När jag var nere i Malmö, på kurs hos Hemmaodlat, ställde jag en allmän fråga till en lärarna om biokol. Han sa mer eller mindre samma sak som jag har misstänkt, det finns de som hypar tekniken alldeles för mycket. Och det kan finnas problem med att i Sverige kopiera en metod som fungerat i Amazonas, där det bl.a. regnar tio gånger så mycket som här. Nu har jag däremot, via geneticliteracyproject.org, hittat följande artikel Biochar could boost US crops. Kort, biokol fungerar och en ”carbon tax” skulle också uppmuntra bönder att börja med biokol. Däremot är biokol inte värt det för alla grödor och inte för alla jordar.

Något jag tycker är intressant är att biokol skulle fungera extra bra i sura och näringsfattiga jordar. I gymnasiebiologin lärde man sig att jorden i barrskog är podsol och att kring 70 % av jorden i Sverige är podsol. Det intressanta är att ”sur och näringsfattig” låter en hel del som hur podsol beskrevs i skolans biologibok. Jag är nyfiken på att odla hasselnötter. Om jag någon gång får chansen att göra det, men bara har tillgång till gammal skogsmark, har biokol säkert sin funktion. Om inte annat är träkol basiskt och kan därmed användas för att göra jorden mindre sur. Samma sak om vi som land skulle hamna i en situation där vi snabbt måste förvandla mark för industriskog till åkermark. I första exemplet har vi också faktumet att lövträd varje höst tillför organiskt material till jorden, med andra ord, fäller löv. Naturlig jordförbättring.

Avslutningsvis med risk för att svamla för mycket, ha för mycket information och för lite luft i inlägget. Det finns ju växter som trivs i sura jordar: amerikanska blåbär och rododendrons är två växter som ofta nämns. Om du vill odla sådana grödor antar jag att du bör vara försiktig med biokol.

***

Orelaterat. Uppdatering om tidigare nämnda ärtskott. Mindre än en vecka efter plantering ser det ut så här:

Det var förresten min mammas idé med ärtskott för att få något färskt grönt till maten, utan att gå till affären.