Etikett: ipcc

Energiomställning pågår. Replik på KD

Av , , 4 kommentarer 3

Jag vill att vi i Sverige ska ha förnybar, robust och flexibel el som täcker upp alla våra behov. Det är fullt möjligt – om den politiska viljan finns.

Den politiska viljan finns inte hos KD, som idag skrev några rader i Expressen som jag har mycket att säga om. Försöker begränsa mig till att kommentera det första stycket.

KD skriver: “Det har inte funnits någon brist på åtgärder för att minska Sveriges klimatpåverkan.” 

Jo, det har funnit jättestor brist! Annars hade vi inte i år, 2020, befunnit oss i en situation där vi redan upplever 1 grads global uppvärmning och många börjat ge upp hoppet om att begränsa klimatförändringen till 1,5 grad. Mycket, mycket mer behöver göras och det fort. Sveriges utsläpp minskar inte i den takt som krävs för en globalt rättvis klimatomställning.

KD: “När vi kristdemokrater senast satt i regeringen så minskade utsläppen med omkring tjugo procent samtidigt som BNP ökade med nära tio procent.”

Bara för att två saker händer samtidigt betyder det inte att det finns ett kausalt samband. Beskriv gärna vilken politik KD menar att Alliansen bedrev som skulle ha varit avgörande för att utsläppen minskade samtidigt som ni tog fram det politiken. Jag är genuint nyfiken. För när jag ställt samma fråga till Edward Riedl (M) som brukar använda samma oneliner så har han aldrig något svar. (Koldioxidskatten (från 90-talet) och EU:s utsläppshandel (infördes 2005) verkade ju tex. under denna period och är inte något Alliansen kom på.)

KD: “regeringens nedsläckning av utsläppsfri kärnkraft fortsätter. Trots varningar och vädjanden. Trots att kärnkraften ingår i alla de olika modeller som FN:s klimatpanel har tagit fram för att lösa klimatkrisen.”

1. Regeringen håller inte på att släcka ner kärnkraft. Vi har inte beslutat nåt om kärnkraft. Det står tom i Energiöverenskommelsen* (som S, MP, M, C och KD enats om) att vi ska ha 100% förnybar elproduktion 2040 och att kärnkraft inte ska stängas med politiska beslut. Kärnkraftens livslängd kommer ta slut på sikt och energibolagen bedömer andra energislag som affärsmässigt bättre.

2. Sveriges regering bestämmer inte över den globala energiförsörjningen, utan har att påverka elproduktionen i Sverige. (IPCC:s scenarier är globala och innehåller även väldigt mycket förnybar energi.) I Sverige producerar vi idag mycket mer el än vi använder, kärnkraften är dyr och utsliten. Sverige har alla förutsättningar att bygga ett robust, flexibelt och 100% förnybart elsystem samtidigt som vi elektrifierar både transportsektor och industri. Regeringen arbetar redan på flera fronter med detta, bla. med elektrifieringsstrategi, nationell vindkraftsstrategi och stöd till den tunga industrin.

Jag vill att vi i Sverige ska ha förnybar, robust och flexibel el som täcker upp alla våra behov. Det är fullt möjligt – om den politiska viljan finns. Eftersom det är fullt möjligt kan jag bara tolka KD:s plötsliga påhejande av kärnkraft  – som de har tänkt finansiera hur? med våra gemensamma skattepengar? – som ett sätt att försöka kommunicera ett enkelt svar på ett komplext problem. Moderaterna gör detsamma, så fort klimatfrågan nämns säger de “kärnkraft” och hoppas att det ska vara tillräckligt svar. Det duger inte. Klimatfrågan är komplex och kräver en strategisk och ordnad omställning till fossilfrihet. Det är det vi har att hantera.

 

* Målen i Energiöverenskommelsen:

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.

Målet år 2040 är 100% förnybar elproduktion. Detta är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut.

Ett mål för energieffektivisering för perioden 2020 till 2030 ska tas fram och beslutas senast 2017.

Klimatkrisen är akut

Av , , Bli först att kommentera 0

Klimatfrågan är akut. Den kanske inte känns så akut i vardagen just nu. Klimatförändringen är förrädisk på så sätt att den smyger sig på. Havsnivån stiger redan, sakta men säkert, isar smälter, väder varierar men det är annorlunda nu än vad det var för 40 år sedan, korallreven blir mindre, skördar utsätts sakta men säkert för fler risker och skogsbränderna blir värre. Men det brinner inte just här just nu. Så det känns kanske inte så akut. Problemet är att om vi inte gör tillräckligt för att hejda klimatförändringen så smyger den sig på snabbare och summan av de negativa konsekvenser som då uppstår är enorma.

Ända sedan 1992, då världens länder bildade FN:s ramkonvention för klimatförändringar, så har vi gjort otillräckligt. Utsläppen av växthusgaser i världen har ökat. I Sverige har vi sedan 1990 minskat utsläppen, mycket tack vare att vi fasat ut oljan från uppvärmningen. Men utsläppen minskar inte i den takt som krävs.

Klimatförändringen är akut framförallt utifrån vad forskning visar behöver göras nu, för att undvika de allvarligaste riskerna. FN:s klimatpanel IPCC beräknar vilket utsläppsutrymme, eller koldioxidbudget, som världen har kvar för att den globala uppvärmningen inte ska överstiga 1.5, 2 respektive 3 grader inom detta århundrade. Eftersom det är summan av utsläpp över tid som påverkar klimatet så krävs det att vi minskar utsläppen snabbt i närtid. 

“Pathways limiting global warming to 1.5°C […] would require rapid and far-reaching transitions in energy, land, urban and infrastructure (including transport and buildings), and industrial systems[…]. These systems transitions are unprecedented in terms of scale, […] and imply deep emissions reductions in all sectors, a wide portfolio of mitigation options and a significant upscaling of investments in those options”

IPCC SR1.5, Summary for policymakers stycke C.2. 

Forskare vid KTH har räknat på hur stora utsläppen blir av de investeringar som behövs för att genomföra själva klimatomställningen och bara dom äter upp en stor del av det utsläppsutrymme som finns kvar. 

Därför är klimatfrågan akut. Det finns inte utrymme för halvmesyrer, duttande och felinvesteringar.

Klimatet drabbar våra barn som aldrig fick en chans att rösta

Av , , Bli först att kommentera 0

I EU så är det kommissionen som kan initiera förslag, det kan modifieras av EU-parlamentet och för att det ska bli beslut ska både EU-parlamentet och ministerrådet (där ministrar för aktuellt ämnesområde från alla medlemsländer samlas) vara för förslaget.

När det gäller klimatpolitiken är det därför viktigt att vi både har starka gröna EU-parlamentariker och att Miljöpartiet sitter i Sveriges regering. Vikten av detta märktes bland annat när EU:s handel med utsläppsrätter omförhandlades och Isabella Lövins insatser var avgörande. (* Läs vår EU-parlamentariker Jakop Dalundes redogörelse för hela händelseförloppet nedan.)

Klimatpolitiken kommer vara högaktuell i EU efter valet. Kommissionen har nämligen skickat ut en kommuniké, en förhandsavisering om ett förslag de ska lägga, som gäller EU:s långsiktiga klimatpolitik. Och här krävs det stort inflytande från gröna gruppen om vi ska klara Parisavtalet!

EU kommissionen skriver nämligen dels att man tagit till sig IPCC:s rapport från i höstas om skillnaderna mellan 1,5 och 2 graders global uppvärmning, att den globala uppvärmningen bör begränsas till 1,5 grad och att EU tjänar på att gå före i arbetet med att nå det målet. Och dels föreslår man mål om att EU ska nå nettonollutsläpp 2050, dvs samma år som forskarna säger att vi senast globalt måste ha nått nettonoll, samt att man inte vill göra några ändringar i målet till 2030.

EU:s utsläpp av koldioxid var 2010 3946Mton om dessa skulle reduceras med 40-59% till 2030 – utifrån IPCC:s beräkningar av behov av globala utsläppsminskningar för att klara 1,5 grad med 66% sannolikhet – skulle det innebära att EU har utrymme för 1618-2367Mton CO2 2030. (Här är global rättvisa-aspekten i Parisavtalet ej inräknad.) EU:s nuvarande mål om -40% av alla växthusgaser till 2030 jämfört med 1990 innebär dock utsläpp av CO2 2030 på ungefär 2500Mton (utifrån uppskattningen att andra växthusgaser ligger relativt stilla på 800 Mton CO2eq vilket de gjort 2010-2016).

När vetenskapen säger globalt minska 40-59% till 2030. Och eftersom EU ratificerat Parisavtalet som säger ”This Agreement will be implemented to reflect equity and the principle of common but differentiated responsibilities and respective capabilities, in the light of different national circumstances.” (Globala rättvisa-aspekten.)

Så är det för mig självklart att EU måste minska sina CO2 utsläpp med 59% eller mer till 2030 jmf med 2010 – inte lägga sig på mindre minskning än 40%.

Detta är särskilt viktigt eftersom IPCC:s beräkningar om nettonoll till 2050 globalt inte bara är ett mål det årtalet, utan innefattar en global koldioxidbudget för hela perioden från nu till år 2100. Eftersom växthusgaser lever länge i atmosfären spelar det roll om vi har höga utsläpp hela vägen fram till 2050 eller om vi minskar dem snabbt kommande säg 3 åren och har låga utsläpp resten av tiden fram till 2050.

EU:s långsiktiga klimatplan måste utgå från forskning och principen om delat men differentierat ansvar som är inskrivet i Parisavtalet.

Det är därför jag i EU-valrörelsen lyfter fram behovet av en koldioxidbudget i EU.

Klimatförändringens konsekvenser är förrädiska eftersom de förvärras långsamt och sker med en eftersläpning från det att utsläppen skedde. Men idag kan vi beräkna vilka konsekvenser vårat agerande idag, får imorgon. Klimatkrisen nu är som om en rökare visste att om hen röker ett paket cigaretter till så kommer hen drabbas av den värsta lungcancer och kol om tio år. Med den skillnaden att det inte bara är de som bidrar till utsläppen som drabbas, de som drabbas först och värst är de som har bidragit minst till klimatförändringen och de som drabbas på lång sikt är våra barn, som aldrig fick en chans att rösta om klimatet.

Nu är det bara tre dagar kvar till EU-valet.

Rösta för klimatet. Rösta grönt!

 

 

*  Det har förekommit lite olika verklighetsbeskrivningar om vem som egentligen förhandlat EU:s utsläppshandel (EU ETS) under denna mandatperiod. Jag tänkte försöka bringa lite klarhet i detta.

I parlamentet förhandlades ETS:en av två utskott; ENVI (Miljöutskottet) och ITRE (Utskottet för industri och energifrågor).

Följande svenska parlamentariker har bidragit i processen från parlamentets räkning:

Jytte Guteland (S) Skuggförhandlare i ENVI Fredrick Federley (C) Huvudförhandlare ITRE Jakop Dalunde (MP) skuggförhandlare ITRE

Under mandatperioden har vi röstat om lagstiftningen flera gånger. En gång i varje ansvarigt utskott och två gånger i plenum. Nedan redogör jag för Miljöpartiets ståndpunkter i de olika omröstningarna.

1. I ITRE ledde Federley förhandlingarna och jag förhandlade för de grönas del. Under förhandlingarna upplevde vi att Federley lyssnade för mycket på de konservativa partierna och för lite på oss gröna. Federleys förslag blev alldeles för dåligt och därför röstade vi gröna nej till det i ITRE.

2. I ENVI ledde brittiska ledamoten Julie Girling förhandlingarna och min nederländska kollega Bas Eickhout förhandlade för oss gröna.

Här blev resultatet betydligt bättre, dels för att Girling lyssnade mer på oss gröna i förhandlingarna och för att svenska socialdemokraten Jytte Guteland drev en mycket mer progressiv linje än vad hennes socialdemokratiska kollega gjorde i mitt utskott, ITRE. Hon gjorde en utmärkt insats här och resultatet blev betydligt bättre. Därför röstade vi gröna ja till Girlings förslag.

3. I omröstningen för parlamentets mandat till trepartförhandlingarna med rådet, som utgick ifrån beslutet i både ITRE och ENVI, så förlorade vi tyvärr flera omröstningar där det dåliga från ITRE blev kvar och vinsterna från ENVI försvann. Därför röstade vi gröna, tillsammans med bl.a. de svenska socialdemokraterna, nej till förslaget – då vi tyckte att parlamentets bud inte låg i linje med Parisavtalet.

Federley tillsammans med bl.a. L, M och KD röstade för. Här kan man läsa mer om just den voteringen.

4. Den 6 februari 2018 röstade vi om ETS-förslaget för sista gången denna mandatperioden. Denna gång handlade omröstningen om att godkänna den överenskommelse som kommit från trepartsamtalen mellan Parlamentet, rådet och kommissionen.

Nu hade dock det oväntade hänt. Ministerrådet position blev mer mycket progressiv än parlamentets, vilket normalt sett aldrig händer. Detta är på grund av Miljöpartiet i Sveriges regering.

Tack vare Isabella Lövins ledarskap i ministerrådet bildades en koalition av progressiva länder som lyckats förhandla fram betydande förbättringar. Detta slutresultat kom att kallas för The Swedish Proposal, just för att det var den svenska regeringen som la fram förslaget och drev igenom det. När detta förslag kom tillbaka till Europaparlamentet så röstade vi gröna ja till det.

The Swedish Proposal innebar kortfattat att ca 2,5 miljarder utsläppsrätter tas bort från marknaden. Detta får till resultat att priserna för utsläppen stiger eftersom antalet utsläppsrätter på marknaden minskar. Läs mer om det här. 

Klimatet kan inte vänta

Av , , Bli först att kommentera 0

Klimatfrågan ligger högre på agendan för många aktörer nu jämfört med för några år sedan. Näringsliv och kommuner arbetar på olika sätt med insatser för att minska klimatpåverkan. En framgång som ska firas!

Men, gapet mellan vad som görs och vad som krävs för klimatet är enormt.

1992 på världskonferensen i Rio så etablerades FNs ramkonvention för klimatförändringar (UNFCCC), världens ledare samlades kring uppdraget att hejda klimatförändringen. Varje år sedan dess har världens ledare samlats för klimattoppmöten. Några år senare kom Kyotoprotokollet med mål för minskade utsläpp för världens rika länder. År 2007 kom IPCCs 4e syntesrapport som summerar forskning om klimatförändringen. Det blev mittuppslag i alla tidningar. I Sverige blev klimatfrågan allmänt känd. 2009 enades man om att hålla den globala uppvärmning till max 2 grader. 2015 Parisavtalet om att hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader med sikte på 1,5 grad samt att utsläppsminskningen skulle göras utifrån aktuell forskning och utifrån global rättvisa (equity).

Klimatfrågan har varit känd länge.

Ändå står vi nu i situationen att vi är på väg mot en global uppvärmning på ca. 4 grader till slutet av seklet. Då barnen som går på förskola idag är pensionärer. 4 grader i global medeltemperatur är en enorm förändring! Senaste istiden var den globala medeltemperaturen bara 6 grader lägre än idag. Och den globala uppvärmning som vi nu orsakar går enormt mycket snabbare!

co2 ppm antatic temperature past 800000yrs

 

För att hålla den globala medeltemperaturen under 2 grader måste vi hålla oss till den koldioxidbudget världen har kvar för en sådan uppvärmning. Naturvetenskapligt är det så att en viss mängd växthusgaser i atmosfären leder till en viss uppvärmning. IPCC har beräknat detta globala ”utsläppsutrymme”, forskare har även beräknat hur stor del av denna budget som kan utgöra Sveriges andel. Ska vi i Sverige hålla oss inom vår budget så krävs utsläppsminskningar på 10-15% per år. Eftersom en budget är en budget så innebär det att minskar vi inte tillräckligt mycket första året så måste vi minska ännu mer nästa år.

Vi måste ha en kraftfull klimatpolitik. Nu!

Klimatet kan inte vänta.