Det är allvar nu – klimatet behöver mer än vackra ord

Av , , Bli först att kommentera 0

Det är allvar nu.

Forskare över hela världen varnar för att klimatförändringen kan komma att skena bortom mänsklig kontroll, med katastrofala konsekvenser för människor, ekosystem, global hälsa och ekonomisk instabilitet. Från att världens alla korallrev försvinner till att svenska skogar brinner, brunnar sinar och skördar torkar.

Nu börjar fler och fler partier prata om klimatet. Men det behövs mer än vackra ord. 

M, KD och SD går till val på att ha klimatmål som skulle leda till över 3 graders global uppvärmning på bara några decennier och totalkatastrof. De verkar inte ha tagit till sig vetenskapen alls. Deras ”klimatpolitik” bryter direkt mot Parisavtalet.

I andra partier finns de som talar vackert om klimatet, men som på rak fråga säger att de vill till EU för att bygga fler flygplatser. En ekvation som inte går ihop! Det går inte att bygga ut någonting som i dagsläget är beroende av olja – vilket flyget kommer vara ett bra tag till, oavsett hur mycket vi satsar på elflyg och biodrivmedel – och tro att klimatmålen ska nås.

På Miljöpartiets lista till EU-parlamentet står bara personer som har tagit till sig klimatforskningen och som har erfarenhet av att omsätta detta till politik som gör skillnad på riktigt. Dessutom, är en röst på Miljöpartiet en röst på den gröna gruppen i EU-parlamentet.

För första gången ser gröna gruppen ut att kunna bli vågmästare i parlamentet och få mer inflytande än någonsin tidigare. Det är bara vår grupp som har en färdplan för hur vi ska leva upp till de krav som de strejkande skolbarnen ställer, att vi ska sänka utsläppen till den nivå forskarna säger behövs.

Din röst kan vara helt avgörande för om den gröna gruppen blir vågmästare!

Rösta på Miljöpartiet de gröna, för klimatet kan inte vänta.

 

 

Tre förslag för ett jämställt EU

Av , , Bli först att kommentera 1

I dag är det 100 år sedan kvinnor vann sin rösträtt.  Konservativa krafter i Sverige och EU angriper i dag arbetet för jämställdhet. Aborträtten är under attack. Initiativ för lika rättigheter och lön ifrågasätts. Kvinnoförtrycket syns i våld och trakasserier och i olika villkor på arbetsmarknaden. Det syns i olika ekonomiska förutsättningar och i den växande psykiska ohälsan bland många unga kvinnor.

#Metoo visade världen att kvinnliga erfarenheter är mänskliga erfarenheter och bröt en dominerande tystnadskultur i stora delar av Europa. Vi gröna är ett feministiskt alternativ i valet till Europaparlamentet och vill genomföra konkreta förändringar för att bekämpa sexuella trakasserier och övergrepp. Hat, hot och våld mot kvinnor får aldrig accepteras.

Det räcker inte att politiker kallar sig feminister. I det EU vi vill se backas orden upp med riktig politik för kvinnors rättigheter, politiskt deltagande, ekonomisk egenmakt och rätten till fri abort. Vi vill se ett EU som aldrig accepterar att grundläggande mänskliga rättigheter kränks.

Därför presenterar vi nu tre punkter för ett mer jämställt EU som vi ska driva som parlamentariker:

  • Jämställdhetssäkra EU:s budget. Att jämställdhetssäkra budgeten innebär krav att faktiskt leverera på jämställdhetsområdet. Enligt EU-kommissionens rapport om jämställdhet mellan kvinnor och män tjänade kvinnor i EU 16% mindre än män och pensionsgapet mellan kvinnor om män i unionen är 36.6%. Den utvecklingen måste vändas. Vi vill se ett jämställt Europa inom vår livstid där kvinnor har fullt och effektiv deltagande och lika möjligheter till ledarskap på  alla olika samhällsnivåer. Tillsammans med den gröna gruppen i Europaparlamentet vill vi se till att detta blir en skyldighet i utformningen av nästa långtidsbudget.
  • Metoo-lag för EU. Skärp kraven för alla arbetsgivare och utbildningsanordnare inom EU vad gäller deras ansvar för att med aktiva åtgärder arbeta bort sexuella trakasserier och övergrepp på arbetsplatser och skolor. Likabehandlingsdirektivet, som blockeras av flera länder i EU, ska antas av EU:s ministerråd.
  • Alla EU:s medlemsländer ska anta Istanbulkonventionen. EU har beslutat att konventionen ska antas, men beslutet blockeras av flera länder i ministerrådet. Nu är det dags för alla länder att erkänna att våld mot kvinnor är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Medlemsländerna måste bekämpa våld mot kvinnor genom att förebygga våld, skydda offren och ställa förövarna inför rätta.

Klimatet drabbar våra barn som aldrig fick en chans att rösta

Av , , Bli först att kommentera 0

I EU så är det kommissionen som kan initiera förslag, det kan modifieras av EU-parlamentet och för att det ska bli beslut ska både EU-parlamentet och ministerrådet (där ministrar för aktuellt ämnesområde från alla medlemsländer samlas) vara för förslaget.

När det gäller klimatpolitiken är det därför viktigt att vi både har starka gröna EU-parlamentariker och att Miljöpartiet sitter i Sveriges regering. Vikten av detta märktes bland annat när EU:s handel med utsläppsrätter omförhandlades och Isabella Lövins insatser var avgörande. (* Läs vår EU-parlamentariker Jakop Dalundes redogörelse för hela händelseförloppet nedan.)

Klimatpolitiken kommer vara högaktuell i EU efter valet. Kommissionen har nämligen skickat ut en kommuniké, en förhandsavisering om ett förslag de ska lägga, som gäller EU:s långsiktiga klimatpolitik. Och här krävs det stort inflytande från gröna gruppen om vi ska klara Parisavtalet!

EU kommissionen skriver nämligen dels att man tagit till sig IPCC:s rapport från i höstas om skillnaderna mellan 1,5 och 2 graders global uppvärmning, att den globala uppvärmningen bör begränsas till 1,5 grad och att EU tjänar på att gå före i arbetet med att nå det målet. Och dels föreslår man mål om att EU ska nå nettonollutsläpp 2050, dvs samma år som forskarna säger att vi senast globalt måste ha nått nettonoll, samt att man inte vill göra några ändringar i målet till 2030.

EU:s utsläpp av koldioxid var 2010 3946Mton om dessa skulle reduceras med 40-59% till 2030 – utifrån IPCC:s beräkningar av behov av globala utsläppsminskningar för att klara 1,5 grad med 66% sannolikhet – skulle det innebära att EU har utrymme för 1618-2367Mton CO2 2030. (Här är global rättvisa-aspekten i Parisavtalet ej inräknad.) EU:s nuvarande mål om -40% av alla växthusgaser till 2030 jämfört med 1990 innebär dock utsläpp av CO2 2030 på ungefär 2500Mton (utifrån uppskattningen att andra växthusgaser ligger relativt stilla på 800 Mton CO2eq vilket de gjort 2010-2016).

När vetenskapen säger globalt minska 40-59% till 2030. Och eftersom EU ratificerat Parisavtalet som säger ”This Agreement will be implemented to reflect equity and the principle of common but differentiated responsibilities and respective capabilities, in the light of different national circumstances.” (Globala rättvisa-aspekten.)

Så är det för mig självklart att EU måste minska sina CO2 utsläpp med 59% eller mer till 2030 jmf med 2010 – inte lägga sig på mindre minskning än 40%.

Detta är särskilt viktigt eftersom IPCC:s beräkningar om nettonoll till 2050 globalt inte bara är ett mål det årtalet, utan innefattar en global koldioxidbudget för hela perioden från nu till år 2100. Eftersom växthusgaser lever länge i atmosfären spelar det roll om vi har höga utsläpp hela vägen fram till 2050 eller om vi minskar dem snabbt kommande säg 3 åren och har låga utsläpp resten av tiden fram till 2050.

EU:s långsiktiga klimatplan måste utgå från forskning och principen om delat men differentierat ansvar som är inskrivet i Parisavtalet.

Det är därför jag i EU-valrörelsen lyfter fram behovet av en koldioxidbudget i EU.

Klimatförändringens konsekvenser är förrädiska eftersom de förvärras långsamt och sker med en eftersläpning från det att utsläppen skedde. Men idag kan vi beräkna vilka konsekvenser vårat agerande idag, får imorgon. Klimatkrisen nu är som om en rökare visste att om hen röker ett paket cigaretter till så kommer hen drabbas av den värsta lungcancer och kol om tio år. Med den skillnaden att det inte bara är de som bidrar till utsläppen som drabbas, de som drabbas först och värst är de som har bidragit minst till klimatförändringen och de som drabbas på lång sikt är våra barn, som aldrig fick en chans att rösta om klimatet.

Nu är det bara tre dagar kvar till EU-valet.

Rösta för klimatet. Rösta grönt!

 

 

*  Det har förekommit lite olika verklighetsbeskrivningar om vem som egentligen förhandlat EU:s utsläppshandel (EU ETS) under denna mandatperiod. Jag tänkte försöka bringa lite klarhet i detta.

I parlamentet förhandlades ETS:en av två utskott; ENVI (Miljöutskottet) och ITRE (Utskottet för industri och energifrågor).

Följande svenska parlamentariker har bidragit i processen från parlamentets räkning:

Jytte Guteland (S) Skuggförhandlare i ENVI Fredrick Federley (C) Huvudförhandlare ITRE Jakop Dalunde (MP) skuggförhandlare ITRE

Under mandatperioden har vi röstat om lagstiftningen flera gånger. En gång i varje ansvarigt utskott och två gånger i plenum. Nedan redogör jag för Miljöpartiets ståndpunkter i de olika omröstningarna.

1. I ITRE ledde Federley förhandlingarna och jag förhandlade för de grönas del. Under förhandlingarna upplevde vi att Federley lyssnade för mycket på de konservativa partierna och för lite på oss gröna. Federleys förslag blev alldeles för dåligt och därför röstade vi gröna nej till det i ITRE.

2. I ENVI ledde brittiska ledamoten Julie Girling förhandlingarna och min nederländska kollega Bas Eickhout förhandlade för oss gröna.

Här blev resultatet betydligt bättre, dels för att Girling lyssnade mer på oss gröna i förhandlingarna och för att svenska socialdemokraten Jytte Guteland drev en mycket mer progressiv linje än vad hennes socialdemokratiska kollega gjorde i mitt utskott, ITRE. Hon gjorde en utmärkt insats här och resultatet blev betydligt bättre. Därför röstade vi gröna ja till Girlings förslag.

3. I omröstningen för parlamentets mandat till trepartförhandlingarna med rådet, som utgick ifrån beslutet i både ITRE och ENVI, så förlorade vi tyvärr flera omröstningar där det dåliga från ITRE blev kvar och vinsterna från ENVI försvann. Därför röstade vi gröna, tillsammans med bl.a. de svenska socialdemokraterna, nej till förslaget – då vi tyckte att parlamentets bud inte låg i linje med Parisavtalet.

Federley tillsammans med bl.a. L, M och KD röstade för. Här kan man läsa mer om just den voteringen.

4. Den 6 februari 2018 röstade vi om ETS-förslaget för sista gången denna mandatperioden. Denna gång handlade omröstningen om att godkänna den överenskommelse som kommit från trepartsamtalen mellan Parlamentet, rådet och kommissionen.

Nu hade dock det oväntade hänt. Ministerrådet position blev mer mycket progressiv än parlamentets, vilket normalt sett aldrig händer. Detta är på grund av Miljöpartiet i Sveriges regering.

Tack vare Isabella Lövins ledarskap i ministerrådet bildades en koalition av progressiva länder som lyckats förhandla fram betydande förbättringar. Detta slutresultat kom att kallas för The Swedish Proposal, just för att det var den svenska regeringen som la fram förslaget och drev igenom det. När detta förslag kom tillbaka till Europaparlamentet så röstade vi gröna ja till det.

The Swedish Proposal innebar kortfattat att ca 2,5 miljarder utsläppsrätter tas bort från marknaden. Detta får till resultat att priserna för utsläppen stiger eftersom antalet utsläppsrätter på marknaden minskar. Läs mer om det här. 

Kvinnors rättigheter i hela EU

Av , , Bli först att kommentera 0

Valet till EU-parlamentet är i allra högsta grad ett värderingsval.

En grön våg sköljer över Europa. En progressiv kraft, för att hejda klimatförändringen, stå upp för alla människors lika värde, för kvinnors rättigheter, för hbtq-personers frihet, för solidaritet. Samtidigt växer nationalistiska, protektionistiska och populistiska partier. Som vill inskränka kvinnors rättigheter, bygga murar och ställa människor mot varandra.

Mycket står på spel!

Jag vill att alla kvinnor i hela EU ska kunna studera, jobba och leva utan att utsättas för sexuella trakasserier. Vi måste bära med oss kraften från #metoo i alla belslut. Så som vi (MP) i Sverige fick med oss riksdagen, så vill jag att vi i hela EU ska kräva att alla arbetsgivare och utbildningsanordnare tar ansvar för att aktivt motarbeta sexuell diskriminering, sexuella trakasserier och sexuellt våld. Jag vill försvara och arbeta för rätten till abort, preventivmedel och sexuell jämlikhet.

Samtidigt ser vi hur företrädare från SD och KD vill inskränka aborträtten, återigen försämra kvinnors rättigheter, och de nämner inte vid ett tillfälle ansvaret hos de män som orsakat en oönskad graviditet.

Jag vill införa krav på jämställdhetsperspektiv i all EU-lagstiftning kombinerat med mål som kan följas upp och utvärderas. Alla kvinnor i EU förtjänar jämställdhet! Så är långt ifrån fallet nu, därför behöves ett systematiskt arbete i EU komma på plats.

Vi har fri rörlighet inom EU. Men hbtq-personer och minoriteter som reser inom Europa är långt ifrån lika trygga i alla länder. I miljöpartiet vill vi införa ett straffrättsligt skydd mot hat och hets mot minoriteter och hbtq-personer på EU-nivå, likt Sveriges lag om hets mot folkgrupp.

Det är en fundamentalt annan människosyn som de nationalistiska, protektionistiska och populistiska partierna nu går fram med. I flera EU-länder blir nu minoriteter mer och mer utsatta och här i Sverige ser vi en retorik från de konservativa partierna som göder främlingsfientlighet. – Det är en oerhört destruktiv väg de vandrar!

Den gröna gruppen i EU-parlamentet kan komma att bli vågmästare. Varenda röst räknas för om vi ska få ett EU som står upp för kvinnors rättigheter, för minoriteter och hbtq-personers frihet.

Detta EU-val blir avgörande för vilka värderingar som får inflytande i Europa. #röstagrönt

Kärnkraften och klimatet

Av , , Bli först att kommentera 0

Energipolitiken har blivit hetare än någonsin. Fler och fler uppmärksammar det akuta läget för klimatförändringen och M och KD har börjat tala om kärnkraft.

Jag har full förståelse för att många sitter runt middagsbordet och undrar ”hur i h-vete ska vi klara elförsörjningen?”.

Det händer mycket inom energisektorn och vi har olika utmaningar i Sverige, i EU och i världen.

I Sverige så produceras vår el från vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och kraftvärmeverk samt en del från sol m.m. Vindkraften har vuxit väldigt mycket på senare tid. Vindkraftverket som byggs idag är mycket mer effektiva än de som byggdes tidigare och priserna har gått ner. Kärnkraftsreaktorerna är gamla och bolagen som äger dem inte ser någon ekonomi i att bygga nytt. Över året så producerar vi idag mer el i Sverige än vi använder. Elnäten i norden är sammankopplade så vi säljer och köper enkelt el över gränserna. De dagar vi behöver mer el än vi just för tillfället producerar så importerar vi alltså el och vise versa. Vi exporterar mer el än vad vi importerar och den el vi importerar kommer främst från norsk vattenkraft och vi exporterar främst till Finland.

 oznor

Bild från presentation av International Energy Agencys analys över svensk energi 2019.

Utmaningarna inom el-sektorn i Sverige framöver kan beskrivas kortfattat såhär:

  • Vissa delar av Sverige har effektbrist
  • Klimatförändringen kräver att el och energiproduktionen blir fossilfri
  • När industrin och transportsektorn blir fossilfri kommer mer el efterfrågas

Frågan som vi politiker ska kunna svara på är hur vi löser detta. Under förra mandatperioden gjordes en energiöverenskommelse mellan S, MP, C, M och KD för att ge energibranschen långsiktiga spelregler när de ska hantera dessa utmaningar. Energimyndigheten har utifrån det tagit fram en plan för hur Sverige kan nå 100% förnybar elproduktion till år 2040. Vindkraften kommer i stor utsträckning ersätta kärnkraften. Det rör sig delvis om nybyggnation, men också om att gamla vindkraftverk byts ut mot nya mer effektiva. Man ser att elektrifieringen av transporter och industri kan ha synergieffekter med ett 100% förnybart elsystem (tex. som energilager och flexibilitet).

För att hantera effektbristen i vissa delar av landet, behöver lokal elproduktion i de områdena komma på plats och elnätet byggas ut (så att det finns överföringskapacitet från områden med mycket el till områden med brist).

Slutsats Sverige: I Sverige finns en energiöverenskommelse redan som ger energibranschen långsiktiga spelregler, det är inte ekonomiskt ansvarsfullt att satsa på kärnkraft och det finns goda förutsättningar som nu håller på att detaljplaneras för hur vi successivt ersätter kärnkraften till 2040.

Så till EU.

I Europa är flera länder fortfarande beroende av fossil energi för sin elproduktion. Estland, Polen, Tjeckien, Nederländerna och Tyskland tex. Potentialen för energieffektivisering är också mycket stor i Europa. Så länderna kan hantera detta dels genom incitament för energieffektivisering och dels genom utbyggnad av elproduktion som inte släpper ut växthusgaser på samma sätt. Det är upp till varje EU-land att själv besluta om de vill satsa på vind, sol, kärnkraft eller annat. EU tar inte beslut om att bygga kärnkraft eller vindkraft. Det EU dock tar beslut om är tillgången på utsläppsrätter som energibolagen måste köpa om de ska släppa ut koldioxid. Där har vi i Miljöpartiet varit avgörande för en skärpning av EU:s handel med utsläppsrätter – numera skrotas överskott av utsläppsrätter över en viss nivå automatiskt, och tillgången på utsläppsrätter kommer minska snabbare. Detta driver upp priset på utsläppsrätter och kommer göra det lönsamt för energibolagen att ställa om till förnybart. Idag är det snabbt och billigt att bygga ut sol och vind, så sannolikt kommer de satsa på det. Men, som sagt, det beslutas inte av EU.

Slutsats EU: Att Moderaterna går till val på att fördubbla EU:s lilla anslag för forskning om kärnkraft kommer inte påverka vare sig utbyggnad av kärnkraft eller minskning av växthusgasutsläpp.

Så till världen.

Globalt har IPCC tagit fram fyra stycken ”pathways” för att vi ska klara Parisavtalets 1,5graders-mål (dvs. att begränsa den globala uppvärmningen (årsmedeltemperaturen) till 1,5 grad över förindustriell tid (ca 1850). Tre av dessa scenarier innebär att vi klarar 1,5 grad med ingen eller liten tid över 1,5. Det fjärde scenariet innebär att vi kommer en bra bit över 1,5 grader för att sedan lyckas ta oss under igen, med hjälp av enorma mängder negativa utsläpp (en dubblering av jordens förmåga att binda kol).

 

IPCC sr1.5 patways-724x1024

IPCC:s fyra globala pathways för 1,5 grads global uppvärmning.

Med tanke på de enorma förluster och risker som en global uppvärmning över 1,5 grad innebär och de konsekvenser på andra Agenda 2030-mål som en kraftig ökning av negativa utsläpp medför. Anser jag att alla partier borde utveckla politik för att vi ska hålla oss kring någon av ”pathway” P1,P 2 eller P3. Min bedömning nu är att det bara är Miljöpartiet de gröna som kämpar för detta.

Globalt till år 2030, jämfört med 2010, innebär P1-P3 att energi från:

  • Kol minskar med 61 till 78 %
  • Olja minskar med 3 till 37%
  • Kärnkraft ökar med 59 till 98%
  • Förnybart (sol, vind, vatten etc. (ej bio-)) ökar med 315 till 470%

Världens länder har väldigt olika förutsättningar för att producera energi. Vissa har olja, andra kol, vissa har geotermisk energi eller perfekta förhållanden för solkraft, vi har vattenkraft vilket många andra saknar osv.

Som synes av listan ovan så behöver enorma resurser satsas på att bygga ut vind, sol och olika former av vattenkraft (våg-, tidvatten etc) för att den globala energiproduktionen från dessa källor ska öka med 315-470% mellan 2010-2030. Många kloka policybeslut måste också tas för att energin från kol och olja ska minska på detta sätt. Sedan kommer en del länder se kärnkraft som en del av deras energimix.

Personligen önskar jag att världen hade agerat tidigare så att klimatfrågan inte hade blivit så akut som den är nu. Då hade vi inte varit i situationen där en del länder behöver välja mellan fossilt och kärnkraft. Eftersom inget land har löst slutförvaringen av radioaktivt avfall så kommer detta bara bli ännu en börda vi lämpar över på kommande generationer. Så om jag någonsin kommer kunna påverka energipolitiken i andra delar av världen, så kommer jag förorda förnybart, energieffektiviseringar, förbättrad elhandel för flexibilitet och energilager.

Men, vare sig Moderaterna eller KD går till val på att ta beslut om elmix på andra kontinenter. Så att de lyfter kärnkraften nu, ser jag bara som en idé till quick-fix för att de saknar klimatpolitik.

 

 

 

Klimatpolitik för framtidstro

Av , , Bli först att kommentera 0

Tillsammans kan vi forma en framtid att längta till. En framtid där alla enkelt kan resa med tåg som går snabbt och kommer fram i tid. Där barnen kan andas frisk luft. Med rena sjöar att ta ett dopp i en midsommarnatt. Levande glesbygd och gröna jobb. Mer tid för varandra. Mindre slit och släng. Mindre stress. En framtid där vi varken bränner ut oss själva eller planeten.

Just nu befinner vi oss i den sjätte massutrotningen av arter i planetens historia och en klimatförändring som riskerar att skena bortom mänsklig kontroll. FN:s klimatpanel presenterade i höstas de enorma riskerna vi står inför om vi inte klarar att leva upp till Parisavtalet. De framhöll att en enorm samhällsomställning krävs för att vi ska klara det. Och i dagarna presenterade FN:s panel för biologisk mångfald en sammanställning över forskning om den biologiska mångfalden.

Utrotningen av djur och växter går så snabbt och sker i en sådan omfattning, att det inte bara handlar om den etiska frågan om att många djur inte längre kommer existera när våra barn är vuxna.

Det handlar om sådan påverkan på ekosystemen att det påverkar livsförutsättningarna för oss människor. Vi är helt beroende av robusta ekosystem, för rent dricksvatten och för att vår mat ska kunna växa.

De flesta partier har förstått att de måste prata om klimatet och miljön, men när besluten ska tas är det ofta andra intressen som väger tyngre. Nu krävs mer än fina ord. Vi vill införa en klimatlag som tvingar medlemsländerna att minska sina utsläpp och en klimatavgift för import från länder utanför EU som inte ställer upp på Parisavtalet.

För att hejda klimatförändringen måste alla länder dra sitt strå till stacken. Vi vill inrätta en europeisk koldioxidbudget, målet om nollutsläpp ska nås i enlighet med Parisavtalet och en koldioxidbudget visar vilket utsläppsutrymme som finns kvar för EU:s medlemsländer och blir därmed en tydlig ram att hålla sig inom.

Att ställa om samhället så att vi hejdar klimatförändringen i tid är inte lätt. Därför vill vi tillsätta en global kriskommission för klimatet som ska ge råd till länder i deras klimatarbete.

I Sverige har koldioxidskatten varit avgörande för att vi i dag i princip helt har fasat ut fossil energi för uppvärmning. Effektiva styrmedel ska spridas i EU, därför vill vi inför miniminivå på koldioxidskatt i alla medlemsländer. Till skillnad mot Liberalerna som vill ge EU beskattningsrätt så är vårt förslag om miniminivå på koldioxidskatt i medlemsländerna en lösning som har mycket större chans att gå igenom och kan därför snabbare bidra till utsläppsminskningar.

Världen behöver politik som ger effekt nu. För klimatet kan inte vänta.