Etikett: elin söderberg

Biodrivmedel, kolsänkor och biologisk mångfald – artkris och klimatkris måste hanteras samtidigt

Av , , Bli först att kommentera 0

Allt fler partier pratar om klimatet. Problemet är att det saknas helhetsperspektiv. Klimatfrågan och den biologiska mångfalden är sammankopplade och utgör idag två enorma utmaningar som måste hanteras samtidigt. Avsaknaden av helhetsperspektiv blir tydligt när politiska företrädare gång på gång lägger fram samma lösning för transportsektorns utsläpp: byt till biodrivmedel! Om Sverige skulle följa den linjen skulle vi köra i diket rejält.

Övertro på biodrivmedel riskerar leda till kraftigt ökade växthusgasutsläpp och en ytterligare utarmning av den biologiska mångfalden, vilket dessutom gör oss mindre motståndskraftiga mot klimatförändringens konsekvenser. För att utveckla samhället och skapa förutsättningar för trygghet, hälsa och frihet måste klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald hejdas samtidigt.

Sedan Miljöpartiet klev in i regering har vi drivit på för både kraftigare klimat- och miljöpolitik. Vi har baxat igenom klimatlag, nya klimatmål, stärkt EU:s utsläppshandelssystem och infört stöd till såväl laddinfrastruktur som den tunga industrins omställning. Vi har samtidigt genomfört historiska satsningar på naturskydd och andra miljöåtgärder.

Åtgärder måste främja samhället, klimatet och miljön på samma gång. Framåt krävs satsningar på inhemsk produktion av hållbara biodrivmedel, stärkt biologisk mångfald och ökad kolinlagring. Användningen av biodrivmedel i Sverige ska heller inte leda till försämring av den biologiska mångfalden eller minskade kollager utanför våra gränser. I omställningen till morgondagens samhälle måste vi balansera i övergången till förnybara drivmedel, ökad kolinlagring och stärkt biologisk mångfald. En balansgång som underlättas av energieffektiviseringar, ett mer transporteffektivt samhälle och utfasning av förbränningsmotorer.

1. Biodrivmedel är nödvändigt för en fossilfri transportsektor – men biodrivmedel har begränsningar
Biodrivmedel, elektrifiering och andra förnybara drivmedel är alla viktiga pusselbitar för övergången till fossilfria transporter. Även om alla nya bilar som såldes från och med idag skulle vara rena elbilar, skulle en stor del av den totala personbilsflottan fortfarande bestå av fossilbilar. Biodrivmedel gör det möjligt att tanka mer förnybart i de förbränningsmotorer som inte hinner ersättas i tid. Men, tillgången på biodrivmedel är begränsad. Potentialen för hållbart producerade biodrivmedel från svenska råvaror är inte i närheten av att täcka behoven för vägtransportsektorn, än mindre om vi ska inkludera flyg- och sjöfart. Prioriteringar kommer behövas och en förändring av hur vi reser och transporterar varor kors och tvärs över jorden kommer krävas. Att andra partier ger sken av att vi genom bytet till biodrivmedel ska kunna fortsätta som vanligt – eller till och med öka våra transporter – är orealistiskt och oansvarigt.

2. Stärkt biologisk mångfald för långsiktigt robusta ekosystem
Potentialen för hållbart producerade biodrivmedel begränsas, dels för att produktionen bara är hållbar så länge det inte skördas mer än det växer, dels för att god biologisk mångfald är en förutsättning för att skogen och det vi odlar ska fortsätta växa bra. Vi kan inte ta ut oändliga mängder resurser från skogen utan måste hitta en balans som är hållbar från många perspektiv. Ersätter man välmående ekosystem med snabbväxande monokulturer är det kanske möjligt att kortsiktigt producera mer biomassa och binda mer kol, men det är förödande för den biologiska mångfalden och gör även plantagerna känsliga för konsekvenser av klimatförändringen, såsom skogsbränder eller torka.

3. Kollagret är viktigt för ett stabilt klimat
Kol som är bundet i jorden, växter och levande ting på land eller havet kallas för en kolsänka. Alla långlivade produkter gjorda av bioråvara (såsom trähus och trämöbler) utgör ett kollager och kan bli ett medel i vår kamp att minska koldioxiden i atmosfären. När produkterna förbränns, som biodrivmedlet i en förbränningsmotor, frigörs kolet och blir koldioxid och återgår till atmosfären. När t.ex skogen växer binder den koldioxid, när den förbränns frigörs den. Därmed är det bättre att biomassan används till långlivade produkter som ökar kollagret.

4. Bio används redan och är utbytbart mellan olika branscher
Det krävs alltså en balansgång mellan biodrivmedel, biologisk mångfald och kolsänkor. Om vi säkerställer att de biodrivmedel vi nyttjar är hållbara är de en bra väg framåt för omställningen, just för att teknologin redan finns här och nu. Biodrivmedel görs idag på olika sätt av raps, sockerbetor, palmolja, slaktrester, matrester, skogsråvara m.m. med varierande miljö- och klimatpåverkan. Bioenergi har vi använt sedan urminnes tider för matlagning och uppvärmning, även idag storskaligt i fjärrvärmeverken. Teknikutvecklingen för vad vi kan använda “bio” till går snabbt framåt. Rester från tillverkningen av timmer kan vi inte bara nyttja till uppvärmning och drivmedel, utan även göra t.ex. kläder, förpackningar, bioplast, biokol; vilket kan ersätta saker som idag innehåller mycket fossil råvara. Bioråvaran är därför mycket värdefull.

5. Sverige har ett viktigt jord- och skogsbruk som vi ska ta tillvara
Sverige har goda förutsättningar att visa hur vi med helhetsperspektiv balanserar en hållbar produktion av biodrivmedel. Sverige är ett skogsland med en kunnig och utvecklad skogsindustri som idag gör att vi t.ex kan bygga flervåningshus och broar i trä. Ett livskraftigt jordbruk i hela landet är också viktigt för livsmedelsförsörjning, krisberedskap, levande landsbygd och biologisk mångfald. Restflöden från dessa näringar kan förädlas till biodrivmedel och därmed ersätta fossil bensin och diesel.

Klimatarbetet är en kamp mot klockan! Biodrivmedel med hänsyn till kolsänkan och biologisk mångfald är en värdefull tillgång för att klara omställningen i tid.
Framåt krävs kraftfull politik för inhemsk produktion av hållbara biodrivmedel, stärkt biologisk mångfald i de marker vi brukar och åtgärder för ökad kolinlagring.
Jag vill se en samhällsutveckling som ger oss trygghet, hälsa och frihet. För att nå dit krävs att vi både hejdar förlusten av biologisk mångfald och stoppar klimatförändringen. Med helhetsperspektiv kan vi stärka samhället, miljön och hejda klimatkrisen samtidigt. Det är en utveckling som ger mervärden för invånare och verksamheter i hela Sverige. Med trevligare stadsmiljöer, mindre buller, högre krisberedskap, ökad konkurrenskraft och bättre hälsa. Det är den gröna samhällsutveckling jag vill driva.

Jag står kvar som kandidat till språkrör

Av , , 2 kommentarer 2

Jag kandiderade till språkrör för Miljöpartiet för att jag vill växla upp klimatpolitiken och bredda förtroende för partiet. Jag vill kämpa för en framtid med livskvalitet för alla inom planetens gränser. Det är ett mycket omfattande arbete som behöver göras, i Sverige, i EU och internationellt. Ett brett förtroende för Miljöpartiets förmåga att leda klimatomställningen är en förutsättning.

Idag presenterade riksvalberedning sitt förslag till språkrör, vår partisekreterare Märta Stenevi. Valet av nytt språkrör sker på en digital extrakongress den 31 januari 2021. Jag är stolt över att vara medlem i ett parti med en levande interndemokrati där medlemmarna har flera val att välja mellan även när språkrör ska utses.

Redo för internationellt klimatledarskap

Av , , Bli först att kommentera 1

Om verkligheten hade varit sådan, att vi bara behövde minska utsläppen med några procent globalt, då hade det kanske varit rimligt att investera våra slantar i ett annat land för att ersätta ett kolkraftverk med något förnybart. Men verkligheten ser inte så ut. För att hejda de enorma konsekvenser som klimatförändringen är på väg att innebära måste vi ner till noll fossila utsläpp, snabbt och därefter uppnå “negativa utsläpp” genom att hitta metoder för att åter binda mer koldioxid i biomassa, berggrund och i tex. fastigheter genom träbyggande.

För att vi globalt ska nå noll. Så måste någon föregå med inspirerande exempel. Och här har Sverige otroligt goda förutsättningar! Vi har en befolkning där kunskapsnivån om klimatförändringen och viljan att bidra är oerhört hög, vi har ett näringsliv som vill bidra till en hållbar utveckling och som ser konkurrensfördelar av att gå före och vi har naturresurser som skog, vind, vatten och sol-tillgångar som ger goda förutsättningar till helt förnybar energiförsörjning.

Slutligen. Många brukar kommentera att Sverige är ett litet land, våra utsläpp är en så liten del av de totala globala utsläppen. Och ja, vi är ett litet land, men vilka 10 miljoner människor i världen vi än väljer, så kommer de 10 miljonernas utsläpp bara utgöra en liten del av de globala utsläppen. Däremot har Sverige ett oerhört högt förtroende internationellt när det gäller klimat och miljöfrågor i förhållande till vår befolkningsmässiga och ekonomiska storlek. När vi denna mandatperioden klubbade igenom klimatlagen i riksdagen, med ett mål om att vi ska ha netto-noll-utsläpp 2045, då reagerade exempelvis Nya Zeeland direkt, de vill inte vara sämre. Kan dom så kan vi, sa de.

Klimatet kan inte vänta. Vi behöver en regering även efter den 9 september som visar politiskt mod och ledarskap för att hejda klimatförändringen, både här hemma och internationellt. Det ledarskapet är vi i Miljöpartiet redo att fortsätta axla.

 

Forskarna varnar för skenande klimatförändring – NU krävs åtgärder

Av , , Bli först att kommentera 6

Igår skrev Aftonbladet om den senaste forskningen kring återkopplingseffekter, dvs. när klimatförändringen leder till effekter som ytterligare ökar på klimatförändringen.

“Global uppvärmning på bara två grader kan leda till ett mardrömsscenario för jorden.

– Det innebär att vi kanske bara har en halv grad kvar till vi når en planetär tröskel. Vi är obehagligt nära, säger professor Johan Rockström till Aftonbladet.”

Mardrömsscenariot drabbar inte någon annan, någon annanstans, någon annan gång. Det drabbar oss alla. I Västerbotten skulle en global medeltemperaturhöjning på 4 grader – vilket vi beräknas landa på ca år 2100 om inte kraftiga åtgärder görs nu – innebära att årsmedeltemperaturen stiger med 6 grader (pga att temperaturhöjningen är större i de nordligaste delarna av jordklotet), skyfallen skulle öka i antal och i intensitet, växtsäsongen bli flera veckor längre och vid kusten (Umeå, Skellefteå) skulle värmeböljor (dagar med en dygnsmedeltemperatur över 20 grader) öka från att ha skett 0-1 dygn per år till över 14 dygn per år.

Samtidigt är vi en del av vår omvärld. Fyra graders global medeltemperaturhöjning innebär att majs och vete-skördar minskar med ca 40% i låglänta områden, skördar av soja och ris minskar likaså, tillgången på sötvatten kan minska med upp till 70% i vissa områden, hela det marina ekosystemet påverkas mycket kraftigt vilket skadar fisket, de varmaste dagarna bli 6 grader varmare i östra Asien, 8 grader varmare runt Medelhavet och 10-12 grader varmare i östra Nordamerika. Detta ger effekter på såväl handel som säkerhetspolitik och migration. Detta är alltså effekter till år 2100. När dagens förskolebarn är i 80-årsåldern.

Vi människor har vandrat på denna jord i 200 000 år. De första 190 000 åren var vi uppemot 1 miljon människor. Efter den senaste istidens slut, för ca 10 000 år sedan, började vi bruka jorden och bygga upp vår civilisation. Det är i det stabila klimat som vi haft de senaste 10 000 åren (holocen) som vi är anpassade till och som givit oss förutsättningar att växa till en befolkning på över 7 miljarder människor. Det är dessa förutsättningar vi nu sätter på spel.

Klimatpolitiken ska utgå från forskning. Det duger inte att säga att klimatfrågan är viktig och sedan presentera förslag som levererar långt mindre än vad som krävs.

“Carbon law” – halvering av utsläppen vart 10de år

Johan Rockström har presenterat modellen “carbon law” för att sprida en tumregel som kan användas på såväl individnivå som för städer eller länder. Modellen innebär att om innovation för att plocka koldioxid ur atmosfären och förvara den i berggrunden, så kallad “carbon capture and storage (CCS)” lyckas så kan vi klara Parisavtalet om vi minskar utsläppen med hälften vart 10de år.

Koldioxidbudget

Klimatforskaren Kevin Anderson lyfter riskerna med att förlita sig på teknik som inte finns, som ska kunna fånga in lika mycket koldioxid som all växtlighet på jorden fångar in idag. Han arbetar med modellen “koldioxidbudget”. FN:s klimatpanel IPCC har beräknat hur mycket koldioxid vi kan släppa ut innan vi når 2 graders global uppvärmning. Därmed har världen en koldioxidbudget att förhålla sig till om vi ska klara Parisavtalet. Koldioxidbudgeten kan sedan delas upp på länder och andelen kan fördelas med hänsyn tagen till globala rättviseperspektiv, betalningsförmåga, geologiska förutsättningar etc. Kevin Andersons beräkning visar på att Sverige behöver minska sina utsläpp med ca 15% per år. Eftersom en budget är en budget innebär en för liten minskning år 1 att vi behöver minska utsläppen ännu mer år 2.

Jag vill inte att ni ska bli ledsna, rädda eller uppgivna när ni läser detta. Och jag vill påminna om att arbeta för att hejda klimatförändringen ger så många positiva mervärden i form av bättre luftkvalitet, mer grönområden i våra städer, mer livskvalitet, innovationer osv. Jag skriver detta för att jag vill att Sverige ska ledas av en regering som ser sanningen i vitögat och presenterar politik utifrån de vetenskapliga fakta vi har på bordet.

För att få en regering som tar klimatet på allvar så måste du som läser detta rösta för det. Eftersom flera partier idag säger att klimatfrågan är viktig och samtidigt presenterar fullständigt otillräcklig politik, så önskar jag att fler väljare får kunskap om vad forskning säger krävs för att vi ska klara Parisavtalet.

Oavsett vilka hjärtefrågor man har: äldreomsorg, skola, trygghet,  jobb, transporter, säkerhetspolitik, migration osv så måste klimatfrågan beaktas. I vilken utsträckning vi hejdar klimatförändringen påverkar alla andra områden.

Utsläppen av växthusgaser måste minska, kraftfullt, NU. Och vi behöver anpassa samhället till det klimat som kommer. Regeringen har denna mandatperiod lagt grunden för en kraftfull klimatpolitik både för att minska utsläppen och klimatanpassa samhället. Varav stora delar trätt i kraft i år; klimatlag från 1 januari i år, bonus-malus (subventioner till supermiljöbilar) från 1 juli i år, slopat bygglov för solceller, bränslebyte/reduktionsplikt (lagstiftat krav på inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel) från 1 juli i år, uppdrag till Boverket att samordna klimatanpassning av bebyggd miljö, stärkt centrum för klimatanpassning vid SMHI m.m.

Vi i Miljöpartiet är redo för nästa steg.

Klimatet kan inte vänta.

 

 

Länkar:

Aftonbladets artikel med anledning av Johan Rockströms forskning om återkopplingseffekter

https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/J1ALyR

Presentation av Johan Rockström om klimatutmaningen och carbon law (obs i youtubeklippet säger han att utsläppen är på en platå vilket kan ses som början på att de ska vända neråt, förra året ökade tyvärr dock utsläppen globalt igen, vilket Rockström kommenterar i denna artikel)

https://www.youtube.com/watch?time_continue=1&v=UZ5nKGHMWC0

Johan Rockströms vetenskapliga artikel om carbon law från 2017

http://science.sciencemag.org/content/355/6331/1269

Kevin Anderson presenterar sannolikheten att nå Parisavtalet och koldioxidbudgeten för världens rikare länder

https://www.futurelearn.com/courses/climate-leadership/0/steps/21377

Befolkningsutvecklingen över 200 000 år, av American Museum of Natural History

https://www.youtube.com/watch?v=PUwmA3Q0_OE

 

Ett klimat som människor aldrig upplevt

Av , , 8 kommentarer 1

Sedan industriella revolutionen har halten koldioxid i atmosfären ökat från att ligga mellan 180-280ppm (miljondelar) de senaste 800 000 åren, till att idag vara över 400ppm.

Om inte utsläppen av växthusgaser hejdas beräknas jordens medeltemperatur ha stigit med 4 grader till ca år 2100. Ett klimat som mänskligheten aldrig tidigare upplevt.

Som riksdagsledamot för Miljöpartiet kommer jag kämpa för att:

  • Möjliggöra för alla som lever i Sverige att minska sina utsläpp till hållbara nivåer
  • Skapa fossilfria goda transporter i hela landet
  • Stödja svensk industri att bli helt fossilfri och främja export av denna teknik

Sveriges klimatledarskap är viktigt!

Vi i Miljöpartiet vill göra den samhällsomställning som klimatutmaningen kräver och använda den som hävstång för att skapa bättre livskvalitet i hela landet. Vi måste ha rätt lösning på rätt plats. Klimatet kan inte vänta. 

 

Vindkraft och vattenkraft ska stärka service i glesbygd

Av , , Bli först att kommentera 0

Vi producerar mycket förnybar energi här i norra Sverige. Många av kommunerna i Västerbotten ska vara otroligt stolta över detta. Mer kommer också behövas framöver när vi ska nå målet om 100% förnybar elproduktion och fasa ut kärnkraften.

Kommuner och regioner som producerar förnybar energi ska få skatteintäkter för detta som kan gå till välfärd och samhällsservice.