Befintliga flerbostadshus behöver stöd för energieffektivisering

Av , , 4 kommentarer 0

Vi behöver energieffektivisera befintliga bostadsbestånd. Därför bör ett statligt finansierat energisparlån införas för renovering av flerbostadshus.

Potentialen för energieffektivisering är stor. Vi ska ställa om till 100% förnybar elproduktion till 2040, det utvecklas ständigt ny teknik som använder el och fler elbilar kommer allt eftersom i drift. Det är då viktigt att vi inte slösar denna el, den kan komma till fantastisk nytta genom att exempelvis ersätta kol-el i Tyskland. Idag flyttas positionerna successivt framåt när det gäller energieffektivitet i nyproducerade byggnader. Men vi har ett stort bostadsbestånd som byggts för länge sedan och som är i stort behov av renovering. Genom att införa ett energisparlån för flerbostadshus kan vi höja komforten i dessa bostäder samtidigt som vi frigör el som kommer till nytta i exempelvis elfordon.

Det befintliga bostadsbeståndet bör därför få tillgång till energisparlån för renovering av flerbostadshus.

4 kommentarer

  1. jan sjöström

    Hej.
    I sak håller jag fullständigt med dig, att reducera läckage i det klimatskal som
    omgärdar våra fastigheter är det mest kostnadseffektiva vi kan företa oss.
    Konstigt bara är att MP, V samt (S) håller emot med alla krafter – med hålla
    emot menar jag att ingen av er verkar ta saken på något större allvar. När lag
    tillåts förhindra exempelvis mig från att ens måttligt reducera det klimatpåverkande
    fotavtrycket min bostad förevisar.

    Under många år med socialistiskt styre har det etablerats en syn som ger att
    vi alla (oavsett förhållande) skall betala lika mycket – ett sätt att tänka som innebär
    framkomsten av s k anläggningar i gemensamhet, detta ger att vi i Umeå bestämt
    att i nyproduktion skall bostäder samsas / hållas ihop via b l a Anläggningslag (Al)
    och till det skall driftsvillkor hämtas ur Samfällighetslag (SFL)
    Att lämna en samfällighet är i stort förbjudet och således är det även omöjligt att
    förändra klimatskalet i den egna fastigheten oavsett i vilket syfte, detta utifrån faktum
    som att avgift för värme, v o k vatten, sopor o s v hanteras via schabloner eller i
    sak andelar.
    Som de flesta av oss inser måste fastighetsägare kunna agera i egen sak – tyvärr inte
    en real möjlighet i Umeå – vi kan om vi orkar – ta kampen med kommunen, dock tar
    den behövliga s k förrättningen betalt, utifrån hur många fastigheter som berörs.
    Summor på 4-600.000 nämns som referenser. Att genom ombyggnation förändra
    bostadens klimatmärke straffar således den som åtgärdar byggnaden. Med andra
    ord jag har ingen annan samfällighetsavgift om jag har mina fönster kontinuerligt
    öppna året om – ej heller påverkas min avgift av faktorer som ett kontinuerligt rinnande
    vatten.
    I sin förlängning kan göras jämförelse i en situation där samhället sätter ett
    straffvärde i syfte av att vara skapare av norm – vi vill helt enkelt inte se höga fordons
    hastigheter vid vår skolor – vi sätter en hastighetsgräns – kör någon för fort – utdöms
    konsekvens. vi tror således på att sätta beteenden utifrån normer, men inte i fråga
    som styrmedel till förändring i vår syn avseende exempelvis det personliga ansvaret
    att göra vad man kan för att i alla delar reducera den klimatpåverkan som kommer
    ur inte minst vårt boende. Där skall vi alla i sann socialistisk anda dela på boten.

    I sin huvudsak gäller grunden för avgiften det s k andelstalet (ägarandel i kostnad) som
    avgör – inte fastighetens energiklass. Jag har kämpat i saken många år nu – aktuell
    styrelse håller emot med alla krafter, uttryck som, ja om du sätter in åtgärd som ger
    nytta för kollektivet så tackar vi och tar emot – men om du tror att dina åtgärder skall
    ge lägre avgift för din fastighet- då tror du fel, och till detta en torr kommentar om ”vi
    är fler” och vi bestämmer det måste du förstå.

    Svara
    • Elin Söderberg (inläggsförfattare)

      Hej Jan,
      Mycket intressant och relevant problem du lyfter. Just regleringar kring flerbostadslösningar om det så är samfälligheter eller bostadsrättsföreningar är något som måste ses över. Det finns många fördelar med att vara ett kollektiv som delar på saker (tvättstuga, gårdsverktyg, potentiellt bilpool) men vi är ju nu i en situation där vi behöver ”bygga om” en del i fastighetsbestånd som vuxit upp under tidigare premisser och då är detta relevant att titta på.

      Som du nämner så gäller det möjligheten att tilläggsisolera eller göra andra energieffektiviseringar. Det gäller även tex. möjligheten för en lägenhet på norr-sidan att kunna ta del av solenergi från syd-sidan.
      Det finns idag teknik för att undermäta vatten, värme och elanvändning på mycket bra sätt så att varje boende kan se sin andel och tex. agera energieffektivt för att spara pengar och/eller för att man värderingsmässigt väljer det. Men i befintliga bostadsbestånden finns oftast inte dessa och då görs den schablonuppdelning som du nämner.

      Det behövs incitament för fastighetsägare att göra dessa investeringar och då behöver vi även politik för att lösa en del trösklar som kan komma längs vägen, likt den du nämner.

      Svara
      • Jan Sjöström

        Hej.

        Du nämner ” gammal teknik i påståendet att den är ny” Det finns inget nytt
        i mätmetoder som varit i drift i snart 50 år, det nya är just mitt krav på ett
        synliggörande av individens egen klimatpåverkan – i detta ligger inte minst
        kravet på exakthet i redovisning.
        Att i namn som solidaritet, kollektivt redovisa påverkan ( oavsett vilken) är
        i alla delar en konsekvens av ett naivt socialistiskt samhälle – ett samhälle
        där alla mår som bäst – enligt företrädare från aktuella partier.

        All mänsklig aktivitet har ett pris – ett pris – som måste, tydliggöras och inte
        ges anonymitet i skälet ” alla skall inget förstå – eller veta”. Först när vi inser
        att mänsklig påverkan är summan av våra problem, kan saken ges det allvar
        den behöver. vi kommer aldrig någonsin att nå stöd i de omständigheter som
        ger förändring , med mindre än att synliggöra att den enskilde har det yttersta
        ansvaret genom att ta sin del av notan. Villkor ( båtnad) som nytta, i första
        hand för kollektivet – till den enskildes / klimatets förlust är inskrivit i givna lagar.

        Som du säkert inser är detta förhållande till leda debatterat sedan årtionden.
        Partiet S men även V och nu MP – inser att kommunicera krav på eget ansvar
        och i det utkräva konsekvens är fruktlöst – ingen röstar på en ekonomisk
        konsekvens till dennes nackdel. Till detta så är det helt omöjligt för alla enskilda
        ägare av fastighet inom ”samfällighet” att påverka energiflöden, detta oavsett hur
        mycket denne försöker – så är denne i automatik nedröstad enär flertalet beslutar,
        detta som ett direkt resultat av aktuell lagtext , en lagtext som helt utesluter den
        enskildes ansvar,och tvärt om hyllar nyttan i det bästa för kollektivet

        Med vänlig hälsning

        Fd / MP

        Jan Sjöström

        Svara
        • Elin Söderberg (inläggsförfattare)

          Hej igen,
          Jag tror de är bra om fler och fler får möjlighet att följa sin egen energianvändning via exempelvis en display i hallen som synliggör åtgång för uppvärmning, varmvatten och el på ett pedagogiskt sätt och även kopplar detta till ens energikostnader. Det är ingen som lämnar kranen rinnande utan anledning, just för att slöseriet är så synligt. Det är svårare med el, därför behövs pedagogiskt visualisering ofta som incitament för energieffektivisering.

          Utifrån de problem du lyfter. Vad tror du själv är bästa lösningarna?

          Svara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Presentation
 
Brinner för: En samhällsutveckling som tar klimatkrisen på allvar. Jag arbetar för ett öppet, jämställt, ekologiskt hållbart samhälle där alla får sina mänskliga rättigheter respekte rade. Ett samhälle fyllt av kreativitet och livskvalitet. Personligt: Uppvuxen i Umeå. Lever med man, två barn och en katt. Gillar musik och tv-serier. Fun fact: Spelar cello på soundtracket till TV-spelet Unravel. Uppdrag:  Riksdagsledamot för Miljöpartiet de gröna sedan valet 2022.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Arkiv