Ekergårds fisk och grönt

Etikett: stefan sundström

Vad vissångare vet om biokemi

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag funderar på hur hårt man ska döma en bok när skribenten blandar ihop DNA med gener? Om jag har återkommande läsare med bra minne kommer ni ihåg att jag tidigare skrev om Stefan Sundströms bok Stefans lilla svarta, om biokol. Ni kanske också minns att en sak jag reagerade på var Sundströms påstående att 99 % av DNA:t i vår kropp kommer ifrån bakterier. Det var faktiskt så att jag slog upp boken på måfå och det påstående var det första jag såg. Det ser inte bra ut när det första man läser i en bok inte kan stämma. Om någon har riktigt bra minne kommer ni också ihåg att jag t.o.m. kontaktade Martin Emtenäs som stod som faktagranskare till boken. B.la. frågade jag om just detta. Han svarade inte, vilket är helt okej, jag hade nog inte heller svarat på alla emails om jag varit kändis.

Omslag-SLS

Däremot är jag nu nästan säker på var Sundström fått uppgiften ifrån. Han måste alltså ha blandat ihop gener med DNA. DNA är en molekyl. Varje cell i din kropp innehåller 6 miljarder, miljarder nio nollor, baspar DNA*. Medan bakterier bara har några miljoner baspar DNA. Vi har mycket mer DNA än bakterierna på våra kroppar. En gen, däremot, är en enhet information som förs över från generation till generation (den informationen är kodad i DNA eller RNA**). Människor har ~ 23000 gener, medan mikroberna på vår kropp sammanlagt har 5-10 miljoner gener. Det är mycket troligt att det var därifrån Sundström fick siffran 99%, bara det att han råkade skriva “DNA”, där det skulle stå “gener”.

Ovanstående ihopblandning är inte det värsta misstaget jag sett i en bok. Och det förekommer fel t.o.m. i peer reviewed journaler. Men ett onödigt misstag ser aldrig bra ut. Det tar ner trovärdigheten. Sedan har vi följande fenomen. Jag oroar mig över att skriva detta. Jag vet tillräckligt mycket för att veta att jag vet väldigt lite, när det kommer till t.ex. biokemi. Den som blandar ihop gener och DNA, vet antagligen så pass lite om biokemi att hen inte vet, hur lite hen vet. Följaktligen är hen också mindre orolig över vad hen skriver.

Förövrigt kan man vända på ovanstående. Jag har nämnt poesi här, att jag försöker skriva det, att jag fick läsa upp poesi i en arvsfondfinansierad film och att jag gick en sommarkurs i Spoken word. En duktig vissångare som Stefan Sundström skulle se fel jag inte ens vet att man kan göra i mina dikter. (För att vara petnoga, Sundström jobbar som musiker, jag jobbar inte med biokemi, han är duktigare på vad han gör än jag är på biokemi.)

* Technical stuffs, onödigt vetande. Det mänskliga genomet är på 3 miljarder baspar och eftersom våra celler är diploida blir det 6 miljarder baspar i varje cell.
** Något jag finner fascinerande är spekulationer om gener i livets tidigaste barndom kan ha varit kodade en tredje molekyl. Eller att det idag kan finnas liv på jorden som använder andra molekyler, liv av en typ vi ännu inte har hittat.

Biokol : Entusiastiska amatörer kan fortfarande inte tävla med proffsen

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag har varit entusiastisk över biokol, ända sedan jag först läste om det för snart ett decennium sedan. Tyvärr är saker inte sanna bara för att man vill det. Ibland känns det naivt att bli entusiastisk över något. Jag borde vara för vingbränd för att bli det. Nyligen kom jag förbi en fyra år lång studie från University of California, Davis (Griffin et al., 2017) där biokol tyvärr inte kunde leva upp till hypen. Sedan var det lätt att hitta andra vetenskapliga artiklar med ett nerslående budskap om biokol som jordförbättringsmedel i tempererat klimat (Jeffery et al., 2017 ; Bonanomi et al., 2017).

Biokol majs och bönor

Bild: biokol, majs och bönor.

Som jag skrev tidigare var Stefan Sundström också entusiastisk över biokol: Entusiastiska amatörer kan inte konkurrera med proffs. Betyder ovanstående studie att han har fel? Även Johan Ehrenberg var entusiastisk i över biokol sin bok Hoppet : en bok om hur enkelt du räddar världen och det skulle vara extra illa om en bok med titeln Hoppet skulle vara fel. Om den enda informationen som fanns hade varit Stefan Sundström mot University of California, Davis, hade jag litat på Kalifornien. I sin bok Stefans lilla svarta skriver Sundström saker som tar ner hans trovärdighet. Det första jag läste i boken, efter att ha slagit upp den på måfå, var påståendet att 99% av DNA:t i vår kropp kommer från bakterier. Jag förstår inte hur han tänker?* På ett annat ställe antyder han att människor kommunicerar med feromoner, något som aldrig bevisats (det kända exemplet att feromoner skulle få kvinnor som bor tillsammans att synkronisera sin mens, är väl bara en studie från 1970-talet?). Och på ett tredje ställe antyder han att ADHD inte finns.

Det är möjligt att Sundström har rätt i ett eller fler av dessa exempel. Problemet är att just nu tror jag inte vi kan veta. Det är synd att han var så ivrig med att antyda saker vi ännu inte vet. Det tar ner trovärdigheten. Det sagt, notera att studierna handlar om jordbruk i tempererat klimat. Metoden kommer ursprungligen från Amazonas. Även om biokol inte fungerar i tempererade och subtropiska zoner (och jag säger inte att den inte gör det) kan det fortfarande fungera i tropikerna. Jämför titeln på en av de nämnda artiklarna: Biochar boosts tropical but not temperate crop yields.

Jag har skrivit till programledaren Martin Emtenäs, som faktagranskade Stefan Sundströms bok. Får se om han har tid att svara. Vi får låta forskarna titta mer på frågan. Amatörer kan inte konkurrera med proffs.

* Åt ena sidan, verkar det ibland som folk blir rädda bara man säger ”DNA”. Åt andra sidan ska jag inte underskatta mina läsare. Därför tänkte jag här förklara lite mer hur tänker. Jag är lite osäker på mig själv, men såhär tänker jag.  I dessa sammanhang skrivs ofta att det finns tio gånger så många bakterier på din kropp som människoceller. Men uppgiften kommer från en enda studie från 1970-talet (det är alltid en studie från 1970-talet) och även om det skulle stämma – vilket det med stor sannolikhet inte gör – skulle inte Sundströms uppgift stämma. Cellkärnan i en människocell innehåller 46 kromosomer med sammanlagt 6 miljarder baspar DNA. En bakteriecell innehåller en kromosom med några miljoner baspar DNA. Så länge man vet skillnaden mellan miljarder och miljoner, förstår man att i ren kvantitet har vi mer DNA än våra bakterier. Jag kan tänka mig att han menar att alla bakterier på våra kroppar tillsammans har fler typer av gener än vad vi har. Fast det är en välvillig läsning och han skriver ”DNA” inte ”gener”.

Källor:

Griffin, Deirde E., et al. 2017. Short-lived effects of walnut shell biochar on soils and crop yields in a long-term field experiment. Agriculture, Ecosystems & Environment
Jeffery, Simon, et al. 2017. Biochar boosts tropical but not temperate crop yields. Environmental Research Letters
Bonanomi, Giuliano, et al. 2017. Biochar as plant growth promoter: better off alone or mixed with organic amendments? Frontiers in plant science