Ekergårds fisk och grönt

Kategori: Okategoriserade

Det är min födelsedag, låt mig skriva om tårta

Av , , 2 kommentarer 1

Ni vet hur hjärnan fungerar. Det faktumet att det är trendigt att åka tåg, får mig spela låten Cherry bomb med the Runaways. Fullkomligt logiskt, 1998 tågluffade jag med två kompisar. 1998 var också året då Fucking Åmål hade premiär. Som ni kanske mins den filmen hade ett soundtrack med det bästa svenska indi-pop band någonsin, Broder Daniel. Ett annat band från samma era var Sahara Hotnights. Sahara Hotnights andra skiva hette Jennie Bomb. Så därför spelade jag låten Cherry bomb.

Ett annat exempel på samma tema är att jag kom på att jag kunde använda min hemgjorda likör i ett bakverk, när jag läste romanen Där floden flyter förbi av V. S. Naipaul. Förklaringen är enkel. I romanen nämns belgiska honungskakor. Jag gjorde en onlinesökning på ”belgian honey cakes” och hittade ett recept som innehåll anislikör. Vilket fick mig att minnas att jag har en flaska med hemmagjord likör på chokladmynta stående i ett skåp och att jag skulle kunna smaksätta kakor eller tårtor med en tesked av det fluidumet. Om jag ska förklara varför jag gjorde likör på chokladmynta. Ja jag hade en chokladmynta växande och fick för mig det skulle vara kreativt att använda örten i sprit. Choklad och alkohol, vad kan gå fel. Nåja, det som har gått fel är att jag aldrig har haft tillfälle att dricka, bjuda på den. Flaskan har stått i ett skåp sedan 2015.

IMG_20150802_150420

Likören bredvid chokladmynta-plantan.

PS. Ja det är faktiskt min födelsedag.

Mitt inlägg om hybridfrön

Av , , Bli först att kommentera 0

Något min naturkunskapslärare sa på högstadiet – med reservation att jag kanske inte kommer ihåg korrekt – var att “mulatter” ofta var vackra och intelligenta. I efterhand tänker jag att det han pratade om var heteros, vilket är ett riktigt fenomen. Det betyder att korsningar mellan två genetiskt olika individer ger, i brist på bättre ord, “bra” avkomma. Detta förklaras delvis genom mendels lagar om ärftlighet och att de bästa generna (egentligen alleler – rätta mig om jag har fel) från respektive förälder uttrycks i avkomman.

En släkting till mig är gift med en kvinna från Kongo-Kinshasa, det hade varit kul om deras eventuella framtida barn automatisk skulle ha en fördel i livet. (Nu riskerar man alltid att missförstås på internet. Jag pratar om vissa teoretisk existerande egenskaper, inte att det skulle vara en fördel i samhället att ha mer melanom i huden.) Men efter att ha skummat igenom wikipedias sida om heteros verkar det som fenomenet inte finns bland människor. Det finns inte tillräckligt med genetisk variation hos oss. Något som min högstadielärare alltså eventuellt missade*.

Däremot används heteros inom jordbruket. Hybrider mellan inavlade grödor ger fantastiska skördar. Ni vet hur Karl-Oskar varje år skriver ner årets skörd och gläds över deras avkastningen av bla majs. Men han och Kristina var inte i närheten av avkastningen från dagens jordbruk. Och en anledning till att bönder, t.ex. i Minnesota, idag får större skördar, är hybridfrön som utnyttjar just heteros. Att en sådan omständig metod, först inavel av grödor, sedan korsa dem, faktiskt fungerar och ger ett imponerande resultat, är ändå fascinerande.

Den andra grejen med hybrid-frön är ju annars att det inte går att spara frön. Eller med andra ord, nästa generation ger mycket sämre grödor. Varpå bönder får köpa nytt utsäde nästa år. Om det är ett problem eller inte behöver man inte diskutera här. Min yngsta syster och min svåger undviker hybridfrön i sin trädgård av just den anledningen. De vill kunna spara frön. Jag är bara fascinerad av att tekniken fungera och att det ändå har att göra med vad min naturkunskapslärare sa.

* Möjligtvis skulle det fortfarande kunna vara en ide till spekulativ fiction? En galen forskare vill skapa övermänniskor genom att kidnappa människor från olika samhällen och ta de till en öde, isolerad ö mitt i världshaven.

***

Orelaterat, nu på fredag visas filmen Drömpartiet – the movie, tillsammans med andra kortfilmer i Perspektiv från Norrland block ett, på Umeå europeiska filmfestival. Eftersom jag är med i den, måste jag få nämna det här.

Plantera 20 miljoner träd : #teamtrees

Av , , 2 kommentarer 0

Risken är att folk redan känner till detta, men tack vare min någon vemodig känsla för 2012, kan jag nu informera er läsare om projektet: Team trees. Ni förstår 2012 var ett bra år för mig. Jag gick klart de naturvetenskapliga kurserna på komvux, jag började på universitetet, jag läste sc-fi-romanen 2312, och jag var åtta år yngre än nu. Det räcker för att det ska vara ett bra år. Fast något annat som gjorde det bra var att web 2.0 inte hade spårat ut på samma sätt. Internet var fortfarande roligt. Specielt youtube var för mig nytt, spännande och tillräckligt amatörmässigt för att ge en illusion att alla kunde lyckas där. B.la. följde jag ett par intressanta biologirelaterade kanaler, en av dem var Sally le Page. Hon gör fortfarande videos och förra veckan var jag tillräckligt nostalgisk för att se en av hennes senaste videors. Sally le Page, numera doktor på universitet i Oxford, reste till Finland för att besöka ett företag som gör plast av tallolja. Varpå hon som engelskspråkig frågade: ”Why is it called ’tallolja’, it’s not tall?” och fick svaret: ”It’s from the Swedish language, it means pine oil.”

Nåja, poängen är att videon uppmärksammar just Team trees, där man ger bidrag till trädplantering och målet är att plantera 20 miljoner träd.

Ps. Jag är medveten om att mina kriterier för ett bra år kan låta udda. Men vad är de vanliga kriterierna för bra år? Vänskap? Erotik? Pengar? Jag kanske eller kanske inte hade det också.

Kort inlägg innan jag skriver mer om kosttillskott

Av , , Bli först att kommentera 0

På youtube följer jag fyra stycken matlagninskanaler. Dessa fyra.

Ms Yeah (är hon släkt med författaren Zack O’Yeah, som skrev en biografi om Ghandi?)

Emmymadeinjapan

Bringing with Babish

Alex French guy cooking

Och, behöver det kommenteras att båda kvinnorna som jag följer av någon tillfällighet har – vad vi västerlänningar ser som – samma etnicitet? En tillfällighet.

Moringa-bröd på surdeg

Av , , Bli först att kommentera 0

I onsdags, förra veckan, skrev jag ett blogginlägg om vegansk, mejeribaserad glass. Senare samma dag följde jag med syrran, min svåger och deras två småbarn (ett och tre år gamla) och plockade kantareller. Först skriva om avancerad industrimat, sedan ut i skogen och plocka traditionella råvaror.

Jag tänkte det fanns en viss överlappning mellan det och vad jag gjorde dagen efteråt. På torsdagen bakade jag som titeln anger moringa-bröd på surdeg. Traditionellt brödbak med en för oss ny ingrediens. Jepp här följer jag upp förra måndagens inlägg om att odla pepparotsträd/moringa med ett inlägg om första skörden. Skörd och skörd, förresten, plantorna är fortfarande väldigt unga. Det jag otåligt gjorde var att jag knippsade av några blad, i samband med att jag tog sticklingar, lät de torka och bryggde en halv liter örtte på bladen. Efter att smakat på örtteet använda jag 4,0 dl av teet som degvätska i ett bak.

Recept:
400 g vetesurdeg
1200 g vetemjöl
4.0 dl moringa-te
1 tsk salt.
Blanda ingredienser i bunke. Knåda i fem min och låter sedan degen jäsa i 6-8 timmar.
Baka ut brödet till en limpa. Jäs 1-2 h.
Skär in ett ”M” för moringa med en kniv du tillverkat på slöjden.
Grädda i 230 grader under 50-60 min. Låt svalna på galler.

 

Moringa pepparotsträd
Löv under torknin.

Moringa-bröd
Det färdig brödet

Smak: teet jag bryggde blev svagt, lite bittert men vattnigt. Det lämnade helt enkelt inte mycket smak till brödet. Jag skulle kunna köpa kommersionellt motinga-te, som borde smaka mer, och baka på det nästa gång.

Förresten om man vill fortsätta vara kreativ med moringa-te, kan man säkert basera andra drycker på teet. T.ex. buteljerat iste eller varför inte brygga öl med moringa istället för, eller tillsammans med, humle. Det finns säkert någon som har gjort det redan.

Ps. En anledning till att moringa framhålls som en bra gröda är att förutom ärtväxterna, finns det få andra växter med samma höga proteininnehåll. Det säger sig själv att te inte är en bra proteinkälla. På det sättet, är detta inte det bästa sättet att konsumera moringa

Vegoburgare : eller EU-byråkrati och teologi

Av , , Bli först att kommentera 0

För att följa upp tidigare inlägg om industrimat. Köttsubstitut är industrimat, klimatsmart industrimat. Jag har varit på Bastard burger två gånger och två gånger har jag ätit Beyond burgare. Jag har alltid velat testa just köttsubsitutet Beyond meat, jag har bara inte haft tillfälle innan Bastard burger öppna i staden. Beyond meats produkt med ärtprotein, smakar inte exakt som kött. Men jag är egentligen ingen stor fan av nötkött och beyond burger är mer än okej. Det är kul att det numera är Big science, inte några hippies, som tillverkar köttsubstitut. Nu är nästa steg för mig att prova Impossible burger. Den icke-animaliska hamburgaren som bl.a. serveras på Burger king i USA. Tyvärr serveras den inte i Sverige och den här gången tror jag vi kan skylla på Bryssel. De tillåter ännu inte Impossible burger.

sketch-1562707009643
Här kunde jag ha haft ett foto på mig själv med en impossible burger, men la Bruxelles tillåter inte det (eller är det le Bruxelle? och det är inte säkert att Helgeandsholmen / Rosenbad hade tillåtit burgaren om vi inte varit med i EU).

Rebecca Watson, grundare av Skepchick, publicerade nyligen en video om de löjliga skälen till att vara emot Impossible burger.  Först nämner hon en konspirationsteoretiker, amerikanen Rick Wiles, som hävdar att vegoburgare ändrar ditt DNA, så att du inte kan “födas igen” som Jesus sa att vi måste göra. Att vegoburgare ändrar ditt DNA låter som bullshit och även om det skulle fungera så, vilket det alltså inte gör, undrar jag om teologin? Jag misstänker att Jesus aldrig nämnde vegoburgare. ”Men han som äter veganska handburgare, för ho­nom vo­re det bäst om han fick en kvarnsten hängd om halsen och sänk­tes i ha­vets djup.”

Rebecca Watsons andra exemplet (i rättvisans namn mindre löjligt) är att PETA lär vara emot Impossible burger, eftersom den är testad på djur. För att burgaren ska smaka som kött innehåller den hemprotein. Hemproteiner är ett ämne vi inte behöver gå närmare in på just nu. Det viktiga är att företagets icke-animaliska källa till hemprotein är ett protein (leghemoglobin) de utvinner ur rötter till sojabönor. Amerikanska livsmedelsverket har inget emot sojabönor, men i vanliga fall äter vi inte rötterna till sojaplantan. Myndigheten på andra sidan Atlanten krävde att burgaren först skulle testas på råttor. Och då spelar det ingen roll för PETA att Impossible burger kan rädda tusentals kor, plus rädda vårt klimat, om Burger kings kunder väljer Impossible burger i stället för vanliga burgare. Det är testat på djur och därför inte okej för dem.

Här är jag också ganska säker på att EUs motstånd mot burgaren inte har att göra med varken teologi eller djurförsök.

Biologi och ojämn intelligens

Av , , Bli först att kommentera 2

Med min aspergergrupp såg jag nyligen BBC dokumentären Asperger och jag med Chris Packham. Chris Packham (inte som jag först läste Packman) lyckades utnyttja sin asperger till att läsa zoologi och bli presentatör på just BBC. Eftersom jag, precis som Packham var djurintreserad när jag var barn, flög frasen ”missed opertunity” genom mitt huvud när jag såg dokumentären. Jag inbillade mig alltså att om jag bara hade hållit fast vid mitt intresse för zoologi hade jag blivit zoolog och tv-personlighet. Jag har samma diagnos som Chris Packham.

Egentligen fungera det, antagligen, inte på det sättet. Om jag säger såhär. Jag har ojämn intelligens, något som är vanligt vid NPF, men är min relativt höga intelligens inom vissa områden tillräckligt för att kompensera för min svagheter? Även om jag tidigare nämnde biologi är kemi egentligen ett bättre exempel i mitt fall. Jag hade lätt för kemi och fick MVG i ämnet. Men många har MVG i kemi och har dessutom jämn intelligens. Vad jag säger här är att vi inte bara kan hoppas på personer med NPF har talanger som kompenserar egenskaper som kan vara handikappade. Chris Packham visste att han var annorlunda, men kunde bli zoolog. Hans kunskap och passion var tillräckligt för att kompensera. Alla inte sådan tur. Vilket igen visar att samhället måste bli bättre på att låta alla komma till sin rätt.

Morgondagens mat

Av , , Bli först att kommentera 2

Jag har här ett antal gånger skrivit om morgondagens mat. Jag tänker på när jag skrev om mossbräke och när jag skrev om närodlade bananer. Morgondagens mat är ett återkommande ämne. Jag kan också nämna att den enda gången jag har gästbloggat på engelska, handlade det även då om mat och jordbruk*: How gentically modifided rice could save the world.

Egentligen borde jag försöka skapa en blogg om just morgondagens mat. Om man vill ha uppmärksamhet kan det vara rätt sätt. I synnerhet om man bestämmer sig för att insekter är framtidens mat och följaktligen börjar föda upp, tillaga och äta insekter. Visst vill folk se mig odla och äta mjölmaskar?

Jag kommer att återkomma till frågan om att äta insekter. Tills vidare får jag fundera på om jag ska fortsätta på detta spår. Ska jag – mer eller mindre snabbt – gå över till att försöka blogga om kreativa lösningar på vad vi egentligen ska äta i framtiden?

* Jag är inte bra på språk. Ev. läsare får ursäkta grammatiska fel som kan ha smugit sig in.

Mossbräke-sushi, mossbräke-kimchi, mossbräke-ketchup…

Av , , 1 kommentar 2

I torsdags skrev jag att arbetsförmedlingen kanske inte skulle låta mig gå en arbetsmarknadsutbildning, en kockutbildning. Om – jag skriver ”om” – jag inte får gå utbildningen, skulle det vara den ultimata ”jag ska visa dom” vara att publisera en kokbok.

Innan jul skrev jag om mossbräke. Om forskningen som pågår och som inspirerades av  konstnären Erik Sjödin, som en gång i tiden arbetade med just mossbräke. B.la. tycker han vi ska äta mossbräke. Så det är vad min kokbok skulle handla om. Det skulle vara kul och kreativt att ta fram ett recept på mossbräke-sushi och, eftersom det nu är Sydkorea inte Japan som är det “coola asiatiska landet”, mossbräke-kimchi. Eller, om vi inte ska lämna Östasien i fred, mossbräkeketchup.

Vad jag säger är, att jag borde skriva en kokbok om mossbräke. Ni får själva avgöra hur mycket jag skämtar.

Asperger ett hinder för att bli kock?

Av , , 2 kommentarer 2

Innan jul nämnde jag att det hade varit tal om att jag skulle få en arbetsmarknadsutbildning som kock. Det var bestämt att jag skulle gå den. Jag hade till och med fått ett datum för kursstart, nu på måndag den fjärde februari. Så jag har berättat för alla att jag ska börja en kockutbildning på måndag. Har faktiskt också skrivit ett blogginlägg om det, som var tidsinställt att publiceras på måndag. Idag, torsdag, fick jag höra att arbetsförmedlingen, pga min asperger, är tveksam till att jag ska få en arbetsmarknadsutbildning.

När min mamma slutade gymnasiet fick hon höra att hon som hade en medfödd ögonskada inte fick bli lärare. Så går det nog inte till idag? Inom rimliga gränser får väl handikappade idag jobba med vad de vill? Men här är det möjligt att jag, med min diagnos, inte får en arbetsmarknadsutbildning. Nu ska jag inte måla f*n på väggen, jag tror det kommer att ordna sig. Och jag kan förstå hur de tänker. Det är fortfarande irriterade, jag hade ju till och med redan fått ett startdatum.

När jag jobbade med dataregistrering på sjukhuset, sa min chef rätt ut att jag var ”underutnyttjad”. Jo, när jag försöker utbilda mig så dyker det alltid upp problem. Inte konstigt att jag är underutnyttjad om man inte ”får” utbilda sig.