Debattartikel: Mer liberalism är inte rätt väg för socialdemokraterna av Dan Anderson och Bo Bernhardsson innehåller följande mening: ”Av dem som har sjuk/aktivitetsersättning röstar nu också 30 procent på SD, enligt SVT:s valundersökning 2018 (Valu).”

Till saken hör att jag själv har sjukersättning på halvtid. Jobbar/studerar halvtid, får ersättning för resten. Jag har upplevt att bidragsdelen inte räcker lika långt som den brukade göra. Med andra ord, jag tänkte bidraget inte hade följt med inflationen. Och att öka matpriserna snabbare än inkomsterna är ett gammalt beprövat sätt att skapa social oro.

Jag trodde det kunde förklara ovanstående uppgift om andelen SD-röstande i den gruppen. Men jag gick vidare och det verkar som sjukersättningen faktiskt följer inflationen. Däremot har ersättningen inte följt löneökning. Detta enligt ett blogginägg av Micael Kallin (nationalekonom, journalist och fotograf): Sjuka får knappt 39 procent i sjukersättning. Plus då att bidragen baseras på tidigare inkomst och de flesta som får denna form av bidrag, redan har låg inkomst, på grund av sjukdom och tidigare tillhörande sjukskrivning. Frågan blir om låg inkomst kan leda till social oro även om inkomsten följer inflationen?

På denna anslagstavla har jag helt enkelt satt upp papper jag är stolt över att ha. Det är väl vad man gör med anslagstavlor.

Till vänster hittar vi bl.a. ett lönebesked från Västerbottens kuriren. I mitten ett intyg från Textlabbet, Bona folkhögskola. Och det lilla, vikta pappret högst upp till höger med vita linjerna på svart bakgrund är en Western blot, som jag gjorde på universitetet. Om det sistnämnda inte ringer en klocka hos er, är Western blot inte helt olikt en Southern blot som special agent, Dana Scully, utförde i ett avsnitt av Arkiv X.

Nej jag ska sluta fåna mig. Western blot var något vi gjorde i våtlabbet på en biokemikurs jag tog för några år sedan. Poängen är att jag har satsat både på skrivande (här demonstrerat av lönebeskedet från VK) och på biokemi (Western blot). Men inte kommit ända fram med något av de två. Så kan det gå.

Jag är med i en asperger-grupp. Det är egentligen lustigt att jag inte har nämnt det förrän nu. Det skulle kunna vara viktigt. Men för att skriva ner något som egentligen inte har med AST att göra. En kväll såg vi i gruppen filmen Hurt Lockers, om Irak-kriget. Filmen inleds med ett citat som påstår att krig är en drog. Och en poäng i filmen verkar vara att soldater kan bli beroende av adrenalin. Drogen är adrenalin. Kanske jag har missförstått det hela, kanske är följande ett ”europeiskt” perspektiv, till skillnad från det amerikanska perspektivet i filmen, men när det kommer till män som älskar krig tänker jag på kamratskap, inte på adrenalin. Vi har lärt oss att män i mellankrigstidens Tyskland saknade kamratskapen i skyttegraven. Till och med Adolf Hitler själv skulle ha upplevt fenomenet. På andra sidan, På västfronten intet nytt av Erich Maria Remarques är känd som en anti-krigsroman och romanen brändes i nazisternas bokbål. Men boken handlar mycket om kamratskap. Så jag trodde att krigets ”drog” var kamratskap inte adrenalin.

Jag tror att det i både latin och tyska finns ett ord eller fras för att längta bort*. Ett ord som är motsatsen till hemlängtan, att längta till andra platser. Platser som du kanske inte ens har besökt.

Jag läste någonstans att Costa Rica är ett av det bästa länderna i världen att vara “expat” i. Om jag hade kunnat spanska. Om jag hade haft en karriär. Om jag inte hade varit känslig för värme. Om jag hade haft någon social förmåga. Ja, då hade jag gärna åkt till Costa Rica och arbetat.

* Det tyska ordet jag tänker på är inte “wanderlust”, men efter “Weltschmerz” är wanderlust det bästa tyska ordet på “w”.

Det vara inte förren i början av månaden jag lärde mig att den unga klimatakitvisten Greta Thunberg är diagnostiserad med asperger syndrom. Det är frestande att skriva om det. Att koppla samman klimatångest och asperger. Av egen erfarenhet vet jag att saker i världen och samhälllet kan utlösa ångest, ångest som skulle kunna inspirera aktivism. Man vill till och med nämna Temple Grandins TED-talk från början av 10-talet, med rubriken The world needs all kinds of minds, “Världen behöver alla typer av sinnen“. Ett föredrag där Gardin säger att om det inte hade funnits autistiska hade vi suttit kvar framför lägerelden. På stenåldern behövde samhället personer som kunde nörda ner sig i utvecklingen av nya pilspetsar och nya synålar. Idag behöver vi personer som kan nörda ner sig i klimataktivism, alternativa engergikällor, koldioxidlagring* och i värsta fall andra former av klimatkontroll, som att blockera solstrålar med svaveldioxid. De sista exemplenarna återkopplar till vad jag skrivit om vetenskap och autism.

Ps. Visst det är lite speciellt att skriva om en specifik person som jag inte känner. Det är osannolikt att Greta Thunberg skulle läsa detta, men om det händer hoppas jag det inte påverkar henne det minsta.

* Ett ämne jag berörde i mitt inlägg om mossbräke.

Första gången jag stötte på påståendet att män utan kvinnor blir nazister tyckte jag det var bland det dummaste jag hade hört. Jag hörde påståendet i en föreläsning på youtube. Föreläsaren tog upp att det före detta Östtyskland idag har ett visst mansöverskott. Det är nog samma fenomen som vi känner till från den norrländska glesbygden. Kvinnor flyttar medan män stannar kvar. Poängen i föreläsningen var att det de östtyska orterna med högst mansöverskott också var de orterna med där neo-nazisterna var som starkast. Ergo, män utan kvinnor blir nazister.

Nu behövs inte mycket tankeverksamhet för att hitta en alternativ förklaring. För att göra en jämförelse. Lungcancerpatienter har ofta gula tänder. Betyder det att gula tänder ger lungcancer? Eller är det så att det finns en tredje faktor, t.ex. rökning, som ger både gula tänder och lungcancer? Om orter med kvinnounderskott har problem med extremism, betyder det att det finns ett direkt samband? Eller kan det finnas en tredje faktor t.ex. hög arbetslöshet, som både leder till att kvinnor flytta och att män blir nazister? I skolan fick i alla fall jag lära mig att arbetslöshet är en förklaring till nazisternas framgångar på 1930-talet.

Saken är den att man nu får intrycket att hypotesen, med mer eller mindre variationer, är allmänt accepterad. För att ta två olika exempel. I aeon.co skrev skribenten Nabeelah Jaffer att ensamhet och extremism hör ihop och hon hänvisade till Hannah Arendt*. På DN kultur skrev Kajsa Ekis Ekman  om den franska författaren Micheal Houellebecq, hon hävdade att Houellebeq skriver om den nya högerextremistiska mannen som är ensam. Kajsa Ekis Ekmans utgångspunkt är ju då inte att man ska tycka synd om den ensamma manen. Istället är han en skitstövel som hatar invandrare och som vill ha fri tillgång till unga kvinnokroppar. Men just ingrediensen man, ensamhet, politisk extremism finns där.

Jag har till och med sett påståendet att män inom autismspektrumet skulle söka sig till högerextremism av denna anledning. Att de är ensamma. Jag börjar leka med tanken att detta kan bli en självuppfyllande profetia. Ensamma män kanske tänker: ”Om sådan som jag naturligt söker sig till extremismmiljöer, kanske jag också ska göra det”.

* Att Hannah Arendt kopplade ensamhet till extremism betyder att teorin fanns innan föredraget jag nämnde.

Jag antar jag ska skriva om dating, det är ändå en av de riktigt svåra sakerna i livet, speciellt när man har är inom autismspektrumet. Om man provar datingappar som Tinder och Bumble finns det två alternativ. Antagning får man inga träffar. Vilket är ledsamt. Eller så får du träffar. Vilket är skrämmande. Sedan är det möjligt att många träffar är falska. Igen ledsamt. Förresten innan jag laddade ner Bumble gjorde jag en Fermi uppskattning av om hur många som använder den. För man ska alltid göra en Fermi uppskattning innan man laddar ner en dating-app. Jag kom fram till 1250 st potentiella partners i Sverige. Antagligen alldeles för högt.

Om man bortser från dagens dating-appar. På en äldre datingsida, nämligen okcupid, fick jag faktiskt en date. Det kan vara värt att nämna att hon, som vi kan kalla M, hade en autistisk son. M hade också diagnosen prosopagnosia, ansiktsblindhet, då man har svårt att se ansikten, och hon var smart. Men dejten ledde inte till något. Så min erfarenhet är att online-dating inte fungerar.

Nu skulle man kunna skriva något skämt om att den enda som vill träffa mig hade ansiktsblindhet. Men jag avslutar här.

Jag kan dela med att jag i somras gick en kurs i att blogga på Ås folkhögskola, vackert belägen vid Storsjön (Jämtland). Egentligen tänkte jag inte skriva om skolan som sådan, men jag måste ändå posta några bilder.

Det jag tänkte skriva om är en grej läraren sa. Hon sa att det idag nästa är omöjligt att komma från ingenstans och tjäna pengar på sin blogg. Det visste jag naturligtvis redan, jag är inte så naiv att jag tror på en karriär som bloggare. Det sagt, om man tar hjälp av nätet för råd om hur man tjänar pengar på bloggar hittar man detta. Blogga för pengar. Ett av råden i länkad artikel är att skriva om teknik. Så jag hade rätt de gångerna jag har nämnt genteknik i denna blogg. Fast de kanske menar teknik som i digital teknik. Som i nya Ipads eller den där Huawei p20, som vi har sett så mycket reklam för. Inte bioteknik.

Jag har skrivit mycket om skolan. Att jag inte kunde utbilda mig. Om jag fortsätter att skriva om det, kanske, kanske mina texter kommer att mogna fram till någon bra och konkret slutsats som kan hjälpa andra. Eller så uppfattas jag bara som en bitter rättshaverist. I en text jag skrivit men inte postade nämnde jag David Eberhard. Som ni kanske har sett hävdar han att anledningen till att flickor i dagens skola, får så mycket bättre betyg än killar, är att skolan är utformad efter flickor. Skolan bedömer inte längre kunskap utan din förmåga att resonera, något som Eberhard menar att flickor av naturen är mycket bättre på. På sextiotalet räckte det att ha rätt kunskap. Idag måste du kunna resonera – eller allra helst kunna hålla ett TED-talk. Det som slår an en sträng hos mig är att jag har detta handikapp. Resonera och hålla TED-talks är mycket svårare om du har ett handikapp som ger problem med exekutiva funktioner. Det ställde till det för mig. Oavsett om det är för att jag är pojke eller ej, hade jag föredragit om skolan hade bedömt kunskap mer än resonemangsförmåga.

Om ovanstående är mer bitterhet än konkret lösning får du som läsare avgöra. Det jag egentligen skulle skiva är att jag sökte på David Eberhard. Om jag skulle skriva ett inlägg om honom ville jag som minst ha läst något mer om honom. Jag fick upp en rubrik i GP om att Eberhard är en en svensk Jordan Peterson. Jag har nog ett annorlunda perspektiv på Jordan Peterson än vad många har. Jag har inte haft tid, eller ork, att sätta mig in i vad Peterson är för filur. Det jag snappat upp är att han har en hårtransplantation (precis som Trump) och att han kan vara anti-vetenskap (precis som Trump). Trotts att vetenskap har gett oss t.ex. hårtranplationer. Hans anti-vetenskap kan vara värt att uppmärksam. Det roliga exemplet är att  Jordan Peterson tror att omslingrande spiral avbildats över hela världen, eftersom till och med förhistoriska kulturer har känt till DNA-spiralen (länk till youtubevideo). Vad vetenskapligt av honom. Ett bättre exempel, är att Jordan Peterson är något av en klimatförändringsförnekare och har spelade in en video åt Prager U. Prager U är, i korthet, en amerikansk höger-blogg som tror det är ett universitet. Och relevant i sammanhanget, Prager U sprider bl.a. klimatfönekelse och kreationism.

Bild: Bland de som kritiserar Jordan Peterson för hans Prager U-video återfinns Creationist Cat. En katt som kan prata, eftersom han blev zappad av Gud genom internet. Youtube är en freakshow.

Innan jag kallar David Eberhard för en svensk Jordan Peterson vill jag veta om Eberhard stödjer kreationister, är skeptisk till klimatförändringen och tror förhistoriska kulturer kände till DNA-spiralen? (Däremot behöver jag inte raljera mer om hårtransplantioner.) Samtidigt förstår jag att rubriken om en svensk Peterson är clickbate (inte för att rubriken till detta inlägg är bättre) och att den inte handlar om Petersons uppenbarligen galna pseudovetenskap.

Slutsats: jag är lite svag för bitterhet och Jordan Peterson är lite svag för anti-vetenskap.