I onsdags, förra veckan, skrev jag ett blogginlägg om vegansk, mejeribaserad glass. Senare samma dag följde jag med syrran, min svåger och deras två småbarn (ett och tre år gamla) och plockade kantareller. Först skriva om avancerad industrimat, sedan ut i skogen och plocka traditionella råvaror.

Jag tänkte det fanns en viss överlappning mellan det och vad jag gjorde dagen efteråt. På torsdagen bakade jag som titeln anger moringa-bröd på surdeg. Traditionellt brödbak med en för oss ny ingrediens. Jepp här följer jag upp förra måndagens inlägg om att odla pepparotsträd/moringa med ett inlägg om första skörden. Skörd och skörd, förresten, plantorna är fortfarande väldigt unga. Det jag otåligt gjorde var att jag knippsade av några blad, i samband med att jag tog sticklingar, lät de torka och bryggde en halv liter örtte på bladen. Efter att smakat på örtteet använda jag 4,0 dl av teet som degvätska i ett bak.

Recept:
400 g vetesurdeg
1200 g vetemjöl
4.0 dl moringa-te
1 tsk salt.
Blanda ingredienser i bunke. Knåda i fem min och låter sedan degen jäsa i 6-8 timmar.
Baka ut brödet till en limpa. Jäs 1-2 h.
Skär in ett ”M” för moringa med en kniv du tillverkat på slöjden.
Grädda i 230 grader under 50-60 min. Låt svalna på galler.

Löv under torknin.

Det färdig brödet

Smak: teet jag bryggde blev svagt, lite bittert men vattnigt. Det lämnade helt enkelt inte mycket smak till brödet. Jag skulle kunna köpa kommersionellt motinga-te, som borde smaka mer, och baka på det nästa gång.

Förresten om man vill fortsätta vara kreativ med moringa-te, kan man säkert basera andra drycker på teet. T.ex. buteljerat iste eller varför inte brygga öl med moringa istället för, eller tillsammans med, humle. Det finns säkert någon som har gjort det redan.

Ps. En anledning till att moringa framhålls som en bra gröda är att förutom ärtväxterna, finns det få andra växter med samma höga proteininnehåll. Det säger sig själv att te inte är en bra proteinkälla. På det sättet, är detta inte det bästa sättet att konsumera moringa