Klimatkonsekvenser kräver klimatanpassning

Klimatförändringen sker här och nu. Länets lantbrukare vittnar om hur växtsäsongen förlängts de senaste decennierna och en del reaktiv klimatanpassning har gjorts i samhällen i länet när nya områden exempelvis har översvämmats.

För att få ett robust samhälle som är anpassat till det klimat vi kommer ha i slutet av detta sekel så behövs kunskap om vilka konsekvenserna kommer vara då. SMHI har idag i uppdrag att vara Kunskapscentrum för klimatanpassning, vilket Miljöpartiet i regering såg till blev ett permanent centrum 2016. SMHI har bland annat tagit fram kartunderlag för alla Sveriges län som visar scenarier för förändringar i skyfall, värmebölja, växtsäsong, medeltemperatur, snötäcke m.m. om vi hejdar klimatförändringen till en global medeltemperaturhöjning på 2 grader eller om vi fortsätter som nu och landar runt 4 grader till slutet av seklet.

När samhällsviktig infrastruktur som sjukhus, järnvägar, vägar för utryckningsfordon m.m. ska byggas så måste vi säkerställa att de inte utsätts för risker för ras och skred eller översvämningar. Därför är klimatanpassning oerhört viktigt. Klimatförändringen sätter oss i nya förutsättningar och då kan vi inte planera utifrån förutsättningar som rått hittills.

Miljöpartiet har i regering ökat stödet till klimatanpassning. Arbetet med kunskapshöjande och förebyggande insatser för att anpassa samhället till ett förändrat klimat fortsätter. Regeringen har beslutat om att höja anslaget för klimatanpassning och förebyggande insatser mot jordskred och andra naturolyckor. Satsningen möjliggör fler förebyggande åtgärder mot naturolyckor som förväntas öka i ett förändrat klimat.

Med anledning av klimatförändringen behöver lagstiftning ses över för att ge kommuner och andra aktörer bättre förutsättningar att proaktivt anpassa samhället till ett förändrat klimat. Därför vill vi i Miljöpartiet bland annat att plan- och bygglagen kompletteras så att möjlighet ges att fastställa krav i detaljplanen på säkerhetshöjande och skadeförebyggande åtgärder för att förhindra eller minska risken för översvämningar, ras, skred och erosion, genom att exempelvis använda funktionsbaserade krav. Plan- och bygglagen bör också kompletteras så att kommunen ges rätt att utföra åtgärder på annans mark som har stor betydelse för att skydda omgivande bebyggelse, samt krav på att alla kommuner ska ta fram klimatanpassningsplaner.