Företagsvänlig politik?

I november månad 2012, var det ett lokalt företag, som lyfte frågan om en filial till folkhögskolan placerad i Åsele. Efter att ha lyft frågan med kommunledningen i Åsele under 2013 och en del samtal med folkhögsskolan i Vindeln, tystnade allt kring folkhögskolan. Vad hände kan man fråga sig? Varför stödde inte kommunen, ett sådant initiativ från ett privat företag, som var beredd att starta en skola i Åsele?

Varför rasar Åsele på rankingen när det gäller företagsklimat? Vi är snart sämst i Sverige, om det får fortsätta.  I februari månad 2014 lanserade kommunalrådet tillika ordförande i näringslivsstiftelsen, att S arbetade på att starta en folkhögskola i Åsele. Att få en folkhögskola till Åsele, kommer att ha stor betydelse för hela södra Lappmarken. Men varför fick inte det företag som kom med förslaget, förtroendet att starta skolan?  Kommunledningen stödde inte ett initiativ, som kom från ett lokalt företag, som var verksam med utbildning. Hur tolkar näringslivet i Åsele ett sådant agerande från kommunledningen? Det kan inte vara pluspoäng till kommunen.

Att sedan kasta sig i armarna på ett riskkapitalbolag, med säte i ett skatteparadis, kan inte vara det optimala för att stimulera de lokala företagens syn på kommunen. Det agerande som jag beskrivit, hör inte hemma i den socialdemokratiska ideologin, som jag växte upp med. Jag hoppas att det är bristande kunskaper hos den politiska ledningen, som är orsak till den uppkomna situationen. Jag kan inte tänka mig att det är ”jantelagen”, som man styr kommunen efter.

För att skapa ett bättre företagsklimat, krävs att vi får en ledning i kommunen, som har en dialog med folket och företagarna. Ett framgångsrikt lokalt företag, är bra för alla medborgare i vår kommun.  Under 2013 tappade Åsele 26 arbetstillfällen. Det motsvarar 750 arbetstillfällen i Umeå. Ska vi fortsätta på den inslagna vägen eller ska vi vända trenden?  Vill vi ha privata företag i Åsele?

”Var snäll mot människor på vägen upp, för du kommer att möta dem på vägen ned” av Wilson Mizner.