EU till Västerbotten med sammanhängande tågpolitik

Av Elin Söderberg, 30 april 2018 kl 23:03, 4 kommentarer

Idag var Jakop Dalunde (MP), EU-parlamentariker, på besök i Umeå. Vi fick en presentation av RUGDISED och Hållbara Ålidhem två projekt i Umeå som lyfter fram lösningar för ökad cykling, energieffektivisering, solceller, energilagring i mark, lastcykeldelning och mycket mer. Dessa exempel, som flera andra, visar att teknik och lösningar finns. Det viktiga nu är att se till att de energieffektiva och klimatsmarta lösningarna blir praxis i byggande och samhällsplanering.

Vi fick även tillfälle att diskutera tåg. Vi i Miljöpartiet arbetar för att Norrbotniabanan ska byggas. Den är en viktig del för klimatsmarta transportlösningar i hela EU eftersom den knyter samman de verksamheter och personer som finns i norra Sverige med övriga landet och Europa. Men för att på riktigt tillvarata järnvägens möjligheter behöver mycket mer komma till stånd.

Om vi jämför flyg med tåg (jag går inte in på klimatnyttan här, för den känner ni till) så har vi idag konkurrens inom flyget mellan olika bolag. Det har gjort att priset på flyg har sjunkit och är i många fall billigare än tåg. Tågen i Europa har inte denna konkurrens. Flyget har ett arbetsspråk, engelska. Vilket gör att piloter i hela Europa kan kommunicera med flygtornen. Tågen har arbetsspråk utifrån det land de kör i, vilket gör att lokförare som ska köra ett tåg genom flera länder, måste kunna alla dessa länders språk. För flyget så delar alla bolag sina resedata, vilket gör att externa aktörer på en hemsida kan visa alla olika kombinationer av resor mellan två orter. Tågbolagen vill inte dela sin data och en tredje part kan därför inte presentera alla möjliga tågresor mellan två orter. Om man idag bokar en flygresa med ett byte och det första planet blir försenat så finns avtal mellan bolag som gör att du får bokat en ny resa med andra bolaget. För tågen finns inte denna typ av avtal, om första tåget blir försenat måste du själv boka om och betala för en ny tågresa för andra delen av resan.

Allt detta vill vi i Miljöpartiet råda bot på. Tågen är klimatsmarta, effektiva och attraktiva – men då krävs det också att politiken ger dem förutsättningar att nå sin fulla potential. För att hejda klimatförändringen är det självklart att tågen ska lösa en mycket större andel av våra transportbehov i framtiden. För det krävs proaktiv tågpolitik. Nu.

Bioekonomi och industrins möjligheter

Av Elin Söderberg, 26 april 2018 kl 22:47, 2 kommentarer

Allt vi kan göra av olja går att göra av skog. Nästan.

Det skapar fantastiska möjligheter att bli kvitt fossilberoendet, men ställer också krav på att vi slår vakt om ett hållbart skogsbruk. För så mycket olja som vi utvinner globalt idag, finns det inte skog globalt att bruka på ett hållbart sätt. Särskilt inte om vi samtidigt ska öka nettoupptaget av koldioxid i biosfären för att klara Parisavtalet och hejda förlusten av biologisk mångfald.

På resan till det helt fossilfria hållbara samhället så kommer vi behöva avvänja oss från fossilberoendet genom att ersätta en hel del fossila produkter med biobaserade produkter. Det är därför oerhört intressant att följa teknikutvecklingen och de investeringar som nu görs för att tex. producera biodiesel från restprodukter, byta ut oljepannor mot pelletspannor eller annan bioenergi samt utveckla nya metoder för att producera biobensin.

När jag besökte SCA i Obbola så berättade de bland annat att de ser över möjligheten att gå från olja till biobränsle vilket skulle bidra till att de blir kvitt behovet av 7000 kubikmeter olja per år. Det är en enorm klimatnytta!

Vi diskuterade även möjligheten att producera biodrivmedel från restprodukter från deras produktion. De arbetar nu med att utveckla detta område. Ska Sverige bli självförsörjande på biodrivmedel är det avgörande att vi tillvaratar restprodukterna från de olika delarna i skogsindustrin och förädlar dem.

Det var ett oerhört intressant besök och jag är mycket tacksam för att ha fått möjligheten att lära mig mer om deras verksamhet. Det ger fler perspektiv i arbetet att utveckla politik som skapar möjligheter för omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Industri mot en cirkulär ekonomi

Av Elin Söderberg, 25 april 2018 kl 23:40, 4 kommentarer

I veckan besökte jag Rönnskärsverken i Skellefteå.

En industri som i huvudsak tillverkar koppar, men även andra metaller såsom silver och bly. De återvinner även elektronikskrot. Gamla kretskort och elektronik vars metaller kan återvinnas och komma in i nya kretskort och mobiler. Med all elektronik vi använder idag är det viktigt att vi har väl fungerande system för materialåtervinning.

De har även möjlighet att använda andra restprodukter. Därför diskuterade vi en del kring lagstiftning och annat som kan behöva ses över för att möjliggöra övergång till en mer cirkulär ekonomi.

Det var mycket trevligt att lära mig mer om deras verksamhet. Det gav också uppslag till nya idéer för politik som kan bidra till en cirkulär ekonomi och ett fossilfritt, hållbart samhälle. Steg för steg ska vi nå dit. Klimatet kan inte vänta och en omställning till ett hållbart samhälle kommer inte trilla ner från himlen av sig själv. Det kräver att vi agerar. Nu.

Besöker Väven måndag kväll

Av Elin Söderberg, 23 april 2018 kl 02:12, Bli först att kommentera

Klimatetförändringen sker här och nu. Den sätter käppar i hjulen för visionen om ett hållbart samhälle med livskvalitet för alla.

Ikväll, måndag 23 april, är jag inbjuden till stadsbiblioteket på Väven i Umeå att hålla en presentation. Självklart kommer jag prata om klimatförändringen Hur den påverkar oss i Västerbotten och globalt. Varför det är #NU vi måste agera. Och om Miljöpartiets Klimatfärdplan där vi samlat klimatpolitik inom flera olika områden.

Alla är varmt välkomna!

https://www.facebook.com/events/170704040163893/?ti=cl

Ekotransport 2030

Av Elin Söderberg, 19 april 2018 kl 00:48, 2 kommentarer

Ny statistik för Sverige har presenterats. I fjol var det tydligt, bilarna blev effektivare, vi använde större andel förnybara drivmedel men vi körde mer. Dvs. av de tre ben som 2030-sekretariatet följer så gick bilen och bränslet åt rätt håll medan beteendet gick åt fel håll.

Men när man i år hoppats att även beteendet skulle vänt åt rätt håll, dvs. att antalet fordornskilometer skulle börja minska. Så blir man besviken. Det visar sig att bilarna som sälja är törstigare, att andelen förnybart hamnat på en platå samt att beteendet fortsätter åt fel håll.

När de som besökte konferensen Ekotransport 2030 fick tycka till med mentometerknappar så ansåg 95% att det finns utrymme för mer politiska styrmedel för att vi ska klara målet om en fossiloberoende fordonsflotta.

Vi i Miljöpartiet vill med varm hand leda omställningen till fossilfrihet. Utifrån alla våra geografiska olikheter kan vi införa rätt lösning på rätt plats så att alla får vara del i arbetet med att klara klimatutmaningen. Det kräver dock att det finns politiker i riksdagen som kämpar för att vi faktiskt ska nå klimatmålen och lever upp till Parisavtalet. Det vill vi i Miljöpartiet säkerställa. Klimatet kan inte vänta.

Skatt på ”fulkött” ger bättre konkurrensvillkor för norrländska bönder

Av Elin Söderberg, 16 april 2018 kl 22:17, 1 kommentar

Att ett av våra mest värdefulla läkemedel missbrukas i syfte att kompensera för en dålig djurhållning är inte acceptabelt.

Svenska bönder är idag ledande inom EU för en sund djurhållning, men måste trots det konkurrera med billigt ”fulkött” från djur som fötts upp på ohållbart sätt med rutinmässig användning av antibiotika.

Enligt WHO används det globalt sett mer antibiotika till friska djur än till sjuka människor.

Sverige är idag det land inom EU som använder allra minst antibiotika i sin djuruppfödning. Ett stort problem är att man på många håll inom unionen väljer att använda antibiotika till grupper av friska djur snarare än att behandla det enskilda djuret som är sjukt. Inom EU används 90 procent av antibiotikan för att behandla grupper av djur, bara 10 procent för enskild behandling av de djur som faktiskt är sjuka. I Sverige är situationen det omvända, bara 10 procent av antibiotikan ges som gruppbehandling.

Vi i Miljöpartiet vill införa en ny skatt på kött från djurhållning där antibiotika används rutinmässigt under uppfödningen.

Nivån på skatten bör sättas så att den verkar pådrivande i omställningen till en hållbar djurhållning med förbättrade förhållanden för djuren där antibiotikaanvändningen är låg och ansvarsfull, såväl inom EU som i andra länder som Sverige handlar med. Till viss del liknar detta upplägg kemikalieskatten på elektronik, där produkter som inte innehåller vissa giftiga kemikalier får skatten nedsatt.

Skatten ska utformas med utgångspunkten att den inte innebär någon extra kostnad för de bönder som använder antibiotika ansvarsfullt för att behandla sjuka djur så som praxis är i Sverige redan idag.

Detta innebär att våra norrländska bönder får bättre konkurrensvillkor. Bra för djuren, bra för svenska bönder och bra för att hejda antibiotikaresistens!

Näringslivspolitik viktigt för utvecklingen till ett hållbart samhälle

Av Elin Söderberg, 11 april 2018 kl 23:42, Bli först att kommentera

När jag var egenföretagare fick jag en gång en enkät där bland annat följande fråga fanns ”Påverkas ditt företag av miljölagstiftning” med svarsalternativen på en skala i stil med ”Ingen påverkan till Stor påverkan”. Min firma påverkades i positiv bemärkelse i relativt stor utsträckning av miljölagstiftning, men frågan i enkäten var skriven som om det var underförstått att påverkas man av miljölagstiftning så är det i negativ bemärkelse. Jag ringde upp dem som utformat enkäten och de var tacksamma att jag hörde av mig och skulle ändra frågan,

I Sverige har vi massor av företag som kan leverera lösningar på olika former av miljörelaterade problem. Något utvecklar filter som kan användas när man sanerar kvicksilver, ett annat biodiesel osv. Företag som växer och når framgång när det finns ett politiskt ledarskap som värdesätter vår gemensamma miljö.

Miljöpartiets grund utgår från våra tre solidariteter:
– Solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet
– Solidaritet med världens alla människor
– Solidaritet med kommande generationer

Det gör tex. att vi inte vill driva politik som gör att företag flyttar utomlands där regler är ”lösare”. Finns det utsläpp av olika slag här tex. ska vi inte exportera de problemen så de påverkar andra människor eller ekosystem. Vi ska ta ansvar för dem och utveckla lösningar här. Då kan vi sedan exportera lösningarna, så andra kan ta del av dem istället.

Vi kan gå en mycket ljus framtid till mötes. Min bedömning är att den dock inte sker av sig själv. Det finns många krafter som ”vill göra som vi alltid har gjort”, inom vissa områden funkar det, inom andra kräver nya utmaningar och förutsättningar att vi utvecklas. En näringslivspolitik som visar riktning mot ett hållbart samhälle är därför mycket viktig. Det är NU vi måste agera. Klimatet kan inte vänta. Och agerar vi nu, kommer också dörrar öppnas för nya innovationer, entreprenörer och företag som tidigare inte givits utrymme på marknaden.

Ska vi acceptera att tvingas byta mobil vartannat år?

Av Elin Söderberg, 9 april 2018 kl 23:12, 10 kommentarer

Många retar sig på prylar som snabbt går sönder och många produkter är medvetet designade för att sluta fungera eller tappa i prestanda för att företagen ska få sälja mer av sin senaste produkt. Detta är förkastligt från både ett hållbarhets- och konsumentperspektiv. Vi behöver stärka konsumenters rättigheter vid reklamation och ställa designkrav så tillverkarna möjliggör uppgradering, reparation, återanvändning och materialåtervinning.

Miljöpartiet har gjort massa bra saker igen! – som det sprids osanningar om

Av Elin Söderberg, 5 april 2018 kl 01:24, 12 kommentarer

Det märks att Miljöpartiet sitter i regering. Vi genomför nu flera åtgärder som bidrar till att hejda klimatförändringen och skapa bättre luft i våra städer.

Flygskatt som har en direkt effekt för klimatet och som utjämnar orättvis konkurrens mellan transportslag.

Miljözons-verktyget, som gör det möjligt för de kommuner som vill att införa miljözoner även för lätta fordon (personbilar).

Bonus-malus, som gör att de som har råd att köpa ny bil, får incitament att välja den bästa tekniken för klimat och hälsa.

m.m.

Vi är inne i valrörelse och då vill såklart alla partier berätta vad de satsar på och vilken framtid vi får i Sverige om man röstar på dem. En del lägger också mycket vikt vid att berätta vad man tycker är dåligt med de andra partiernas förslag. Men det blir ju lite absurt när andra kritiserar Miljöpartiets förslag med sådant som är rent felaktigt. Det är helt ok om man inte vill att kommuner ska kunna införa miljözoner. Så kan man tycka, och så kan man rösta. Men när så många argumenterat mot miljözoner med argument som är så felaktiga att Miljöpartiet får gå ut med en myter- och missuppfattningar lista. Då inser man ju att det blir väldigt svårt för väljare att få en korrekt bild om vad partierna faktiskt vill.

Så när blogg-grannen Peder Westerberg (L) sätter rubriken ”Miljöpartiet har gjort det till en klassfråga att äga bil!” är det klart att en del hajar till. För det stämmer såklart inte. (Frågan som diskuteras är bonus-malus, dvs. att för nya bilar som säljs så blir de som slukar mycket fossilt drivmedel något dyrare, medan nya bilar, som är bättre för klimat och hälsa, blir billigare.) Peder argumenterar: ”Det är ett system som gör det billigare att köpa nya miljöbilar. Att köpa en ny bil har inte alla råd med och med det här förslaget så gör man det till en klassfråga.”

Det är få människor som har råd att köpa ny bil. Det har alltid varit en klassfråga att kunna köpa ny bil. Nu skapar vi i MP incitament för de som köper nya bilar (ofta företag) att välja den senaste tekniken som är bäst för klimatet och vår hälsa (inga kvävedioxidutsläpp, vilket tex. är ett problem i Umeå). Så att denna teknik snabbare kommer ut på andrahandsmarknaden så att fler har råd med denna teknik.

Som förtydligande, MP har inga som helst ambitioner att kräva att folk ska köpa en ny bil. Det vi vill däremot är att planera och bygga städer för att skapa förutsättningar så att fler inte ska behöva lägga pengar på en bil över huvud taget. Man kan ha tillgång vid behov, utan att behöva äga. En lösning för vissa, men inte för alla. Rätt lösning på rätt plats helt enkelt.

Extra bonus till glesbygden i bonus-malus systemet

Av Elin Söderberg, 3 april 2018 kl 22:09, 6 kommentarer

Bilen är vårt främsta transportmedel. Den ger frihet, tar oss djupt in i skogen, högt upp i fjällen och ut på en liten okänd strand.

Sedan kan det ju vara otroligt roligt att köra bara i största allmänhet också.

Mest används bilen bara för att tas oss mellan hemmet, jobbet och affären oftast inom en stad med rätt korta avstånd mellan de tre destinationerna. Men så har vi också flera platser i länet och landet där avstånden mellan de tre destinationerna är flera mil, där det knappt finns någon kollektivtrafik (ingen som matchar just när man själv behöver komma i tid till jobbet iaf) där bilen är en nödvändighet.

Transporterna är idag den sektor som vi i Västerbotten använder nästan all fossil energi vi importerar till. Det finns en liten slatt olja och kol till vår industri. Men främst är det transporterna.

Tänk dig en framtid där vi kan röra oss fritt, hoppa på ett bekvämt tåg eller buss till jobbet, där barnen kan gå och cykla tryggt till skolan, där du när helst du behöver det har tillgång till en bil med dragkrok som är tyst, skön att köra och som inte ens har ett avgasrör. Där luften är ren och klimatförändringen har hejdats. Det är fullt möjligt.

Eftersom förutsättningarna är olika i vårt avlånga land krävs också flera olika lösningar.

Nu genomför MP i regering flera åtgärder:

– Bonus-malus som gör att det är billigare att köpa nya bilar med lägst miljö-, hälso- och klimatpåverkan och dyrare att köpa bilar som påverkar luft och klimat negativt

– Reduktionsplikten som gör att man successivt blandar in mer och mer biodrivmedel i den vanliga bensinen och dieseln på macken

– Klimatklivet som bidrar till investeringar i biogasproduktion, biogasmackar, laddstationer för elfordon m.m.

– Trafikverket har i uppdrag att ta fram nationell plan för laddinfrastruktur

– Länsstyrelserna har i uppdrag att ta fram regionala planer för infrastruktur för elfordon och förnybara drivmedel

– Elbusspremie som gör att kommuner och länstrafik kan köpa in elbussar billigare

– Stadsmiljöavtal som ger stöd till investeringar i bland annat cykelvägar och resecenter

och mycket mer.

För att vi i hela landet ska kunna transportera oss utan att det påverkar klimatet i den omfattning det gör idag så behöver detta viktiga arbete fortsätta. Järnvägen behöver tex. uppgraderas och byggas ut med bland annat Norrbotniabanan.

Men med allt som den offentliga sektorn kan göra med att få samhällsplaneringen och infrastrukturen på plats. Så behöver ju också människor som bor där man är beroende av bilen kunna köpa tex. en elbil när laddstolparna väl har kommit.

Därför vill vi i Miljöpartiet utreda, när bonus-malus-systemet är infört, att införa en “glesbygdsbonus”, där människor med liten eller ingen tillgång till kollektivtrafik får en förhöjd bonusdel.