Klimatförändringen och den massiva förlusten av arter hotar våra livsförutsättningar. Mot den bakgrunden väljer Sveriges nya statsminister, Ulf Kristersson, att lägga ner miljödepartementet.

Klimatpolitikens uppgift att är att skydda hela befolkningen och alla verksamheter från klimatrelaterade risker. Här i Sverige handlar riskerna om kraftigare skyfall som leder till översvämningar, ras och skred och därmed förstörda byggnader, torka som skadar skördar och leder till högre livsmedelspriser, värmeböljor som allvarligt kan påverka människors hälsa. Natukatastrofer i andra länder som slår ut underleverantörer till svenska företag. 

Globalt ser vi redan översvämningar som drabbar 30 miljoner människor i Pakistan och allvarlig värmebölja och torka i Europa.

De direkta och indirekta konsekvenserna av klimatförändringen, är så många och komplexa att de inte går att räkna. Det är risker som jag anser att vi som politiker har till uppgift att skydda befolkningen från. Det är risker som man förväntar sig att vi ska hantera. 

Klimatomställningen måste ske nu om vi ska lyckas undvika de allvarligaste riskerna av klimatförändringen. Samtidigt innebär klimatomställningen mängder av nya möjligheter, möjligheter som vi i Miljöpartiet vill ta tillvara.

Under Miljöpartiets sju år i regering utsågs Sverige till landet med världens bästa klimatpolitik. Vi reformerade EU:s utsläppshandel och satsade på industrin och företagens omställning genom industriklivet, klimatklivet, gröna kreditgarantier och samordning genom Fossilfritt Sverige. Den gröna industrirevolutionen vi nu ser bidrar till en stark samhällsutveckling, nya jobb, innovationer och stärkt konkurrenskraft. Vi införde reformer som gjort att försäljningen av elbilar skjutit i höjden. En utveckling som också bidrar till bättre luft, mindre buller och trevligare stadsmiljöer.

Men Sverige har fått en ny regering. Och med den en fundamentalt annan politisk riktning för Sverige. Alla som följt miljöpolitiken i valrörelsen vet att det sedan länge varit tydligt att de nationalkonservativa, om de fick makten, skulle bedriva en politik som ökar utsläppen. Nu har detta bekräftats. Svart på vitt. I Tidöavtalet och i statsministerns regeringsförklaring finns inte ett enda förslag som minskar utsläppen. Däremot finns flera som kraftigt kommer öka utsläppen av växthusgaser och därmed göda klimatkrisen. 

Bara förslaget om att sänka inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel kommer öka Sveriges territoriella utsläpp med hela 10%, i ett läge när vetenskapen tydligt fastslagit att utsläppen måste minska kraftigt, nu i närtid, om vi ska klara Parisavtalet. Med den aviserade slakten av reduktionsplikten, kastas Sveriges möjlighet att nå sina klimatmål ut genom fönstret.

Klimatpolitik och miljöpolitik handlar om våra livsförutsättningar, att vårt dricksvatten ska skyddas från gifter så vi inte blir sjuka, att det fortsatt ska finnas bin som pollinerar våra grödor. Klimatkrisen hänger ihop med krisen för den biologiska mångfalden, som är värre än någonsin. I veckan rapporterades att populationer av vilda ryggradsdjur i snitt har minskat med 69% sedan 1970.

Mot den bakgrunden valde statsministern vid sitt tillträdande att lägga ner miljödepartementet i regeringskansliet.

Klimatkrisen och miljökrisen handlar om våra livsförutsättningar. Nu och för all framtid. Problemen försvinner inte av att stoppa huvudet i sanden.