Jag tänker här först skriva några tankar om den nuvarande pandemin. Om du inte vill läsa mer om det, eller inte tycker någon som jag kan ha något viktigt att säga om detta, men däremot gärna vill läsa om päron odling från frön – vänligen gå vidare till andra delen av mitt inlägg.

1 I boken Raoul Wallenberg i Budapest av Paul A. Levine spekulerar författaren i förbifarten om Wallenbergs insatta för sanitetsförhållandena i det centrala gettot Budapest. Spekulationen är att Wallenberg kanske räddade mer liv genom det arbetet än i ”brandkårsutryckningar” där han stoppade lynchningar. Det som hände bakom kulisserna, hygien, kan ha varit viktigare än det spektakulära, det synliga, stoppandet av lynchningar.

2. Det är i år tio år sedan Matt Ridley publicerade boken The rational optimist (2010). I den tonade han, bland annat, inte bara ner riskerna med klimatkatastrofen, utan också risken för en ny pandemi. Vi kan inte ha skadeglädje över att en optimist har fel, naturligtvis hade det varit bättre om de haft rätt. Däremot är det ändå frestande att se vad han sysslar med nu. Det visar sig att han nyligen skrev följande artikel: We know everything and nothing about covid-19. Hans poäng är att det som kännetecknar länder med låg mortalitet i det nya coronaviruset, inte är lockdowns, utan utbrett system för provtagning. Visst nämns provtagning i debatten, men debatten har mycket handlat om det synliga och spektakulära: ”stay-at-home-orders” och i mindre utsträckning ”munskydd”. Ridley menar däremot att provtagningar i Tyskland, Island, Sydkorea …, bakom kulisserna har hjälpt till att hålla viruset borta från sjukvården och från äldreboenden. Ergo, låga dödstal. Medan länder där få personer testas, USA, Italien, Sverige* … har högre dödstal.

Ni ser kopplingen. Jag kan inte veta om Matt Ridley denna gången skulle råka ha rätt. Detta är inget inlägg i debatten om ”lockdown”. Du får vara så mycket för eller emot lockdowns som du vågar. Däremot kan det vara värt att fråga om även de mindre synliga delarna av pandemin bekämpningen är viktig? Alla som har varit med och fördubblat antalet IVA-platser, har varit med och räddat liv. Alla som har varit involverade med testning, räddar liv. All form av sanitetsarbete, räddar liv. En fördel med arbetet bakom kulisserna är att det rimligen inte har några negativa följder, på det sättet som en lockdown har. Det sagt, en sak vi vet är att vi alla måste tålamod.

*Förresten är det ironiskt att USA och Sverige har problem med provtagningar, när tekniken för test av pågående infektion (PCR), utvecklades i USA, medan testet för antikroppar (ELISA) utvecklades i Sverige?

***

Tålamod. Att odla handlar mycket om tålamod. Det tar lång tid för ens smarta, och mindre smarta, idéer att bära frukt. Speciellt om vi börjar från frön och bokstavligen väntar på frukt. Den första maj i år samlade jag ihop kärnor från päron jag köpt på Konsum. Sedan för att förbereda kärnorna för plantering följde jag följande guide: Wikihow grow pear trees from seads. Det första man måste göra är stratifiering, simulera en vinter genom att låta fröna en längre tid villa kylskåp.

Något jag tyckte var roligt var att jag fick jobb i en desinfekterad miljö. För att minimera risken för mögel med mera, spritade jag händerna, torkade köksbänken med en klorinlösning, lät burkarna jag använde stå i en 120 C varm ugn i 10 min och pärnonkärnorna fick ligga i en 10 % klorinlösning i lika många minuter. Det hela påminner om labbarbete.

Kärnor i klorinlösning.

Nästa steg var att skölja av kärnorna och lägga de i en glasburk tillsammans med fuktiga kokosfibrer. I länkad guide använder de fuktad torv samt en zip-påse, men kokos och glasburk var vad jag hade hemma. Jag fuktade med kranvatten, och när jag skriver detta kommer jag på att det hade varit bättre med kokt, avsvalnat vatten. Kanske det inte är viktigt. Hur som helst, burken står nu i kylskåpet.

Du invänder kanske mot projektet: ”Men Anders, varför simulerar du vinter i maj? Ska du låta kärnorna ligga i kylen i månader, då hinner de ju knappt gro innan det blir höst? Och förresten, päron är väl som äpplen, det blir inga bra fruktträd från kärnor?” På A svarar jag, visst det är inte det smartaste jag har gjort. Men det står i guiden att kärnorna kan ligga i kylen i upp till två år. Jag får försöka ha tålamod att lämna burken med kärnorna ifred, tills våren 2021. När det gäller frukt, detta är mest en kul grej. Om det inte möglar, om det överhuvudtaget gror och träden överlever några vintrar, få vi se då. Om vi människor inte gillar dessa i framtiden teoretiskt existerande päron, kan man fortfarande utfodra t.ex. höns med de. Så nu kan jag börja spekulera om jag skulle ha höns i framtiden …

* Labbarbete, vid microprogation/”plant tisue culture”, måste växtdelar, t.ex. blad, desinfekteras. Om klorinlösning använd kan växtdelarna förlora all färg och bli vita, och då vet man att klorinlösningen är för stark.