Växtsjukdomar får mindre uppmärksamhet än sjukdomar som angriper människor. Men det finns anledning att hålla ett öga även de sjukdomarna. Ett välkänt exempel är potatispesten som i mitten på 1800-talet skapade en hungersnöd i Irland. En miljon svalt ihjäl, plus att en miljon migrerade och ändrade historien för den engelskspråkiga världen. (Om katastrofen var mest sjukdomen eller britternas fel är utanför detta blogginlägg).
Mindre känt, och mindre katastrofalt, är att krusbärsodlingar också historiskt har ödelagts av en växtsjukdom. I början av 1900-talet spreds en amerikansk svampsjukdom som angrep krusbärsbuskar. De krusbär som odlas i dag är immuna och inte samma sorter som odlades tidigare. Inte samma sorter som fick Almquist att skalda: ”Bara Sverige svenska krusbär har”. Sjukdomarna som dödade potatis respektive krusbär kom från Nord- och Sydamerika. Det är historiska exempel på vad som händer när en växtsjukdom sprid från ett område till ett annat.
Nu är det dags att gå vidare till moderna exempel och något som vi som privatpersoner kan göra. I samband med diskussionen om att ta fram resistenta träd och återställa skogar förstörda av sjukdomar, skriver Torill Kornfeldt i Mammutens återkomst : de utdöda arternas andra chans (Fri tanke, 2015), om svampsjukdomar som här idag, i Sverige, hotar almar, askar och till och med bokskogarna i södra Sverige. Vad Kornfeldt nämnde som vi privatpersoner kan göra är följande. Eftersom dessa sjukdomar kan spridas med trädgårdsväxter ska vi bara köpa plantor från seriösa, plantskolor som vet hur sjukdomsspridning förhindras. Detta är mindre roligt för mig, jag, som lekman, har planerat att försöka tjäna extrapengar genom att sälja sticklingar. Nåja,det finns säker någon kurs som lär ut säker och hållbar växtodling för försäljning.
Eller för att gå tillbaka till krusbär. Jag hade (efter ha läst fel på en sida från yle.fi svenskspråkiga del) fått för mig att krusbärsbusken Hinnonmäki är en äldre sort som inte är resistent mot svampsjukdomen. Men det visade sig inte stämma, det är en modern och motståndskraftig sort. Hur som helst ger det mig en ursäkt att dela faktumet att vi i teorin kan beställa Hinnonmäki från en plantskola på Kanarieöarna. Den plantskolan är säkert seriös, men det kan ändå vara onödigt att köpa krusbär från Kanarieöarna.
Förresten en av de sista sakerna jag gjorde på universitetet handlade om en växtsjukdom. Jag gjorde ett försök att skriva om möjligheten att utveckla gummiträd som skulle vara mer resistent mot en svampsjukdom. Så jag kan skämtsamt påstå att jag är helt kvalificerad att utifrån äldre krusbärssorter arbeta med att ta fram nya okänsliga krusbärsbuskar och borde erbjudas ett sådant jobb.
