Ekergårds fisk och grönt

Etikett: syrkål

Den rika floran böcker om syrade grönsaker + uppdatering om honungspalm

Av , , 1 kommentar 0

Det är inte vanligt att låna kokböcker på bibliotek. Tror jag. Det är möjligt att de enda två kokböcker jag har lånat är den dyra, fina boken: The Noma guide to fermentation, samt boken jag har hemma just nu Fermentera : Mat med jäst, mögel & bakterier av Jenny Neikell. Båda två handlar som synes om fermentering. Ett ämne jag skrivit om tidigare. Det är möjligt att återkommande läsare kommer ihåg att jag klagade på en detalj i Stefan Sundströms bok Stefans lilla svarta, nämligen påståendet att majoriteten av DNA:t i vår kropp kommer från bakterier och att det skulle bo 10 gånger så många bakterier som vi har celler på våra koppar. Jenny Neikell gör samma fel*. Så jag hann tänka tanken att om hennes bok var publicerad efter Sundströms bok, kunde jag skämtsamt klaga på att problemet med kokboksförfattare är att de inte läser min blogg. Hade de bara läst mig hade de inte behövt göra sådan misstag. Men nej hennes bok är några år äldre än Stefans.

Allvarligt, det är inget fel på boken. Hon delar med sig av kreativa och roliga recept. Kanske inte så kreativa som recepten i Nomas bok om fermentering. Fast Noma var utsedd till världens bästa restaurang ett par år i rad. Alla behöver inte tävla med dem. Den boken jag däremot tänkte jämföra lite mer djupgående med är Syra själv: Konsten att förädla grönsaker med hälsosamma bakterier av Karin Bojs. Det är två små skillnader jag inte kan låta bli att uppmärksamma. Jenny Neikell rekomenderar i stor utsträckning ekologiska produkter. Karin Bojs skriver att grönsaker till syrning inte behöver vara ekologiska. I grunden får man ge Bojs rätt. Besprutning betyder inte att de dränker grönsaker med klorin (då hade växterna klorblekts, precis som färgade tyger). Givetvis kommer bakterier att växa på grönsaker, även om de är besprutade. En annan skillnad är att Bojs menar att det är värdelöst att tillsätta vassle till grönsaks-fermentering, något Neikell gör i flera av sina recept. Bojs invändning mot det är helt enkelt att de bakterier som finns i mjölkprodukter gillar att äta mjölksocker. Medan bakterier i till exempel surkål gillar sackaros.

Här vet jag inte vem som har rätt. Att en bakterie tillverkar enzym som bryter ner mjölksocker betyder ju inte att de inte kan tillverka andra enzymer som bryter ner andra sockerarter. Själv brukade jag i mina syrningsexperiment tillsätta vassle från Verum hälsofil. Jag tyckte det var kul att använda en bakterie som varit patenterad i min egen surkål. Sedan lästa jag Bojs bok och slutade med det. Samtidig, jag har inte experimenterat mycket med syrning. Problemet för mig är att det så ofta börjar mögla. Jag är inte rätt person att avgöra om vassle fungerar eller ej.

*Jag är inte så självsäker som jag låter, men det är svårt att tänka sig att påståendet stämmer. Så kort som möjligt och rätta mig om jag har fel. Problemet kan vara att de blandar ihop gener med DNA. DNA är en molekyl. Varje cell i din kropp innehåller 6 miljarder, miljarder nio nollor, baspar DNA. Medan varje bakterier “bara” har några miljoner baspar DNA. Vi har mycket mer DNA än bakterierna på våra kroppar har. En gen, däremot, är en enhet information som förs över från generation till generation (den informationen är kodad i DNA eller RNA). Människor har ~ 23000 gener, medan den rika floran mikrober på våra kroppar tillsammans, har betydligt mer gener.

***

Sedan när jag ändå skriver. Jag har tidigare nämnt mitt experiment att göra fröbollar med frön till honungspalmen, (Jubaea chilensis, i inlägget använde jag det engelska namnet ”Chilenian wine palm”). Av mina tio palm-frön planterande jag sju som vanligt och gjorde fröbollar av tre. Nu har ett frö grott, det är säkert en tillfällighet, men det är just ett frö jag gjorde en fröboll med (bladpersilja i hydro i bakgrunden).

Vad är egentligen naturlig mikrobiota

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag är intresserad av syrad mat. Det är kul att göra surkål och annan syrade grönsaker. Så snart majrovor dyker upp i butiken tänker jag göra sauerrüben, syrade majrovor. Det som gör det lite mindre roligt är att jag också gillar populärvetenskap och har läst en artikel med titeln: Re-Becoming human, där Jeff Leach, bland annat, skriver att jägare och samlare i Östafrika, efter fem års ålder, inte har bakterier av släktet Lactobacillus i sina magar.

Vad är det för bakterier som står för styrningen av surkål? Bakterierna som många kokboksförfattare och bloggare ofta hyllar och beskriver som bot mot vart och vartannat problem? Svar Lactobacillus, i första hand L. plantarum. Bakterierna som börjar försvinna från nämnda naturfolks mikrobiota efter att de slutat amma. Vet vi att dessa jägare och samlare har den ultimata bakterieuppsättningen i tarmarna? Nej, det är Jeff Leach noga med att vi inte känner till. Plus att det var många generationer sedan vi lämnade den livsstilen, vi har haft tid att anpassa oss till annan mikrobiota. Men kanske, kanske, betyder det att vi inte ska höja bakterierna i surkål till skyarna. Inte se det som dem som “naturliga” bakterier. Därmed inte sagt att surkål och annan probiotisk mat, inte kan lugna ner magen efter en antibiotikakur. Det finns en metastudie som indikerar att det fungerar: Probiotics for the prevention and treatment of antibiotic associated diarrehea (2012). Det är när man börjar tillskriva surkål eller för den delen yoghurt andra egenskaper man kanske är ute på tunn is. Du kanske inte känner till exempel på att mjölksyrabakterier just har ”höjs till skyarna”. Men är har vi t.ex. ett blogginlägg om att man skulle kunna bota autism genom att tvinga i barn surkål och kimchi.

PS. den mer jordnära problemet med mjölksyrejäsning är att risken för mögel och att man får slänga sina grönsaker.

Syrad mat, med bild från memebase.com, men utan flum

Av , , 1 kommentar 1

För två veckor sedan skrev jag om den värsta boken jag äger: Truly cultured av Nancy Lee Bentlay om syrad mat. En mycket bättre bok på samma tema är Syra själv (2012) av vetenskapsjournalisten Karin Bojs. Det är helt enkelt en bok utan flum. Vetenskapsjournalist är i och för sig ingen skyddad titel, du kan vara flummig och kalla dig vetenskapsjournalist, men jag tror ändå Bojs bakgrund här har betydelse. Hon förklarar grunderna och delar med sig av sina recept. Inget mer, inget mindre. Sedan är det kul att hon nämner att du kan utföra en titrering, för att avgöra hur mycket syra som har bildats i dina syrade grönsaker (EU-lagen säger att du måste ner till ett pH på 4.1 eller lägre för att få sälja syrade grönsaker). Det är alltid kul att få använda labbutrustning och skyddsglasögon i köket. Det skulle få mig att känna mig speciell.

drop-the-base-a-science-memebase-com-10448162
Bild: Titrering. Antagligen med natriumhydroxid, därav ”basen”, därav skyddsglasögona.

Jag kan ju inte låta bli att vilja vara ännu mer speciell. När Karin Bojs skriver om vilka bakterier som står för syrningsprossen (de första dagarna i huvudsak Leuconostoc mesenteroides, sedan Lactobacillus plantarum) tänker jag på en bakterie jag nämnde tidigare. Bakterien Oxalobater formigenes som bryter ner oxalsyra och som återfinns i magen hos jägare och samlare, men som är sällsynt hos oss. Vad händer om man bokar ett laboratorium på Umeå biotech incubator (eller vad som passar bäst), beställer bakterien i fråga, O. formigenes, och sedan försöker tillverka probiotiska grönsaker med just O. formigenes? Det kanske går, om man tillsätter spenat eller rabarber för oxalsyra – i värsta fall får man också steriliserar eller desinfektera grönsakerna och arbeta i en steril miljö för att undvika kontaminering. Hej, är någon intresserad av det projektet, kontakta mig. Jag är inte riktigt säker på hur mycket jag skojar när jag skriver detta 🙂

PS. Wikipedia har en kort sida om boken. En sida som, i skrivandets stund, både lyckas stava Bojs med ”y”, och lägga en konstig prioritering på att boken skulle handla om mjölksyrejäsningens hälsoeffekter. Egentligen är boken mycket försiktig – inget flum – när det gäller vilka hälsofördelar syrad mat skulle kunna ha. Kroppen tar upp mer näring från syrade grönsaker och det enda hon skrev om probiotika är att det hjälper mot diarre och för att återställa magen efter antibiotika. Mer vågade hon inte skriva år 2012.