Kärnkraften och klimatet

Energipolitiken har blivit hetare än någonsin. Fler och fler uppmärksammar det akuta läget för klimatförändringen och M och KD har börjat tala om kärnkraft.

Jag har full förståelse för att många sitter runt middagsbordet och undrar ”hur i h-vete ska vi klara elförsörjningen?”.

Det händer mycket inom energisektorn och vi har olika utmaningar i Sverige, i EU och i världen.

I Sverige så produceras vår el från vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och kraftvärmeverk samt en del från sol m.m. Vindkraften har vuxit väldigt mycket på senare tid. Vindkraftverket som byggs idag är mycket mer effektiva än de som byggdes tidigare och priserna har gått ner. Kärnkraftsreaktorerna är gamla och bolagen som äger dem inte ser någon ekonomi i att bygga nytt. Över året så producerar vi idag mer el i Sverige än vi använder. Elnäten i norden är sammankopplade så vi säljer och köper enkelt el över gränserna. De dagar vi behöver mer el än vi just för tillfället producerar så importerar vi alltså el och vise versa. Vi exporterar mer el än vad vi importerar och den el vi importerar kommer främst från norsk vattenkraft och vi exporterar främst till Finland.

 

Bild från presentation av International Energy Agencys analys över svensk energi 2019.

Utmaningarna inom el-sektorn i Sverige framöver kan beskrivas kortfattat såhär:

• Vissa delar av Sverige har effektbrist
• Klimatförändringen kräver att el och energiproduktionen blir fossilfri
• När industrin och transportsektorn blir fossilfri kommer mer el efterfrågas

Frågan som vi politiker ska kunna svara på är hur vi löser detta. Under förra mandatperioden gjordes en energiöverenskommelse mellan S, MP, C, M och KD för att ge energibranschen långsiktiga spelregler när de ska hantera dessa utmaningar. Energimyndigheten har utifrån det tagit fram en plan för hur Sverige kan nå 100% förnybar elproduktion till år 2040. Vindkraften kommer i stor utsträckning ersätta kärnkraften. Det rör sig delvis om nybyggnation, men också om att gamla vindkraftverk byts ut mot nya mer effektiva. Man ser att elektrifieringen av transporter och industri kan ha synergieffekter med ett 100% förnybart elsystem (tex. som energilager och flexibilitet).

För att hantera effektbristen i vissa delar av landet, behöver lokal elproduktion i de områdena komma på plats och elnätet byggas ut (så att det finns överföringskapacitet från områden med mycket el till områden med brist).

Slutsats Sverige: I Sverige finns en energiöverenskommelse redan som ger energibranschen långsiktiga spelregler, det är inte ekonomiskt ansvarsfullt att satsa på kärnkraft och det finns goda förutsättningar som nu håller på att detaljplaneras för hur vi successivt ersätter kärnkraften till 2040.

Så till EU.

I Europa är flera länder fortfarande beroende av fossil energi för sin elproduktion. Estland, Polen, Tjeckien, Nederländerna och Tyskland tex. Potentialen för energieffektivisering är också mycket stor i Europa. Så länderna kan hantera detta dels genom incitament för energieffektivisering och dels genom utbyggnad av elproduktion som inte släpper ut växthusgaser på samma sätt. Det är upp till varje EU-land att själv besluta om de vill satsa på vind, sol, kärnkraft eller annat. EU tar inte beslut om att bygga kärnkraft eller vindkraft. Det EU dock tar beslut om är tillgången på utsläppsrätter som energibolagen måste köpa om de ska släppa ut koldioxid. Där har vi i Miljöpartiet varit avgörande för en skärpning av EU:s handel med utsläppsrätter – numera skrotas överskott av utsläppsrätter över en viss nivå automatiskt, och tillgången på utsläppsrätter kommer minska snabbare. Detta driver upp priset på utsläppsrätter och kommer göra det lönsamt för energibolagen att ställa om till förnybart. Idag är det snabbt och billigt att bygga ut sol och vind, så sannolikt kommer de satsa på det. Men, som sagt, det beslutas inte av EU.

Slutsats EU: Att Moderaterna går till val på att fördubbla EU:s lilla anslag för forskning om kärnkraft kommer inte påverka vare sig utbyggnad av kärnkraft eller minskning av växthusgasutsläpp.

Så till världen.

Globalt har IPCC tagit fram fyra stycken ”pathways” för att vi ska klara Parisavtalets 1,5graders-mål (dvs. att begränsa den globala uppvärmningen (årsmedeltemperaturen) till 1,5 grad över förindustriell tid (ca 1850). Tre av dessa scenarier innebär att vi klarar 1,5 grad med ingen eller liten tid över 1,5. Det fjärde scenariet innebär att vi kommer en bra bit över 1,5 grader för att sedan lyckas ta oss under igen, med hjälp av enorma mängder negativa utsläpp (en dubblering av jordens förmåga att binda kol).

 

IPCC:s fyra globala pathways för 1,5 grads global uppvärmning.

Med tanke på de enorma förluster och risker som en global uppvärmning över 1,5 grad innebär och de konsekvenser på andra Agenda 2030-mål som en kraftig ökning av negativa utsläpp medför. Anser jag att alla partier borde utveckla politik för att vi ska hålla oss kring någon av ”pathway” P1,P 2 eller P3. Min bedömning nu är att det bara är Miljöpartiet de gröna som kämpar för detta.

Globalt till år 2030, jämfört med 2010, innebär P1-P3 att energi från:

• Kol minskar med 61 till 78 %
• Olja minskar med 3 till 37%
• Kärnkraft ökar med 59 till 98%
• Förnybart (sol, vind, vatten etc. (ej bio-)) ökar med 315 till 470%

Världens länder har väldigt olika förutsättningar för att producera energi. Vissa har olja, andra kol, vissa har geotermisk energi eller perfekta förhållanden för solkraft, vi har vattenkraft vilket många andra saknar osv.

Som synes av listan ovan så behöver enorma resurser satsas på att bygga ut vind, sol och olika former av vattenkraft (våg-, tidvatten etc) för att den globala energiproduktionen från dessa källor ska öka med 315-470% mellan 2010-2030. Många kloka policybeslut måste också tas för att energin från kol och olja ska minska på detta sätt. Sedan kommer en del länder se kärnkraft som en del av deras energimix.

Personligen önskar jag att världen hade agerat tidigare så att klimatfrågan inte hade blivit så akut som den är nu. Då hade vi inte varit i situationen där en del länder behöver välja mellan fossilt och kärnkraft. Eftersom inget land har löst slutförvaringen av radioaktivt avfall så kommer detta bara bli ännu en börda vi lämpar över på kommande generationer. Så om jag någonsin kommer kunna påverka energipolitiken i andra delar av världen, så kommer jag förorda förnybart, energieffektiviseringar, förbättrad elhandel för flexibilitet och energilager.

Men, vare sig Moderaterna eller KD går till val på att ta beslut om elmix på andra kontinenter. Så att de lyfter kärnkraften nu, ser jag bara som en idé till quick-fix för att de saknar klimatpolitik.