Hur vet väljarna vad som är viktig politik

Vilken politik är det som är viktig?

Den som det talas mest om, eller den som syftar till att lösa reella stora problem?

Hur ska en kunna avgöra detta, om det som det skrivs mest om, som det läggs fram mest förslag om, inte löser de problem som är störst (eller ens är problem)?

Senaste tiden har det självspelande pianot i migrationsdebatten spelat på: något parti pratar migration, media pratar migration, något parti pratar migration, några väljare pratar migration, fler partier pratar migration, media skriver mer om migration, partier pratar ännu mer om migration osv.

Men om vi tar några steg tillbaka, observerar Sverige, hur ser verkligheten ut? Vilka samhällsutmaningar är det på riktigt som vi har. Vilka problem är det som partierna faktiskt måste lämna förslag på hur de vill lösa?

Vi har högkonjunktur och låg arbetslöshet. Det går bra, det är inte akut att tala jobbpolitik, men det är rimligt att lägga förslag på minskad diskriminering på arbetsmarknaden, eftersom utlandsfödda har svårare att få jobb.

Vi har (som sig bör) höga förväntningar på välfärden, vilka vi inte lever upp till. Partierna bör kunna berätta hur man tänker sig att vi ska kunna rekrytera den personal som behövs i välfärden, och skapa förutsättningar för dem att få god arbetsmiljö och göra ett bra jobb.

Vi är inne i den sjätte massutrotningen av arter i planetens historia. Pollinerande insekter dör i en skrämmande omfattning. Insekter som är nödvändiga för att vi ska kunna odla vår mat. För att pollinera växter som andra djur äter, som är föda till andra djur osv.

Vi har ratificerat Parisavtalet, men utsläppen av växthusgaser globalt ökar, (även om Sveriges territoriella utsläpp minskar). Andra länder söker efter ett land som kan visa vägen. Sverige rankas högst när det gäller klimatpolitik, vi har tagit ett internationellt klimatledarskap som många vill lära av. Ändå är vi bara 4a, inget land innehar plats 1-3. Som läget ser ut nu är vi på väg mot en global uppvärmning på ca 4 grader till slutet av seklet. (Att jämföra med att istiden var 6 grader kallare än idag i medeltemperatur.) Slutet av detta sekel är när dagens dagisbarn är i 80årsåldern. 4 grader varmare medeltemperatur innebär enorma konsekvenser: fler skogsbränder, lägre grundvattennivåer, minskade skördar av vete och majs med ca 40% i Amerika, varmaste dagarna runt medelhavet blir 8 grader varmare – vilket ger stora hälsokonsekvenser, översvämningar, havsnivåhöjning etc. Natur- och väderkonsekvenser som i sin tur ger effekter på infrastruktur, samhälle, ekonomi och säkerhetspolitik.

Inför höstens val så lyfter partier fram sådant som att ”i Sverige ska all lära sig svenska”. Vad är det för problem de vill lösa? Invandrare som kommer till Sverige är hejare på att lära sig svenska. Det finns några från England och USA som tar några år på sig innan de får tummen ur eftersom de kan använda engelskan i jobbet. Att som riksdagsparti gå till val på att vara hård med att asylsökande ska lära sig svenska löser inte något reellt problem. Det gör dock ett annat problem större – diskriminering på arbetsmarknaden – eftersom det göder fördomar som kan ligga och gro.

Jag vill att partier som ska leda vårt land i riksdag och regering tar upp reella problem och kommer med sina förslag utifrån sina ideologier och visioner om vilket samhälle vi ska ha.

Jag vet vad vi i Miljöpartiet prioriterar. Vi står inför mänsklighetens kanske största utmaning. Vi måste ställa om samhället så vi hejdar klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald. Det är #NU vi måste agera. Klimatet kan inte vänta!