Ekergårds fisk och grönt

Etikett: bokashi

Göra bokashi från scratch?

Av , , Bli först att kommentera 1

I boken Stefans lilla svarta av Stefan Sundström (foto Jeanette Andersson) om biokol och bokashi nämner Sundström att man kan göra bokashi med lakvätska från syrade grönsaker, t.ex. surkål. Det är inget han rekommenderar det nämns bara. Men det som händer i en bokashi är nedbrytning utan syre (anaerobisk nedbrytning) och det är precis vad mjölksyrabakterier i surkål gör.

Visst Sundström påpekar att bokashi innehåller andra bakterier och jag har svårt att tänka mig en situation där du behöver göra egen bokashi. “Vi vill ha bokashi, men ingen av oss har en bokashi-kultur och vi kan inte beställa kulturen – för kriget har just brutit ut och vi är fast bakom fiendens linjer.” Det skulle vara ett experiment. Som mer eller mindre – i mitt fall mindre – erfarna hydro-odlare undrar jag om vi inte kan odla upp mjölksyrebakterier och använda i detta sammanhang. Inom hydroponik skapar vi i vatten en miljö där växtrötterna trivs. För att odla mjölksyrebakterier borde vi med samma utrustning kunna skapa en miljö där bakterierna i fråga trivs. För projektet, skulle jag börja med lakvätska från surkål och testa pH på lakvätskan. Sedan med pH-reglerare och gärna hydronäring motsvarande salthalten i lakvattnet, kan man återskapa den miljön i kranvatten. Varpå jag till lösningen skulle tillsätta socker, som näring till bakterierna, samt lakvattnet i ett käll med vattenlås för att hålla det syrefritt. Efter några veckor borde jag ha en ordentlig kultur med mjölsyrebakterier, till bokashi.

Sedan det bästa man kan göra med matavfall är ju annars att lämna de i de bruna påsarna. Sophanteringen är effektivare på att förvandla matavfall till både biogas och jordförbättringsmedel. Samtidigt om du använder en mindre mängd matavfall till bokashi och använder bokashi som ersättning för annan, mer energikrävande jordförbättring, kan jag inte tänka mig att det skulle vara fel.

Kompostera påfågellever : eller grundläggande om kol och kväve i kompost

Av , , Bli först att kommentera 1

Det påstås att Förenade kungarikets snurriga prins Charles har nämnt ”överblivet vin från underhållning” som en källa till etanol för fordon. Saken är naturlivs att det är svårt att tänka sig att människor i allmänhet har så mycket överblivet vin efter en fest, att det skulle vara en vettig källa till fordonsetanol. Här tänker jag ta Charles idé ett steg längre och föreslå överblivet påfågellevermoss som en källa till kompostjord. Frågan är om det är en bra ide att kompostera påfågellever? Svaret på den frågan fick jag från Youtube-kanalen Scishow, de publicerade för inte så länge sedan en video om man kan kompostera kött. Här ska det sägas att jag inte ljög i rubriken, följande är grundläggande, det är ingen nyhet för er som kan något om kompost. För mig var det en nyhet.

Kort, kött innehåller mycket kväve. För att få rätt nerbrytning i en kompost behövs rätt kvot mellan kväve och kolföreningar, med en ordentlig övervikt för kol. För mycket kväve leder till anaerob nerbrytning, nerbrytning utan syre, något man inte vill ha i en kompost. Det sagt, videon informerar att det ändå finns det ändå två sätt att kompostera kött – kött i mitt exempel i form av påfågellever – dels bokashi där anaeroba nedbrytare alltid används, dels genom att tillsätta en kolkälla, t.ex. papper, och på det sättet fixa till kväve kol kvoten i komposten. Så det är de två sätt att kompostera all påfågellever på toast du har över sedan din senaste fest.