Bröd, under hundratals år fanns det något nästan sakralt kring bröd, läs t.ex. skildringarna av den självägande bonden som sår vete “i Jesus namn” i Hamsuns bok Markens gröda. För 10-15 år sedan var bröd något som föraktfullt avvisades som “kolhydrater” (ska vi vara petnoga finns naturligtvis också de andra makronäringsämnena i vete). I skrivandets stund är mjöl en hamstrings-vara, för oss som lever halvisolerat. För oss som vill ha kalorier hemma för en karantänsperiod.
Jag gillar att baka bröd. Men ett sätt att variera en spannmålsbaserad diet är pannkakor. I kokboken Wild fermentation av Sandor Ellix Katz står det att guldgrävare i Alaska lagade och åt mycket Alaskan hotcakes, pannkakor jästa med surdeg. Sedan dess har jag sett Alaskan hotcakes som någon typ av nödmat. Och att jag såg det som nödmat är väl anledningen till att jag har gjort Alaskan hotcake ett handfull gånger under dessa speciella omständigheter. Receptet är enkelt, blanda 2,5 dl surdeg med 5 dl grahamsmjöl och 5 dl vatten. Låt stå över natten. Tillsätt salt samt ett ägg och stek som pannkakor. Katz steker i matolja och hade någon msk socker i smeten, jag använder smör men inget socker. En modifiering av receptet från samma bok är att tillsätta sötpotatis. Det har jag också gjort några gånger. Sötpotatis är tekniskt sett en grönsak, så det blir nyttigare. Också om man äter sötpotatispannkakor kalla, dagen efteråt, blir det en sallad. En grönsak som serveras kall är en sallad och därmed nyttig (skämt stulit från en komiker som beskrev kalla pommes frites som ”sallad”). Allvarligt talat är jag inte så förtjust i sötpotatis, de är helt okej i lagom dos men inte för ofta. Jag föredrar att blanda blåbär i smeten för att göra de nyttigare.
En annan förberedelse jag har gjort är att jag i kylen har ett tvåsiffrigt antal portioner av filopaj med kikärtor och sötpotatis (där har vi min dos sötpotatis) enligt följande recept. Här kan jag gå över till populärvetenskap. I pajen har jag curry, kryddblandningen med bla gurkmejan. Gurkmejan innehåller kurkumin, som beskrivs som en mTOR-inhibator. Om du läser på om forskning om antiåldrande läkemedel kommer du snabbt att stöta på TOR-inhibitorer. Det finns de som använder den typen av läkemedel med förhoppningen att de saktar ner åldrandet. Därmed inte sagt att gurkmejan är ungdomens källa. Absolut inte sagt att gurkmejan skulle ha någon effekt – positiv eller negativ – på covid-19. Tror inte det har gjorts någon sådan studie. Saken är bara den att under normala omständigheter är antiåldrande läkemedel ett spektakulärt ämne som, likt t.ex. återskapande av mammutar, är ett sätt att få folk intresserade av gen- och bioteknik.
