Slutord

Jag hoppas att detta blir det sista inlägget i min blogg som handlar om Nordmalings kommun som arbetsgivare. Dags att lägga alla korten på bordet!

 I Nordmaling ville fullmäktigeledamoten Niklas Vestermark få svar på en hel del frågor runt avslutet av min tjänst på senaste kommunfullmäktige . Han nekades dock och fick bara ställa en fråga om policy runt överenskommelser vid avslut av anställningar. Varför? Man kan anta att kommunledningen inte ville att alla detaljer runt avslutet av min tjänst skulle blir offentliga. Det är väldigt allvarligt när en myndighet försöker att strunta i en för demokratin så viktig princip som offentlighetsprincipen. Det händer dock hela tiden när ansvariga har något att dölja. Exempelvis som i Västernorrlands läns landsting där ett avgångsavtal för tidigare personalchefen Lena Thelin gömdes undan i regiondirektörens skrivbordslåda. Varför? Jo, det innehöll detaljer som var mycket generande för landstingsledningen. I Västernorrland tog dock ansvariga konsekvenserna av sitt agerande och avgick.

Kommunen har satsat mycket för att undanhålla medborgarna hur man agerat mot mig. Överndskommlesen som träffades med mig när jag slutatde i mars innehöll en klausul om sekretess, för att förhindra mig från att avslöja innehållet. Kommunen ville också ha med en klausul om vite på 200 000 kr för varje gång någon part bröt mot avtalet. Min advokat varnade kommunens ombud, universitetslektor Anderz Andersson, att detta skulle kunna drabba kommunen.  Men kommunen var väldigt påstridig och ville absolut ha med både en sekretessklausul och en vitesklausul.

Överenskommelsen innehöll även en paragraf om att arbetsgivaren (läs kommunchefen Helen Sundström Hetta) senast 15 mars skulle utfärda ett arbetsbetyg till mig. Detta struntade Helen Sundström Hetta att göra. Den 10 april skickade jag en anfordran till kommunen att utge vite för brott mot överenskommelsen på 200 000 kr. Den 17 april (Annandag Påsk!) skriver Helen Sundström Hetta ett arbetsbetyg, en månad för sent. Kommunen svarar inte på min anfordran. Den 12 maj skickar min advokat en skrivelse med hot om stämning om inte kommunen betalar vitet. Kommunen har även brutit mot sekretessen vid minst två tillfällen, så hotet om stämning omfattade tre brott à 200 000 kr, dvs 600 000 kr. Jag var beredd att träffa en överenskommelse på 200 000 kr om sekretessklausulen förhandlades bort. Kommunen valde att träffa en ny överenskommelse om att betala vite på 200 000 kr till mig några timmar innan stämningen skulle lämnas in. Jag har fått mina pengar och nu är jag fri att avslöja vad jag vill.

 Det senast inträffade väcker några frågor:

Kommunchef Helen Sundström Hettas försummelse har kostat kommunen 200 000 kr.

Kommunens amatörmässiga agerande när överenskommelsen träffades lade grunden till vitet. Ansvariga för det torde vara antingen kommunens ombud, universitetslektor Anderz Andersson, eller kommunchef Helen Sundström Hetta.

Kommunalrådet Madelaine Jakobssons kategoriska förnekande att kommunen ville belägga överenskommelsen med sekretess kan ha tre förklaringar. Antingen ljuger Madelaine Jacobsson. Eller så har kommunchef Helen Sundström vilselett kommunalrådet. Eller så har kommunens ombud, universitetslektor Anderz Andersson, farit med osanning när han har informerat kommunchefen. Vad som är helt klart är att någon av dessa tre inte har talat sanning.

Hela den här historien är kantad av okunnighet och ett oprofessionellt agerande. Det började med att jag kallades till ett möte med kommunchef Helen Sundström Hetta och personalchef Ann-Christin Fjellman under falsk flagg. En hagelsvärm med anklagelser kastades mot mig för att ifrågasätta mig och min anställning. Bl a mitt privatliv, att jag förekom i en film på Youtube där jag i en intervju gjorde reklam för kommunens satsning på digitala verktyg, att jag inte diariefört ett inkommet dokument en dag då jag var bortrest. Detta var i slutet på augusti 2015. Det kommunen fortsatte att driva var ett påstående om att jag pratat med en handläggare på förvaltningsrätten i ett ärende där jag var jävig. Kommunen hotade med att ge mig en skriftlig varning, men drog tillbaka varningen när handläggaren intygade att vi inte diskuterat ärendet där jag var jävig. I december 2015 informerade kommunchef Helen Sundström Hetta mig att kommunen hade för avsikt att säga upp mig och jag underrättades skriftligt den 29 december. Det är nu cirkusen tar riktig fart. Min advokat begär en överläggning som lagen om anställningsskydd ger rätt till. Vid den överläggningen begär vi att kommunen skriftligt ska redogöra vilka skäl som kommunen har för att säga upp mig. En fråga som fortfarande är obesvarad och som har kostat kommunen väldigt mycket pengar:

1. Jag har erhållit 14 månadslöner à 52500 kr under processtiden tills överenskommelsen träffades i mars detta år. Under tiden utsätts jag för systematisk mobbning. Jag skulle arbeta med olika “utredningsuppdrag” eller så var jag arbetsbefriad vissa tider. Första halvåret skulle jag arbeta i hemmet, i syfte att isolera mig från mina arbetskamrater. Sedan skulle jag arbeta i ett skyddsrum på brandstationen utan fönster. Allt för att jag skulle bli knäckt och självmant säga upp mig själv. Av det skälet kände jag mig tvungen att göra en anmälan till Arbetsmiljöverket.

2. Överenskommelsen kostar kommunen 24 månadslöner.

3. Mina advokatkostnader har kostat kommunen 82 581 kr.

4. Kommunen har betalat universitetslektor Anderz Andersson drygt 200 000 kr (största delen torde röra mitt ärende)

5. Vite för avtalsbrott kostar kommunen 200 000 kr.

Det är inte ovanligt att arbetsgivare vill säga upp en anställd av olika skäl, som saknar saklig grund enligt lagen om anställningsskydd (LAS). LAS garanterar anställda ett ekonomiskt skydd i sådana fall. OM kommunen hade agerat professionellt kunde kommunens kostnader ha blivit betydligt lägre än vad fallet nu har blivit.  Hade kommunen engagerat en professionell advokat som kunnat driva processen professionellt  hade utgången kunnat se ut så här:

Kommunen kunde ha sagt upp mig i januari 2016 (utan saklig grund).

Jag hade i så fall stämt kommunen för brott mot lagen om anställningsskydd.

Kommunen kunde då omgående medgett talan (dvs erkänt sitt brott) och blivit skyldig att betala 16 månadslöner till mig enligt lagen om anställningsskydd (beroende på min anställningstid). Då hade kommunens ekonomiska skyldigheter gentemot mig varit avslutade i april 2017!

MEN –  nu ska kommunen betala mig till mars 2019!!! Plus vitet som har utbetalats och alla advokatkostnader som processen har kostat.

Detta väcker några frågor:

Vem är ansvarig för beslutet att säga upp mig. Är det kommunchef Helen Sundström Hetta eller kom uppdraget från politiken? Om det var kommunchefens initiativ, informerades politiken? Hade kommunchefen politikens medgivande?

Vem är ansvarig för att kommunen engagerar universitetslektor Anderz Andersson som kommunens ombud istället för en advokat som jobbar med arbetsrätt? Det torde vara kommunchef Helen Sundström Hetta. Har tjänsten upphandlas enligt lagen om offentlig upphandling? Varför fick inte personalchef Ann-Christin Fjellman hantera mitt ärende istället för att anlita en utomstående konsult, som dessutom har gjort ett undermåligt jobb (mitt omdöme!)?

Kommunstyrelsen var ytterst ansvarig för min anställning. Kommunstyrelsen har en uppsiktsskyldighet över hela kommunens verksamhet. Hur har kommunstyrelsen utövat uppsiktsskyldigheten i det här fallet? Kommunstyrelsen kan inte ha varit ovetande om turerna runt min anställning eller har kommunchef Helen Sundström Hetta vilselett kommunstyrelsen? På vilket sätt kommer kommunstyrelsen att ta ansvar för de stora kostnader som åsamkats kommunen i samband med mitt avslut av anställningen?

Kommunalrådet har personalansvar för kommunchefen. Har Madelaine Jakobsson varit informerad av kommunchefen om turerna i mitt ärende eller har kommunchefen vilselett kommunalrådet? Det torde inte ha varit okänt för Madelaine Jakobsson efter alla skriverier vad som förevarit runt mig! Detta väcker frågan hur kommunalrådet Madelaine Jakobsson har utövat sitt ledarskap över kommunchef Helen Sundström Hetta!

För mig har det varit viktigt att minska min ekonomiska skada orsakad av att jag har mist min anställning. Min förhoppning har varit att arbeta tills jag är 67, om hälsa och ork hade medgett. Jämfört med det kommer jag nu att förlora ca 1 miljon kr om jag ser till mina inkomster resten av livet (då räknar jag med att uppnå medellivslängd). För mig har det varit viktigt att kommunchef Helen Sundström Hettas försumlighet skall kosta, med tanke på det bristfälliga handlandet. Jag har inte varit intresserad av att inkassera viten som beror på att anställda brutit mot sekretessen. För mig var det viktigt att sekretessen togs bort så att jag har möjlighet att lägga alla korten på bordet. Av de skälen har jag valt att driva min sak. Jag har spelat in alla möten som jag haft med samtliga arbetsgivarföreträdare från första stund för att kunna styrka det som har sagts. Inspelningarna innehåller många hårresande uttalanden!

Det är sorgligt att Nordmalings kommun som arbetsgivare, som dessutom har gått ut med att man vill vara en attraktiv arbetsgivare för att lock nya medarbetare, inte har agerat på ett professionellt sätt i enlighet med lagar och avtal. Min historia innehåller alla klassiska delar hur en arbetsgivare försöker att få en anställd att sluta, i syfta att slippa ta konsekvenserna av en av våra viktigaste lagar, nämligen lagen om anställningsskydd, LAS, genom att utsätta en anställd för en systematisk mobbning. Jag hoppas att mitt ärende blir en läxa för kommunen och att ingen anställd ska behöva bli utsatt för det som jag har varit med om. Kommunen har dessutom försökt att kringgå en av vår demokratis viktigaste hörnstenar, nämligen offentlighetsprincipen. Detta är väldigt allvarligt. Genom ett amatörmässigt agerande har mycket stora kostnader åsamkats kommunen helt i onödan. Det är väldigt allvarligt att skattemedel har använts på detta oansvariga sätt.