten var inte beroende av att vara i Åsele, så man kunde tänka sig köpa företaget och flytta till en ort, där det fanns lämpliga lokaler att hyra. Jag tror att det var fem anställda vid detta tillfälle. Åsele kommun gick då in och köpte fastigheten och hyrde sedan ut den till det nya företaget.
Var det utpressning eller en investering av Åsele kommun, för att skapa möjligheter för ett företag att bli kvar i Åsele? I Fredrika var det ett företag, som har för avsikt att investera millionbelopp i att utveckla sitt företag och anställa mera folk. Att driva och utveckla företag, är mer komplicerat än många tror. Det krävs en väl fungerande infrastruktur där skola och omsorg är en del i det. Det måste finnas folk att anställa, arbetstillfällen för maka eller make, fungerande skola, för att kunna erbjuda ett tryggt familjeliv och mycket annat.
Är du företagare i Fredrika och utsätts för hur infrastrukturen rycks undan. Du står i begrepp att investera i nya maskiner och anställa mera folk, vilka scenarier ser du med de nya förutsättningarna? Utflyttning, brist på arbetskraft, oro inom familjen, ja listan kan bli längre. Efter att ha påtalat de försämrade förutsättningarna för kommunen och inte fått gehör för det, återstår bara att flytta. Kommunens uppgift är att skapa förutsättningar att driva företag och i det här fallet har inte kommunen skapat dessa möjligheter. Vem har då ansvar för att folk och företag flyttar från kommunen, när förutsättningar för att kunna bo kvar och driva företag försvinner?
Skolan i Fredrika är en viktig del i infrastrukturen, för att kunna driva och utveckla företag i Fredrika.

Budgetramar.

Av , , Bli först att kommentera 25

 

Budgetarbetet är en sak som har stor betydelse för hur pengar skall fördelas. Oppositionen har i sina led diskuterat årets budget och hur man kan arbeta med den. Det utgångsläge, som våra tjänstemän nu arbetar med, är en plan för 2014, som S+V röstat igenom. Oppositionen hade ett eget förslag som blev nedröstat.
Vi har funderat kring om arbetsordning som tillämpas, är den rätta. En av våra medlemmar, som har lång politisk erfarenhet och varit kommunalråd i många år, har bidragit med nedanstående funderingar hur man kan jobba fram en budget.
Sven-Gunnar Håkanssons tankar kring budgetarbete:
I min politiska värld så fastställer KF preliminära budgetramar för förvaltningarna i juni. Sedan har förvaltningarna sommaren på sig för att utreda konsekvenserna och redovisa dessa för budgetberedningen i början av september varvid ett kattrakande tar vid om vad som är möjligt att genomföra. Under dessa förhandlingar hinner kommunen få befolkningstalet fastställt den 1 november och man kan låsa intäkterna som beror på invånarantalet vid detta datum. Har man då varit förutseende vid uppskattningen av intäkterna när man beslutade om de preliminära ramarna har man en marginal som kan fördelas ut dit det brinner mest.
Att lägga en budget med utgångspunkt från ramarna i flerårsplanen verkar vara att bygga på lös sand. Enligt min erfarenhet brukar planen för de två senare åren i en flerårsplan bara innebära en uppräkning av det första årets budget. Det är för dåligt underlag för att lägga en skarp budget eftersom förutsättningarna ändras hela tiden. Möjligen kan den användas som en utgångspunkt för en diskussion om de preliminära budgetramarna. Dessa lägger man utgående från hur stora intäkter man beräknar för budgetåret 2014.
Mitt intryck är att politiker och tjänstemän är väldigt stressade i Åsele över budgetsituationen. Det som räknas är klara signaler till kommunens anställda om vad som gäller. Har politiken gjort allt i sin makt för att öka intäkterna återstår endast att skära i verksamheterna om kommunen ska överleva som egen kommun med den kostsamma överbyggnad på administrationen som detta innebär.
Sven-Gunnar.

Information?

Av , , 2 kommentarer 42

 

Jag trodde att bloggen, var en möjlighet för medborgarna, att se vad som händer i politiken och för oss politiker, en möjlighet att informera om hur den politiska dialogen förs. Att läsa ett kommunalt protokoll, ger bara en information om beslut och beslutsgång. Svårt att tolka för den som inte varit med i diskussionen och följaktigen lätt att misstolka.
I bloggen finns en möjlighet, att föra en öppen dialog med både väljare och politiker. Det enda som krävs är att man försöker vara artig och föra dialogen på ett hyfsat sätt. Det innebär inte, att man inte kan återge hur beslut kommit till och vilken som sade vad. Men att gå in i en dialog med att använda sig av förakt och förlöjliganden av människor, som engagerar sig i politiken är ingen framgång.
Vi politiker måste kunna föra en respektabel dialog och svara väljarna på deras frågor. Det gäller att svara alla, även de väljare som inte tillhör det egna partiet. Vi måste visa respekt för väljarna och varandra, för att komma framåt i den svåra situation Åsele befinner sig i. Jag är åter beredd att sträcka mina motståndare handen för ett samarbete, i stället för att Åsele ska stå och stampa på samma ställe och halka bakåt.

Dialog och samförståndslösningar?

Av , , 3 kommentarer 43

 

Hur tänker Peter Lindström? I sina bloggar och uttalanden, pratar han om breda lösningar och väl förberedda ärenden. Vi i Oppositionen har sökt sådana lösningar utan framgång. Han skriver, ” I en demokrati måste många röster komma till tals, många åsikter som ska vägas mot andra, och därefter får majoriteten peka ut vägen- inte några få pampar”. Jag har aldrig hört ” många röster komma till tals” från S+V vid något fullmäktige, de tre år jag deltagit i politiken. Vilka är pamparna i det här fallet?
”Att tro att man i små grupperingar kan bestämma över en kommuns ekonomi är befängt”, skriver han sedan. Här visar han med vilken arrogans han ser på oppositionen. Vi representerar ca 35% av Åseles befolkning och förde seriösa samtal kring händelserna i Fredrika, som tydligen från S+V sida, var ett spel för galleriet. Resultatet av deras agerande, kommer att visa sig i vår ekonomi, inom en snar framtid.
”Att likt småpojkar tänka sig att man ska göra stora omstrukturerande förändringar som berör stora delar av den kommunala verksamheten är löjeväckande” fortsatte PL fantastiska text. Vi som var med från oppositionen i ”förhandlingarna” är tre företagare som drivit företag sedan slutet på 60-talet, utan konkurs. Skulle vi sakna förmågan att göra bedömningen, hur en verksamhet ska vara bra och lönsamt för samhället? Utifrån vilken kompetens gör PL sin bedömning, att vi har fel?
Det har framkommit, att korruption i små kommuner, är ett hinder för utveckling. Åsele är inget undantag, då det gäller korruption och det kommer jag lyfta i det politiska rummet. Benämningen brukar kallas ”svågerpolitik”. ”Jantelagen” får också daglig näring i sådana kretsar, som vi avskaffat i Åsele. Eller hur?
Trots att stora delar av oppositionen är i pensionsålder tycker de tydligen att det är spännande med dessa " hemliga möten", skriver PL. Hur tänkte han nu, när S+V deltog i dessa möten? Vilken syn har han på pensionärer? Vilken människosyn har han i stort?
Om denna blogg, avser att vara ett svar till alla medborgare, som ställt frågor kring händelserna i Fredrika, är det en katastrof. Ledarskap av den här typen, leder inget framåt. Det finns inte en saklig mening i texten och retar bara upp befolkningen ytterligare. Hur bygger man samarbete, med hjälp av en sådan blogg?

Järnspisen.

Av , , Bli först att kommentera 27

 

Järnspisen var en uppfinning som revolutionerade värden. Den gav en enorm värme och gick att laga mat på. Tidigare eldade man i öppna spisar och mer än 70 % av värmen gick ut genom hålet i taket, som kallades ”räpp”. Att laga mat i öppenspisen, var också ett stort slöseri med ved. Järnspisen var betydligt mera ekonomisk både för uppvärmning och matlagning.
På varmare breddgrader, var ved en bristvara. Här var spisen en artikel som gav människorna ett bättre liv, all tid gick inte åt att samla ved. Nu var det så, att vi hade 3 järnspisar med oss i lasten på Mandalay, som vi skulle lossa ute på redden, på en liten ö i Indonesien. Alla ni som vet hur en järnspis ser ut, vet att den är hopskruvad och levereras, som platta paket i en trälåda.
Eftersom det var så lite, som skulle lossas på denna plats, riggade vi inga bommar utan vi skulle bära spisarna ned för fallrepet(landgång som hänger efter sidan på båten) ned i en båt. Vi var tre man, som skulle sköta lossningen av spisarna. Jag och Larsson tog en spis tillsammans och bar ned till båten. När vi kom upp på däck igen, mötte vi vår kompis, som kom konkade på en spis under vardera armen.
Han hette Jim och var en man av den större storleken. Två spisar bar han obehindrad nedför fallrepet. När han kom längst ned och skulle kliva ned i båten, klev han fel och ramlade i vattnet och sjönk. Larsson och jag stod handlingsförlamade och såg Jim komma upp till ytan igen, för att åter försvinna ned i djupet.
Det var ingen av alla som såg på, som reagerade, Jim kom upp till ytan igen och då trodde vi att allt var över, men han försvann ned i djupet igen. Det gick en lång stund och allt blev lugnt, vi trodde att han drunknade, när han åter dök upp till ytan och ropade, ”kastar ni inte i en livboj nu, så släpper jag spisarna”. Snacka om kraftkarlar och inte nog med det, han var från Skottland. Man kan fundera om detta verkligen hänt eller om det är en skröna???

Olycka med utedasse.

Av , , Bli först att kommentera 18

 

Denna händelse utspelade sig innan jag blivit gammal nog att hitta på egna ”hyss”. Det bara blev så ibland, utan att man klurat ut saker och ting. Vi bodde fortfarande på ”samhälle”, som man sa och vi köpte vår mjölk i Söråsele av en moster till mamma. Hon hette Frida och hennes man som hette Olle, bodde på ett ”Per Albins torp”, som det kallades i folkmun. En annan benämning var småbruk. Vi köpte det stället och flyttade dit när jag var sju år.
Kraven på hur man bodde, kunde inte vara stora på den här tiden. Huset var ca trettio kvadratmeter i två plan och övervåningen hyrdes ut till en äldre tant. Det var vedeldning och utedass. Vatten pumpades upp ur marken med en handpump i skafferiet. Mitt garage i dag, är större än bottenvåningen i detta hus. Men de var säkert nöjd, med sin tillvaro.
Det var en söndag och jag fick följa med mamma och hämta mjölk i Söråsele. Jag var i sex-årsåldern och åkte bak på mammas cykel. Att följa med så långt, var ett äventyr för en yngling i min ålder. Jag minns att jag varit dit på vintern en gång och då åkte vi spark. Att sitta inne och lyssna till all ”nyhetsförmedling” som de äldre hade för sig, roade inte en sexåring.
Sommar ute, vara på landet med levande djur och en stor ladugård att utforska, tilltalade mig mera. Jag var ute på gården och kollade upp allt, som inte var låst. Utedasset var en spännande inrättning, det var två hål i olika storlekar, att uträtta sina behov i. Naturligtvis gick jag in och utforskade stället riktigt. Jag låste dörren från insidan, med en för mig knepig låsanordning. Det satt ett fönster en bit upp på väggen, som var öppet. Jag kunde inte motstå frestelsen, att försöka klättra upp till fönstret och det lyckades jag med. Eftersom fönstret var öppet, hoppade jag ut genom fönstret ned i gräset.
Vad jag inte tänkte på, var att nu var dörren låst från insidan och jag tog mig inte in genom fönstret för att låsa upp igen. Mitt lekande fortsatte och snart hade jag glömt vad jag ställt till med. Mamma och jag åkte hem med mjölken och allt var frid o fröjd.
Det var nu det hände. Tanten som bodde på övervåningen, fick behov att uppsöka dasset. Det var låst, alltså upptaget. Hon gick in igen och upprepade besöket till dasset. Upptaget! Detta upprepdes ett antal gånger, innan hon blev tvungen att sätta sig på en hink, för att inte en olycka skulle hända. Sedan hade hon frågat moster Frida, vilka besökare hon hade, som ockuperade dasset under så lång tid? Då svarade moster Frida, att vi åkt hem för flera timmar sedan. Det var då sanningen uppdagades, dasset var låst från insidan och ingen fanns på insidan.
Jag minns aldrig, om sanningen kom fram någon gång, alla tyckte att jag var för liten, att hitta på sådana saker. Det bara hände.

Folkomröstningen den 8 september.

Av , , 2 kommentarer 21

 

 
Peter Olofsson påstår i sitt uttalande i VK, att frågeställningen rör endast ambulans i Åsele och vårdplatserna i Dorotea. Det som rör hela länet, är hur det ska finansernas, säger PO. Det är att göra det lätt för sig.
Jag ser det som en principfråga, om vi ska ha samma standard på vården i hela länet. Kunde landstinget ta bort akutplatser i Dorotea och ambulansen i Åsele utan protester, är det fritt fram att ta bort akutplatser och ambulanser i 10 kommuner till. Folkomröstningen är viktig och avgörande för hur sjukvården skall se ut i små kommuner. Folket i hela Västerbotten, måste ta sitt ansvar och gå och rösta den 8 september. Det gäller lika vård för alla i Västerbotten.
I Åsele-Nytt läste jag, att Folkpartiet inbjudit Simone Granberg från Doroteaupproret, att informera Åseleborna om folkomröstningen. Det blir onsdagen den 17 april kl.18.30 i Kaffestugan. Här kommer frågan vi ska ta ställning till den 8 september.
Så formuleras frågan: "Som en del i att nå balans i ekonomin beslutade Västerbottens läns landsting 2011 att minska antalet vårdplatser i Dorotea och att ersätta den stationerade ambulansen i Åsele med en akutbil. Vill du ge Västerbottens läns landsting i uppdrag att utforma ett åtgärdspaket för hela länet som innebär att Dorotea får vårdplatser och läkarjourkedja som 2011 och att Åsele får en stationerad ambulans?"
De röstande kan svara ja, nej eller rösta blankt.

Unga företagare.

Av , , Bli först att kommentera 19

 

Igår var jag på ett mycket intressant möte, som handlade ett EU-finaserat utbytesprogram, för unga företagare. Du får inte ha arbetat heltid, med ditt företag, i mer än tre år. Programet, som heter Erasmus, ger dig möjligheter att arbeta tillsammans med en erfaren företagare i ett annat EU-land och att förstärka de färdigheter du behöver, för att utveckla ditt företag. Din vistelse utomlands kan vara från en till sex månader.
Har du ett företag äldre än tre år, kan du ta emot en ung företagare från ett EU-land, som arbetar tillsammans med dig i ditt företag. Personen du är värd för, får ett bidrag och utbytet medför inga kostnader för ditt företag. En ny motiverad företagare, kan ge nya idéer och bidra med färdigheter. Du kan få inblick i andra europeiska marknader och utveckla dina internationella kontakter, utan att flytta dig från ditt kontor.
Ja, möjligheter finns att utvecklas, även för vi i Åsele. När jag lyssnade till Celia Ahlin från Erasmus, tände jag på alla företagarcylindrar när jag såg möjligheterna. Jag återvände snabbt till verkligheten, när jag insåg att jag inte var en ung företagare. Treårsgränsen var överskriden redan 1971 för min del.
Men du som vill veta mera, kontakta Janette eller Robert vid ÅNS eller kolla hemsidan WWW.erasmus-entrepreneurs.eu. Lycka till.