Umeås nya klimatmål – om statistik

Av , , Bli först att kommentera 2

På måndagens kommunfullmäktige ska förslag på nya miljömål upp för beslut. Det kommer sannolikt bli en intressant debatt med tanke på vad som redan framkommit i media.

Att arbeta för minskad klimatpåverkan är inte bara bra för klimatet, det ger bättre folkhälsa och därmed minskade vårdkostnader, ökad sysselsättning i bla. jordbruk, minskat beroende av oljeimport, bättre krisberedskap och mycket mer! Vill du läsa mer om detta så har KTH presenterat en stor studie.

När förslag på nya klimatmål diskuteras så kommer utsläppsstatistik och sånt otroligt intressant komma upp. Så jag tänkte ägna detta blogginlägg till att försöka reda lite i detta.

Till att börja med så innehåller förslagen till klimatmål fyra olika typer av mål

  • ett rörande territoriella utsläpp av växthusgaser
  • ett sektorsmål för territoriella utsläpp från transporter
  • ett rörande kommunkoncernens utsläpp av växthusgaser
  • ett rörande invånarnas konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser

 

Klimatneutralt Umeå 2040 (och viable cities-projektet Klimatneutralt Umeå 2030 för Umeå stad) hanterar de territoriella utsläppen av växthusgaser. I tabellen nedan ser ni hur dessa utvecklats i Umeå mellan 1990 och 2017.

Mellan år 1990 och 2017 minskade de totala utsläppen med 14%. Den största förändringen gjordes på 90-talet då oljepannorna fasades ut från den egna uppvärmningen. Utsläppen från avfall och avlopp har också minskat mycket. (Denna utveckling är densamma över hela landet).

Här redovisas utsläpp av samtliga växthusgaser (såsom koldioxid, metan och lustgas) omräknat till koldioxidekvivalenter. Kategorierna transporter, arbetsmaskiner, el och fjärrvärme, industri och egen uppvärmning innehåller i princip bara koldioxid. Det rör sig om användning av fossila drivmedel (bensin och diesel), förbränning av plats i kraftvärmeverket och oljepannor som kan finnas kvar i industrin och egen uppvärmning tex.

Jordbruk innehåller främst metan och lustgasutsläpp från djurs matsmältning, gödsling och läckage vid markbearbetning. Avfall och avlopp innehåller främst metan och lustgas. Produktanvändning innehåller också andra växthusgaser än koldioxid.

Koldioxidbudgeten som finns för Umeå hanterar en andel av ovan beskrivna utsläpp – nämligen de territoriella koldioxidutsläppen. Så enkelt beskrivet så ingår transporter, el och fjärrvärme, industri, arbetsmaskiner och egen uppvärmning. Utöver detta har även utrikes resor ur konsumtionsperspektiv inkluderats i koldioxidbudgeten. Om man arbetar med genomförande av åtgärder eller uppföljning av utsläpp så kan dessa analyseras utifrån denna sektorsindelning. Noterar man exempelvis att det är svårt att minska utsläppen i närtid inom industrin, så kan man sätta in ytterligare åtgärder inom transporter för att den summerade utvecklingen blir i linje med vad man önskar.

Äta bör man annars dör man. Vissa växthusgaser går inte att nolla, vilket jag bedömer är anledningen till att Sverige har (och förslaget i Umeå är) ett netto-noll mål. Det rör sig om växthusgasutsläpp djurs matsmältning, gödsling och markbearbetning som återfinns i kategorin jordbruk ovan. Det finns sätt att begränsa dessa utsläpp, men det går inte att komma ner till noll. Dessutom är Sveriges livsmedelsproduktion väldigt klimatsmart jämfört med andra länder samtidigt som vi idag importer väldigt mycket mat. Vi i Miljöpartiet vill öka den svenska självförsörjningsgraden från dagens ca 50% till åtminstone 80% det behövs därför ett utrymme för att öka livsmedelsproduktionen. Gör vi det så leder det sannolikt till högre territoriella utsläpp av växthusgaser från jordbruk, men det kommer samtidigt leda till kraftigt lägre utsläpp av växthusgaser från vår konsumtion av livsmedel. (Jordbrukssektorns behov av arbetsmaskiner, transporter, el och uppvärmning går att göra fossilfria).

Netto-noll målen gör att man kan arbeta för att minska utsläppen av samtliga växthusgaser samtidigt som man tar ansvar för de kvarvarande utsläppen från jordbruk och avfall och avlopp genom kompletterande åtgärder.

 

 

 

C och L röstar för fossilt i EU

Av , , 2 kommentarer 1

Idag röstade EU-parlamentet för godkännandet av 55 fossila gasprojekt som man vill att EU ska satsa på de kommande åren, till en kostnad för skattebetalarna på 29 miljarder euro. Projekten ingår i den så kallade listan för projekt av gemensamt intresse (PCI-listan). Den gröna gruppen i EU-parlamentet hade tagit initiativ till en motion om att slopa projekten eftersom man anser att fossil infrastruktur går helt emot EU:s åtaganden enligt Parisavtalet och EU-kommissionens klimatambitioner.

Flera av de partier som för några veckor sedan röstade för att utlysa klimatnödläge vill nu inte gå från ord till handling. Det är oacceptabelt att skattebetalarnas pengar slösas bort på miljardinvesteringar i fossilgas. Pengarna borde gå till grön energi och hållbar omställning istället.

Flera ledamöter från vänstergruppen, den socialdemokratiska gruppen och även den liberala gruppen stod bakom de gröna i omröstningen. Centerpartiet och Liberalernas ledamöter röstade dock för att fossilgasprojekten borde genom göras.

Redan 2011 visade International Energy Agency att investeringar i fossilt efter 2017 kommer att behöva läggas ner innan sin ekonomiska livslängd om vi ska nå klimatmålen. Och IPCC har visat att utsläppen måste vända ner drastiskt nu om vi ska nå Parisavtalet. Det är i dagsläget helt oförsvarbart att lägga skattepengar på investeringar i fossilt.

2 kommentarer
Etiketter: ,

Min vän Mariam, hijab och interndemokrati

Av , , 4 kommentarer 6

Nu har bägaren runnit över. Med anledning av debatten runt hijab-upproret och den desinformation som Jan Hägglund sprider från sin blogg känner jag mig nödgad att sätta ner foten. Ordentligt! Jag vill vara extremt tydlig:

  1. Miljöpartiet de gröna är emot all form av hedersrelaterat våld och förtryck. Vår gröna ideologi är sprungen bland annat ur kvinnorörelsen och vi kommer i alla lägen kämpa för jämställdhet – för alla.
  2. Mariam Salem har fått förtroende av medlemmarna i vårt parti att ha flera uppdrag tack vara hennes kunskaper, kompetenser och personliga egenskaper.
  3. Den enda förening Miljöpartiet i Umeå/Västerbotten har ett samarbete med är Studieförbundet Vuxenskolan för att exempelvis arrangera studiecirklar om föreningsarbete och grön ideologi.
  4. Miljöpartiet vill inte införa slöjförbud i skolor. Personligen är jag emot slöjförbud av följande anledningar
    1. det strider mot grundlagen (högst sannolikt, detta ska utredas i KU i år)
    2. det inte är verkningsfullt mot hedersrelaterat förtryck
    3. det ökar gapet mellan offentligheten och de tjejer som behöver ha förtroende för offentligheten för att kunna söka stöd om man är utsatt för hedersrelaterat förtryck
    4. hela debatten om det stigmatiserar ytterligare kvinnor som idag är trippelt diskriminerade utifrån etnicitet, religion och kön. – Det vill säga, vill man kämpa för att stödja kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck är det fullständigt kontraproduktivt att driva på för ett slöjförbud.

 

Punkt två ovan är framförallt ett svar på Jan Hägglunds (AP) blogg. Som jag idag fick skickat till mig. Jag brukar inte läsa hans blogg, vill man ha fakta om Miljöpartiet i Umeå bör man definitivt inte läsa den bloggen. Denna gång skriver han ut mitt namn och säger att jag känt till saker som han säger har hänt – som absolut inte har hänt – och att jag legitimerat detta, alltså det som inte har hänt. I bloggen beskriver han, vad jag bara kan läsa som en konspirationsteori, om varför Mariam Salem har fått förtroendeuppdrag för MP-Umeå.

Därför vill jag här berätta min historia om min vän Mariam (och hur interndemokrati går till).

Vi som har politiska förtroendeuppdrag, blir valda av medlemmar och väljare.

För att bli politiker måste man först vara medlem i ett parti.

[De alla flesta politiker är fritidspolitiker (som jag). Det innebär att man exempelvis en dag i månaden får tjänstledigt från sitt vanliga jobb för att sitta på möte i en nämnd (tex tekniska nämnden eller äldrenämnen i Umeå, nämnderna heter lite olika i olika kommuner). När man är på möte med nämnden får man ett timarvode och man kan också få ersättning för förlorad arbetsinkomst de timmar man måste vara tjänstledig från sitt jobb.

Inför mötet med nämnden måste man läsa handlingarna och vara med på möten med partiet för att diskutera och förankra det som händer i ens nämnd – allt detta gör man ideellt på fritiden.]

Men man ska ju bli vald också.

När det rör fullmäktige (riksdag, regionfullmäktige eller kommunfullmäktige) så måste man först kandidera till att stå på valsedeln, sedan går partiernas valberedningar igenom alla kandidater (intervjuer, referensintervjuer, går igenom hur man är på sociala medier, vad man har för bakgrund och erfarenheter, om man har några skelett i garderoben osv) valberedningen lägger sedan fram förslag till lista till partiets medlemmar och medlemmarna tar sedan beslut om listan, enligt valberedningens förslag eller med justeringar. Sedan så är det val och då kan väljarna välja att kryssa kandidater och på så sätt påverka ordningen på listan. Utifrån det samlade resultatet för partiet så får partiet ett antal mandat/stolar/personer som kommer in, i fullmäktige.

När det rör nämnder, arbetsutskott, styrelser m.m. så sker förhandlingar mellan partierna efter att valresultatet fastställts om vilken representation partiet får i olika nämnder, styrelser, arbetsutskott m.m. När förhandlingarna är klara så har alltså varje parti en lista över uppdrag som ska tillsättas av partiet. Då påbörjas partiets valberednings arbete igen. Medlemmar får kandidera till uppdragen, valberedningen genomför sitt arbete med intervjuer m.m. och lägger fram förslag på vilka medlemmar som bör väljas till vilka uppdrag. Sedan hålls medlemsmöte inom partiet där (i vårt fall iaf) kandidaterna får presentera sig, medlemmarna får ställa frågor till kandidaterna och sedan väljer medlemmarna vilka personer som ska få uppdragen.

Så, åter till hur min vän Mariam Salem blev vald.

Hösten 2017 hade partistyrelsen, på begäran från medlemmar och lokalavdelningar i Västerbotten, satt sig själv som interimsstyrelse för MP-Västerbotten och MP-Umeå och listorna inför valet 2018 skulle fastställas. Efter att partistyrelsen klivit in tillströmmade många nya medlemmar och många gamla medlemmar som valt att inte vara aktiva på flera år, började komma på möten igen. Partistyrelsen arrangerade en kväll där alla kandidater till kommunlistan och samtliga medlemmar i partiet bjöds in så att alla kandidater fick presentera sig ordentligt, bli utfrågade av medlemmarna och mingla runt tillsammans för att få lära känna varandra. Det var en oerhört värdefull träff. Det var första gången jag träffade Mariam Salem ordentligt.

Mariam Salem lärde jag känna som en person som svarade genomtänkt på alla frågor, som mötte alla med respekt, ett leende, intresse och lyhördhet, en person med självkänsla som kunde argumentera för sina resonemang, en person med yrkeserfarenhet som gjorde att hon kunde svara initierat på politiska frågor som rörde social hållbarhet, ledarskap och välfärd. Och jag lärde känna henne som en person som delade mina och partiets gröna värdegrund om solidaritet med djur, natur och ekosystemen, solidaritet med världens alla människor och solidaritet med kommande generationer.

Nu har jag fått förmånen att arbeta nära Mariam Salem som partikollegor i några år och mitt första intryck har bara förstärkts. Jag är otroligt tacksam och stolt över att ha Mariam Salem vid min sida i politiken. Detta är anledningen till varför jag som medlem röstat på att ge Mariam förtroendeuppdrag. Hon har blivit vald av våra medlemmar som har lärt känna henne – ingen annan anledning.

Vi har nu en välfungerande interndemokrati i MP-Umeå och MP-Västerbotten. Det senaste goda exemplet på det är det möte vi hade i helgen då vi valde nya ledamöter till byggnadsnämnden och äldrenämnden bland annat. Vi fick också en mycket intressant presentation av Rebecka Le Moine, riksdagsledamot och talesperson för biologiskt mångfald. Om du funderat på att engagera dig i politiken för en hållbar framtid är du varmt välkommen till oss i Miljöpartiet!

4 kommentarer

Vad är hållbar utveckling – en doughnut economy?

Av , , Bli först att kommentera 1

Hållbar utveckling är ett begrepp som används väldigt ofta nuförtiden. Men hur många kan definiera vad de egentligen menar med hållbarhet?

Jag har länge beskrivit hållbar utveckling som ett tillstånd där det ekonomiska samhället utformas på sådant sätt att det håller sig inom ekologiska gränser samtidigt som alla människors grundläggande behov uppfylls. Runt 2011 använde jag mig av de fyra hållbarhetsprinciperna och Manfred Max Neefs nio mänskliga behov. Senare har Johan Rockström mfl. presenterat de planetära gränserna och 2015 kom de globala hållbarhetsmålen, Agenda 2030, som Stockholm Resilience Centre presenterat med denna bild för att visualisera relationen mellan det ekologiska fundamentet, den sociala hållbarheten och det ekonomiska samhället.

Bild: Agenda 2030

 

Kate Raworth har utvecklat teorin om doughnut economy för att utifrån ekonomisk teori beskriva samma förhållningssätt. Se gärna hennes Ted talk på denna sida.

Bild: Doughnut economy

 

 

 

Bli först att kommentera

En humanitär stormakt

Av , , 2 kommentarer 1

Sverige har vid flera tillfällen kallats en humanitär stormakt.

I de internationella klimatförhandlingarna, har Sverige agerat brygga mellan de mest sårbara fattigare länderna och de rikare länderna som har byggt in ett beroende av fossil energi.

När ledare från andra länder behöver mötas på neutral mark för att diskutera svåra konflikter, möts de ofta i Sverige.

Sverige är det land som inom internationellt bistånd slår vakt om kvinnors och flickors rättigheter och driver fram ökad jämställdhet.

För mig som grön är solidaritet nyckelordet för all politik. Ekonomiska klyftor, diskriminering, en välfärd som är mer tillgänglig för de rika än för dem med störst behov och utarmning av naturresurser som vi alla är beroende av, gör oss människor ofria och försämrar vår livskvalitet på så många plan. Jag vill arbeta för ett mer solidariskt samhälle, där välfärden möter upp mot invånarnas behov, ett samhälle fritt från diskriminering, där jämställdhet råder mellan kvinnor och män, där samhället utvecklas inom planetens gränser så att vi inte lämpar över miljöproblem på våra barn. En framtid att längta till.

Samtidigt finns det andra partier som idag prioriterar skattesänkningar för de rikaste istället för ökade resurser till välfärden och partier som för en politisk debatt som ytterligare stigmatiserar de redan mest diskriminerade i samhället.

Sverige har kallats en humanitär stormakt, som ett litet land längst i norr på vårt jordklot, kan vi leda utvecklingen för frihet och ett tryggt och gott liv, för alla våra invånare och även för människor i andra delar av världen. Det vill jag stärka.

2 kommentarer

Ett biljettsystem för all kollektivtrafik i Sverige

Av , , Bli först att kommentera 2

Nu ska ett gemensamt nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik utredas!

Många gånger har folk beklagat sig över strulet med olika biljettsystem. Olika appar i olika städer, kontanter fungerar i en ort men inte grannorten, byte mellan regionbussar och lokaltrafik kräver olika biljetter osv. Det ska vara enkelt att resa kollektivt och att kombinera olika färdsätt.

Nu har regeringen tillsatt en utredning för att införa ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige.

Detta var en av punkterna i Miljöpartiets valmanifest inför valet 2018 som vi förhandlade igenom i Januariavtalet.

Från valmanifestet 4.1 Fossilfria transporter:

”rusta upp det befintliga järnvägssystemet rejält i hela landet, bygga nya stambanor för höghastighetståg, göra det enklare att boka utlandsresa med tåg samt införa ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige.”

Jag vill att det ska vara enkelt att resa; mellan jobb och bostad, till vårdcentralen, till släkten. Kollektivtrafiken behöver bli ett färdsätt som lockar fler. När vi reser tillsammans så ryms vi fler på vägarna, vi får lägre utsläpp och vi tillgängliggör transporter för alla – oavsett om man har bil eller inte. Ett gemensamt biljettsystem är ett viktigt steg i den riktningen.

 

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Energy ConFusion i Skellefteå och opinionsundersökning

Av , , Bli först att kommentera 0

Ligger på nattåget mot Stockholm efter en lång och givande dag. Har varit på Energy ConFusion i Skellefteå och lyssnat till många bra presentationer och haft många intressanta samtal. Varmt tack till arrangörerna och alla jag träffade!

Jag tar med mig mycket, här kommer ett axplock:

– Silicon Valley satsar nu mer på resiliens och klimatanpassning, presentatören något oroad över om detta är ett tecken på känsla av hopplöshet att minska utsläppen att man nu går över till ”rädda det som räddas kan”

– Behov av metaller och Europas beroende av import, bör vi ta större ansvar att producera mer själva med mer hållbara metoder än de vi idag importerar från? Vi bör ju åtminstone ställa samma krav i handelsavtal när det gäller miljömässiga och arbetsmiljömässiga regler på import som vi har i EU.

– Batteridrivna kryssningsfartyg nu på marknaden. Sjöfarten i stort behov av omställning, entreprenören jag talade med föreslog snabb hybridisering och övergång till förnybara drivmedel (tex. batterier + vätgas eller LBG). Djupt problematiskt att det fortfarande säljs fossildrivna fartyg eftersom de har en livslängd på ca 40 år – dvs längre än när vi globalt ska ha nettonollutsläpp för att klara Parisavtalet.

– Utveckla affärsidéer som bidrar till att lösa de globala hållbarhetsmålen. Millenials vill investera i, jobba hos och konsumera från företag som bidrar till hållbar utveckling. Hållbarhet = konkurrenskraft.

Sedan några saker jag hört många gånger redan, tex. om övergången till sammanlänkade elsystem med smartgrids och procumenter (de som både producerar och köper el) samt om hur vi måste ställa om mobiliteten i städer, vi kan inte fortsätta sitta en person i en bil när städerna växer av så många skäl; klimat, luftkvalitet, trängsel och den markyta det tar i anspråk (orättvis ytfördelning).

 

Jag gläds åt all innovationskraft och alla företag i norra Sverige som på olika sätt bidrar till en hållbar utveckling och teknik som bidar till att hejda klimatförändringen och minska miljöproblemen.

Samtidigt konstaterar jag än en gång behovet av snabb storskalig samhällsomställning för att hejda klimatförändringen och forma ett hållbart samhälle med livskvalitet för människor. Och därmed behovet av långsiktigt, tydligt, handlingskraftigt politiskt ledarskap.

Blir därför glad att SCBs opinionsundersökning visar att Miljöpartiet växer samtidigt som vi tar ansvar i regering.

Mycket mer behöver göras, globalt, i EU och i Sverige. Jag kommer kämpa varje dag för en framtid att längta till. Klimatet kan inte vänta.

 

 

Bli först att kommentera

Det är allvar nu – klimatet behöver mer än vackra ord

Av , , Bli först att kommentera 0

Det är allvar nu.

Forskare över hela världen varnar för att klimatförändringen kan komma att skena bortom mänsklig kontroll, med katastrofala konsekvenser för människor, ekosystem, global hälsa och ekonomisk instabilitet. Från att världens alla korallrev försvinner till att svenska skogar brinner, brunnar sinar och skördar torkar.

Nu börjar fler och fler partier prata om klimatet. Men det behövs mer än vackra ord. 

M, KD och SD går till val på att ha klimatmål som skulle leda till över 3 graders global uppvärmning på bara några decennier och totalkatastrof. De verkar inte ha tagit till sig vetenskapen alls. Deras ”klimatpolitik” bryter direkt mot Parisavtalet.

I andra partier finns de som talar vackert om klimatet, men som på rak fråga säger att de vill till EU för att bygga fler flygplatser. En ekvation som inte går ihop! Det går inte att bygga ut någonting som i dagsläget är beroende av olja – vilket flyget kommer vara ett bra tag till, oavsett hur mycket vi satsar på elflyg och biodrivmedel – och tro att klimatmålen ska nås.

På Miljöpartiets lista till EU-parlamentet står bara personer som har tagit till sig klimatforskningen och som har erfarenhet av att omsätta detta till politik som gör skillnad på riktigt. Dessutom, är en röst på Miljöpartiet en röst på den gröna gruppen i EU-parlamentet.

För första gången ser gröna gruppen ut att kunna bli vågmästare i parlamentet och få mer inflytande än någonsin tidigare. Det är bara vår grupp som har en färdplan för hur vi ska leva upp till de krav som de strejkande skolbarnen ställer, att vi ska sänka utsläppen till den nivå forskarna säger behövs.

Din röst kan vara helt avgörande för om den gröna gruppen blir vågmästare!

Rösta på Miljöpartiet de gröna, för klimatet kan inte vänta.

 

 

Bli först att kommentera
Etiketter: , , , ,

Tre förslag för ett jämställt EU

Av , , Bli först att kommentera 1

I dag är det 100 år sedan kvinnor vann sin rösträtt.  Konservativa krafter i Sverige och EU angriper i dag arbetet för jämställdhet. Aborträtten är under attack. Initiativ för lika rättigheter och lön ifrågasätts. Kvinnoförtrycket syns i våld och trakasserier och i olika villkor på arbetsmarknaden. Det syns i olika ekonomiska förutsättningar och i den växande psykiska ohälsan bland många unga kvinnor.

#Metoo visade världen att kvinnliga erfarenheter är mänskliga erfarenheter och bröt en dominerande tystnadskultur i stora delar av Europa. Vi gröna är ett feministiskt alternativ i valet till Europaparlamentet och vill genomföra konkreta förändringar för att bekämpa sexuella trakasserier och övergrepp. Hat, hot och våld mot kvinnor får aldrig accepteras.

Det räcker inte att politiker kallar sig feminister. I det EU vi vill se backas orden upp med riktig politik för kvinnors rättigheter, politiskt deltagande, ekonomisk egenmakt och rätten till fri abort. Vi vill se ett EU som aldrig accepterar att grundläggande mänskliga rättigheter kränks.

Därför presenterar vi nu tre punkter för ett mer jämställt EU som vi ska driva som parlamentariker:

  • Jämställdhetssäkra EU:s budget. Att jämställdhetssäkra budgeten innebär krav att faktiskt leverera på jämställdhetsområdet. Enligt EU-kommissionens rapport om jämställdhet mellan kvinnor och män tjänade kvinnor i EU 16% mindre än män och pensionsgapet mellan kvinnor om män i unionen är 36.6%. Den utvecklingen måste vändas. Vi vill se ett jämställt Europa inom vår livstid där kvinnor har fullt och effektiv deltagande och lika möjligheter till ledarskap på  alla olika samhällsnivåer. Tillsammans med den gröna gruppen i Europaparlamentet vill vi se till att detta blir en skyldighet i utformningen av nästa långtidsbudget.
  • Metoo-lag för EU. Skärp kraven för alla arbetsgivare och utbildningsanordnare inom EU vad gäller deras ansvar för att med aktiva åtgärder arbeta bort sexuella trakasserier och övergrepp på arbetsplatser och skolor. Likabehandlingsdirektivet, som blockeras av flera länder i EU, ska antas av EU:s ministerråd.
  • Alla EU:s medlemsländer ska anta Istanbulkonventionen. EU har beslutat att konventionen ska antas, men beslutet blockeras av flera länder i ministerrådet. Nu är det dags för alla länder att erkänna att våld mot kvinnor är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Medlemsländerna måste bekämpa våld mot kvinnor genom att förebygga våld, skydda offren och ställa förövarna inför rätta.
Bli först att kommentera

Klimatet drabbar våra barn som aldrig fick en chans att rösta

Av , , Bli först att kommentera 0

I EU så är det kommissionen som kan initiera förslag, det kan modifieras av EU-parlamentet och för att det ska bli beslut ska både EU-parlamentet och ministerrådet (där ministrar för aktuellt ämnesområde från alla medlemsländer samlas) vara för förslaget.

När det gäller klimatpolitiken är det därför viktigt att vi både har starka gröna EU-parlamentariker och att Miljöpartiet sitter i Sveriges regering. Vikten av detta märktes bland annat när EU:s handel med utsläppsrätter omförhandlades och Isabella Lövins insatser var avgörande. (* Läs vår EU-parlamentariker Jakop Dalundes redogörelse för hela händelseförloppet nedan.)

Klimatpolitiken kommer vara högaktuell i EU efter valet. Kommissionen har nämligen skickat ut en kommuniké, en förhandsavisering om ett förslag de ska lägga, som gäller EU:s långsiktiga klimatpolitik. Och här krävs det stort inflytande från gröna gruppen om vi ska klara Parisavtalet!

EU kommissionen skriver nämligen dels att man tagit till sig IPCC:s rapport från i höstas om skillnaderna mellan 1,5 och 2 graders global uppvärmning, att den globala uppvärmningen bör begränsas till 1,5 grad och att EU tjänar på att gå före i arbetet med att nå det målet. Och dels föreslår man mål om att EU ska nå nettonollutsläpp 2050, dvs samma år som forskarna säger att vi senast globalt måste ha nått nettonoll, samt att man inte vill göra några ändringar i målet till 2030.

EU:s utsläpp av koldioxid var 2010 3946Mton om dessa skulle reduceras med 40-59% till 2030 – utifrån IPCC:s beräkningar av behov av globala utsläppsminskningar för att klara 1,5 grad med 66% sannolikhet – skulle det innebära att EU har utrymme för 1618-2367Mton CO2 2030. (Här är global rättvisa-aspekten i Parisavtalet ej inräknad.) EU:s nuvarande mål om -40% av alla växthusgaser till 2030 jämfört med 1990 innebär dock utsläpp av CO2 2030 på ungefär 2500Mton (utifrån uppskattningen att andra växthusgaser ligger relativt stilla på 800 Mton CO2eq vilket de gjort 2010-2016).

När vetenskapen säger globalt minska 40-59% till 2030. Och eftersom EU ratificerat Parisavtalet som säger ”This Agreement will be implemented to reflect equity and the principle of common but differentiated responsibilities and respective capabilities, in the light of different national circumstances.” (Globala rättvisa-aspekten.)

Så är det för mig självklart att EU måste minska sina CO2 utsläpp med 59% eller mer till 2030 jmf med 2010 – inte lägga sig på mindre minskning än 40%.

Detta är särskilt viktigt eftersom IPCC:s beräkningar om nettonoll till 2050 globalt inte bara är ett mål det årtalet, utan innefattar en global koldioxidbudget för hela perioden från nu till år 2100. Eftersom växthusgaser lever länge i atmosfären spelar det roll om vi har höga utsläpp hela vägen fram till 2050 eller om vi minskar dem snabbt kommande säg 3 åren och har låga utsläpp resten av tiden fram till 2050.

EU:s långsiktiga klimatplan måste utgå från forskning och principen om delat men differentierat ansvar som är inskrivet i Parisavtalet.

Det är därför jag i EU-valrörelsen lyfter fram behovet av en koldioxidbudget i EU.

Klimatförändringens konsekvenser är förrädiska eftersom de förvärras långsamt och sker med en eftersläpning från det att utsläppen skedde. Men idag kan vi beräkna vilka konsekvenser vårat agerande idag, får imorgon. Klimatkrisen nu är som om en rökare visste att om hen röker ett paket cigaretter till så kommer hen drabbas av den värsta lungcancer och kol om tio år. Med den skillnaden att det inte bara är de som bidrar till utsläppen som drabbas, de som drabbas först och värst är de som har bidragit minst till klimatförändringen och de som drabbas på lång sikt är våra barn, som aldrig fick en chans att rösta om klimatet.

Nu är det bara tre dagar kvar till EU-valet.

Rösta för klimatet. Rösta grönt!

 

 

*  Det har förekommit lite olika verklighetsbeskrivningar om vem som egentligen förhandlat EU:s utsläppshandel (EU ETS) under denna mandatperiod. Jag tänkte försöka bringa lite klarhet i detta.

I parlamentet förhandlades ETS:en av två utskott; ENVI (Miljöutskottet) och ITRE (Utskottet för industri och energifrågor).

Följande svenska parlamentariker har bidragit i processen från parlamentets räkning:

Jytte Guteland (S) Skuggförhandlare i ENVI Fredrick Federley (C) Huvudförhandlare ITRE Jakop Dalunde (MP) skuggförhandlare ITRE

Under mandatperioden har vi röstat om lagstiftningen flera gånger. En gång i varje ansvarigt utskott och två gånger i plenum. Nedan redogör jag för Miljöpartiets ståndpunkter i de olika omröstningarna.

1. I ITRE ledde Federley förhandlingarna och jag förhandlade för de grönas del. Under förhandlingarna upplevde vi att Federley lyssnade för mycket på de konservativa partierna och för lite på oss gröna. Federleys förslag blev alldeles för dåligt och därför röstade vi gröna nej till det i ITRE.

2. I ENVI ledde brittiska ledamoten Julie Girling förhandlingarna och min nederländska kollega Bas Eickhout förhandlade för oss gröna.

Här blev resultatet betydligt bättre, dels för att Girling lyssnade mer på oss gröna i förhandlingarna och för att svenska socialdemokraten Jytte Guteland drev en mycket mer progressiv linje än vad hennes socialdemokratiska kollega gjorde i mitt utskott, ITRE. Hon gjorde en utmärkt insats här och resultatet blev betydligt bättre. Därför röstade vi gröna ja till Girlings förslag.

3. I omröstningen för parlamentets mandat till trepartförhandlingarna med rådet, som utgick ifrån beslutet i både ITRE och ENVI, så förlorade vi tyvärr flera omröstningar där det dåliga från ITRE blev kvar och vinsterna från ENVI försvann. Därför röstade vi gröna, tillsammans med bl.a. de svenska socialdemokraterna, nej till förslaget – då vi tyckte att parlamentets bud inte låg i linje med Parisavtalet.

Federley tillsammans med bl.a. L, M och KD röstade för. Här kan man läsa mer om just den voteringen.

4. Den 6 februari 2018 röstade vi om ETS-förslaget för sista gången denna mandatperioden. Denna gång handlade omröstningen om att godkänna den överenskommelse som kommit från trepartsamtalen mellan Parlamentet, rådet och kommissionen.

Nu hade dock det oväntade hänt. Ministerrådet position blev mer mycket progressiv än parlamentets, vilket normalt sett aldrig händer. Detta är på grund av Miljöpartiet i Sveriges regering.

Tack vare Isabella Lövins ledarskap i ministerrådet bildades en koalition av progressiva länder som lyckats förhandla fram betydande förbättringar. Detta slutresultat kom att kallas för The Swedish Proposal, just för att det var den svenska regeringen som la fram förslaget och drev igenom det. När detta förslag kom tillbaka till Europaparlamentet så röstade vi gröna ja till det.

The Swedish Proposal innebar kortfattat att ca 2,5 miljarder utsläppsrätter tas bort från marknaden. Detta får till resultat att priserna för utsläppen stiger eftersom antalet utsläppsrätter på marknaden minskar. Läs mer om det här. 

Bli först att kommentera
Etiketter: , , , , , ,