Ekergårds fisk och grönt

Etikett: blåbär

Blåbärsfamiljen på engelska

Av , , Bli först att kommentera 0

Tillåt mig att vara besserwisser. Det är dags att plocka bär i markerna och jag fick för mig att reda ut en grej. Jag vet inte hur det är nu, men när jag gick i skolan fick vi lära oss att det engelska namnet för de blåa bären som växer i skogen, är ”blueberry”. Nej, fel. ”Blueberry” är Vaccinium corymbosum, blåbär som växer vilt här är V. myrtillus, ”billberry” på engelska. Det är lätt att se skillnaden, våra blåbär är inte som blueberries vita i mitten. I USA finns också huckleberry i samma släkte. De ser också ut som blåbär. När ”huckleberry” nämndes av Nelson i ett avsnitt av The Simpsons, översattes det till ”blåbär”. Men huckleberry är egentligen namn för både V. ovatum, and V. parvifolium.

 

Eftersom jag har syskonbarn, kunde jag ha postat söta bilder på småbarn i blåbärsskogen. Om ni läser mitt svammel kanske ni förtjänar gulliga foton. Men det uppenbara grejen är om det är sjyst mot barnen och det kan mycket väl var mest vi i den närmaste familjen som tycker det är söt. Så här är istället en bild på omogna amerikanska blåbär (med en skymt av fjorden Gullmarn i bakgrunden, mitt foto, Munkedal).

Sedan måste jag lägga till, från en bok lärde jag mig att tranbär inte bara ingår i samma släkte som blåbär, utan också har samma problem i översättningssammanhang. Om vi titta på amerikansk filmer eller serier så översätts ordet ”cranberry” alltid till ”tranbär”. Men nej, tranbär är V. oxycoccus, medan ”cranberry” är V. macrocarpum.

Ni börjar se hur praktiskt det är att använda de latinska namnen i internationella diskussioner. Dessutom är risken att jag bara skrapar på ytan. Det finns mera bärbuskar (blåbärsris är buskar*) i släktet med samma trivialnamn.

* Eller? Finns det en vetenskaplig definition av ”buskar”? Jag försöker vara besserwisser.

Blåbärsextrakt är artonhundratalsteknologi

Av , , Bli först att kommentera 1

En historia från tiden jag var på en jobbsökarkurs hos Iris Hadar. Under ett föredrag sa föreläsare, av någon anledning, att apoteken säljer kosttillskott med extrakt av blåbär, men att inget av de extrakten tillverkas i Sverige. Skämtsamt kan man undra om han menade det som ett förslag? Ville han att någon av oss skulle starta tillverkning, i industriell skala, av blåbärsextrakt? Kanske tyckte han att vi var lata som var arbetslösa, när vi hade kunnat starta en kostillskottsindustri istället?

Allvarligt talat undrar jag om man gör syra bas extraktion av blåbär? Jag undrar eftersom vi gjorde många sådana extraktioner på universitet. Och i sammanhanget det finns en intressant serie från BBC, Victorian pharmacy, där de, faktiskt i första avsnittet, bl.a. gör en syra bas extraktion av kinin med 1800-tals metoder. För att göra hemmagjord tonic water till Gin & tonic*. Jag postar videon här. Jag har givetvis inte copyright. Serien är uppladdad på YouTube av kanalen Timeline som klart och tydligt skriver att de har tillstånd.

Här kan man leka med tanken på att själv göra en extraktion av blåbär. Som jag tidigare skrev Resveratrol är så 00-tal, innehåller blåbär den intressanta molekylen pterostilben. Intressant eftersom den dyker upp i anti-åldrande sammanhang. Men jag misstänker att ingen skulle tycka det var kul och jag har inte tillgång till labbutrustning eller kemikalier.

***

Orelaterat. En annan sak som hände på Iris Hadar var att en tjej där, en dag hade sminkat runan algiz, ᛉ, på sitt ansikte. Jag känner till runan eftersom konstnären och forskaren Joe Davis, år 1988, syntetiserade en kod för runan i DNA. Varpå han lade in DNA:t i en bakterie. Och jag antar att detta är den fullkomligt normala anledning till att känna till runan algiz.

*Skämtsamt, om din bartender inte själv extraherar kinin till drinkarna, är det fusk och ska anmälas till Henrik Ennart.