Etikett: klimat

M duckar klimatansvar – riskerar Sveriges utveckling

Av , , Bli först att kommentera 0

Moderaternas budgetförslag till riksdagen slaktar Klimatklivet, slopar bonus-malus samt tar bort allt statligt stöd till regionalt och lokalt klimatarbete. Förslaget visar på Moderaternas totala ansvarslöshet inför klimatförändringen. Deras politik hotar dessutom svenska företags konkurrenskraft.

Klimatomställningen pågår här och nu. HYBRIT har påbörjat resan mot stål utan kol, Northvolt byggs upp i Skellefteå för att producera framtidens elbilsbatterier och Preem har dragit tillbaka sin ansökan om att bygga ut raffinaderiet i Lysekil för att istället satsa på biodrivmedel.

Sedan Miljöpartiet klev in i regeringen har vi byggt ihop ett pussel av åtgärder för att ställa om till fossilfria transporter. Bonus-malus syftar till att öka andelen fossilfria bilar av nybilsförsäljningen. Stadsmiljöavtalet främjar gång, cykel och kollektivtrafik i städer. Bränslebytet ökar andelen biodrivmedel i vanlig bensin och diesel. Höjda koldioxidskatter skapar incitament till klimatsmartare transporter. Klimatklivet ger bidrag till att bygga laddstolpar, biogasmackar och mycket mer. Vi har även avsatt riktade medel för att säkerställa god spridning av publika snabbladdare i glesbygd. Listan är längre än så och det finns en anledning till att den är lång. De olika insatserna fyller alla olika viktiga funktioner.

I sin budgetmotion slaktar Moderaterna Klimatklivet och minskar anslaget till infrastruktur för elektrifierade transporter. Det är en nedskärning på nästan 2,5 miljarder kronor, varav en stor del omfattar laddinfrastruktur. De slopar även bonus-malus och vill göra det billigare att köra på bensin och diesel. De framställer sitt nya stöd till laddainfrastruktur om 1 miljard som en satsning, när det i själva verket är mindre än hälften av vad regeringen lagt. Moderaterna bör även svara på hur det ska uppstå klimatnytta av att bygga laddstolpar när de avskaffar alla incitament att köpa elbil. 

Moderaterna nämner som vanligt kärnkraft så fort klimatfrågan kommer på tal. Men kärnkraft bör i svenska sammanhang knappast klassas som en klimatåtgärd. Elproduktionen i Sverige har extremt låga utsläpp av växthusgaser. Vi producerar även mycket mer el än vi använder. De utmaningar vi har i det svenska elsystemet handlar istället om distribution och flexibilitet.

Inte heller utanför Sveriges gränser tar Moderaterna ansvar för klimatförändringen. När EU-parlamentet nyligen skulle ta ställning till ett nytt utsläppsmål till 2030 valde de svenska moderaterna att lägga sig på den lägsta ambitionsnivån som fanns som alternativ. Samtidigt sänker de det internationella biståndet i sin budgetmotion med hisnande 15,7 miljarder. På ett bräde vill de alltså ta bort en tredjedel av biståndet, vilket är Sveriges främsta verktyg för klimatåtgärder i andra länder.

Klimatpolitiken handlar om att undvika fruktansvärda och oåterkalleliga konsekvenser av en klimatförändring som skenar bortom mänsklig kontroll. Klimatomställningen handlar samtidigt om att vara del av en positiv samhällsutveckling, med nya innovationer och teknik, renare luft, mindre buller, trevligare stadsmiljöer och hållbara affärsmöjligheter. Att Moderaterna systematiskt väljer att slakta klimatpolitiken i sina budgetmotioner innebär att de varken tar ansvar för klimatförändringen eller ser möjligheterna i klimatomställningen. Svenska företag är idag pådrivande i klimatomställningen. Om Moderaterna fick styra riskerar våra företag istället att tappa i konkurrenskraft och att Sverige halkar efter.

Elin Söderberg (MP), språkrörskandidat

Språkrörskandidat för att stoppa klimatkrisen

Av , , Bli först att kommentera 2

Klimatkrisen är ett faktum. Sverige ska leva upp till Parisavtalet och stödet för Miljöpartiet är avgörande för att klimatfrågan ska ges den centrala roll i riksdag och regering som den kräver. Jag kandiderar till språkrör för att Miljöpartiet behöver bli ännu starkare i klimatfrågan och tydligt kommunicera hur vi ska hejda klimatkrisen.

I över tio års tid har jag arbetat med minskad klimatpåverkan och hållbar utveckling. Frustrationen över hur lite som gjordes och de risker som vi utsätter oss själva, djur, natur, andra delar av världen och kommande generationer för, gjorde att jag 2013 valde att gå in i politiken. Nu kandiderar jag till språkrör för Miljöpartiet de gröna för att vi måste växla upp klimatarbetet.

Mer om varför jag vill bli språkrör i intervjuer med DN och SVT Nyheter.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Glädjande budgetnyheter!

Av , , 8 kommentarer 1

Om coronakrisen kom oväntat kan ingen säga detsamma om klimatkrisen. Klimatförändringarna har länge varit och förblir vår generations ödesfråga. Nu befinner vi oss i två kriser samtidigt, som måste lösas samtidigt. Att återskapa samhället som det var innan pandemin är inte ett alternativ. Vi ska inte återgå till gamla hjulspår utan måste bygga nytt, smartare och bättre. Det är nu vi måste investera för framtiden: i klimat, natur och människor. Vi har varken tid eller råd att vänta.

Idag presenterade regeringen politik för en grön rivstart för Sverige med flera glädjande budgetnyheter:

Mer natur för fler. Bland annat genom satsningar på att skydda mer värdefull natur, restaurera våtmarker, gröna naturnära jobb, arbete mot invasiva arter, stärkt miljöövervakning, stödpaket till rennäringen, stärkt havs- och vattenmiljöarbete, hållbart fiske, minskade läkemedelsutsläpp och sanering.

Energieffektivisering. Flerbostadshus ska energieffektiviseras, pengar till att renoveringsåtgärder i flerbostadshus kan genomföras.

Industrins gröna omställning. Industriklivet breddas och förstärks, näringslivets gröna omställning ges bättre förutsättningar, förstärkning och förlängning av klimatklivet och ökad återvinning av metaller. Vi har redan presenterat gröna kreditgarantier som är en del av detta paketet.

Utsläppen från transportsektorn ska minska. Miljöstyrningen i Bonus-Malus förstärks, ett stort stöd till regionernas kollektivtrafik tillkommer, satsningar på produktionen av förnybara drivmedel, underhåll av järnväg och cykelsatsningar. Vi har tidigare även presenterat reduktionsplikten,

Lokal omställning. Förlängning av kommunal energi- och klimatrådgivning, insatser för minskad risk för ras och skred.

Ibland får jag frågor om Miljöpartiet borde sitta i regering med tanke på hur det påverkar våra opinionssiffror. Det är tyvärr så, att de flesta studier visar att partier tappar i stöd när de regerar, särskilt små partier i koalitionsregeringar brukar tappa i opinionen. Man kan upplevas osynlig eller otydlig när regeringens gemensamma politik är den som hörs mest.

Men anledningen till att jag är aktiv i Miljöpartiet är inte för att jag vill ha höga opinionssiffror. Anledningen är att jag vill bygga ett hållbart Sverige, en framtid att längta till. Jag vill bidra till att vi hejdar kliamtkrisen, stoppar förlusten av biologisk mångfald, ser till att haven och sjöarna är fulla av liv och härliga att bada i. Jag vill minska ojämlikheten och att alla individer ska ges förutsättningar att bli den de vill vara.

Det är för att jag vill göra skillnad som jag är aktiv i Miljöpartiet. Och när jag lyssnar på regeringsförklaringen och hör alla gröna delar av den och när jag läser om delar av statsbudgeten som de som presenteras idag. Då blir jag så oerhört glad och tacksam för att Miljöpartiet sitter i regering. För vi gör skillnad, på riktigt!

8 kommentarer
Etiketter: , , , ,

Preems utbyggnad är utsiktslös

Av , , 4 kommentarer 1

Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Det är regeringens mål.

Sju av riksdagens åtta partier (alla utom SD) står bakom de nationella klimatmålet om att vi ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser 2045.

Vi har en klimatlag som förbinder regeringen och framtida regeringar att arbeta för att klimatmålen ska nås.

Sverige har ratificerat Parisavtalet.

Vi ser hur industrier, kommuner, företag, föreningar, familjer – ja alla delar av samhället på olika sätt arbetar för att hejda klimatförändringen, nya tekniker utvecklas, laddstolpar sätts upp, biogasanläggningar byggs, man testar elcykel istället för bil, second hand blir vanligare, fler smakar god vegetarisk mat, energieffektiviseringar görs, nya biodrivmedel produceras…

Det är mycket jobb som kvarstår, mycket behöver göras för att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland.

De största punktutsläppen av växthusgaser i Sverige idag kommer från stålindustrin, cementindustrin och raffinaderier. Att försöka nå klimatmålen och samtidigt godkänna Preems utbyggnad, skulle innebära att metallindustrin och cementindustrin mer eller mindre behöver lägga ner för att lämna ”utsläppsutrymme” åt Preemraff. Det vore galenskap.

Såväl stål som koppar till elledningar behövs i det fossilfria välfärdssamhället. Cement är ett material med unika egenskaper, även om vi kraftigt ökar träbyggande så har cement en roll att spela i ett fossilfritt välfärdsland. Regeringen har infört industriklivet som nu hjälper stålindustrin att hitta sätt att producera stål utan kol och cementindustrin att bli fossilfri. Det som inte har en plats i ett fossilfritt välfärdssamhälle är fossil bensin och diesel.

Regeringen bör göra allt i sin makt för att stoppa Preemraffs utbyggnadsplaner.

Engångsartiklar och plast

Av , , Bli först att kommentera 0

Nyligen har Engångsartikelutredningen som föreslår en skatt på engångsartiklar presenterats. Denna har debatterats en del och då jag såg ett önskemål om att hålla isär bioplast och plast med fossilt ursprung nämnas i en debattartikel så tänkte jag skriva några rader.

Plast leder till flera miljöproblem. Det är ett fantastiskt material med massor av smarta egenskaper, vilket gör att vi använder plast till väldigt mycket i samhället. Men plast har baksidor. Två mycket stora problem med plast är

1. plasten skräpar ner och tar extremt lång tid att brytas ner, plastprodukter trasas sönder till microplaster som hamnar i allt. Djur får i sig plast eller fastnar i plast och skadas.

2. att det görs av fossil råvara, när produkten har använts klart och eldas upp leder till det fossila koldioxidutsläpp (och en del andra ämnen som inte är så trevliga).

Engångsartikelutredningen syftar till att lindra det första problemet. De flesta har nog sett bilder på valar som visat sig ha magen full av plast eller läst någon av de senaste nyheterna om den enorma mängden microplaster i haven.

Ur klimatsynpunkt är det bra att använda bioplast istället för plast med fossilt ursprung (säkerställer vi att det växer minst lika mycket som vi skördat för att producera bioplasten så är den klimatneutral) men bioplast har tagits fram för att ha samma materialegenskaper som fossil plast och bryts därför inte heller ner av naturen. Nedskräpningsproblematiken är alltså densamma, oavsett om det är bioplast eller fossil plast.

Utredningen föreslår att skatten på engångsartiklar ska variera beroende på mängden plast i produkten. Dvs. en pappsersmugg med ett mycket tunt plastskikt skulle få en lägre skatt än en ren plastmugg, så på så sätt skapas incitament till att använda mer hållbara material för engångsartiklar.

Styrmedel för att främja returplast och bioplast framför fossil plast hanteras alltså inte av denna utredning. Men det är också ett viktigt område i behov av politiska åtgärder. För vi kommer inte åt de fossila utsläppen av växthusgaser från sopförbränningen förrän vi blivit kvitt den fossila plasten i samhället.

 

Ta hand om hälsan och varandra. Önskar er en fantastisk vecka!

Umeås nya klimatmål – om statistik

Av , , Bli först att kommentera 2

På måndagens kommunfullmäktige ska förslag på nya miljömål upp för beslut. Det kommer sannolikt bli en intressant debatt med tanke på vad som redan framkommit i media.

Att arbeta för minskad klimatpåverkan är inte bara bra för klimatet, det ger bättre folkhälsa och därmed minskade vårdkostnader, ökad sysselsättning i bla. jordbruk, minskat beroende av oljeimport, bättre krisberedskap och mycket mer! Vill du läsa mer om detta så har KTH presenterat en stor studie.

När förslag på nya klimatmål diskuteras så kommer utsläppsstatistik och sånt otroligt intressant komma upp. Så jag tänkte ägna detta blogginlägg till att försöka reda lite i detta.

Till att börja med så innehåller förslagen till klimatmål fyra olika typer av mål

  • ett rörande territoriella utsläpp av växthusgaser
  • ett sektorsmål för territoriella utsläpp från transporter
  • ett rörande kommunkoncernens utsläpp av växthusgaser
  • ett rörande invånarnas konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser

 

Klimatneutralt Umeå 2040 (och viable cities-projektet Klimatneutralt Umeå 2030 för Umeå stad) hanterar de territoriella utsläppen av växthusgaser. I tabellen nedan ser ni hur dessa utvecklats i Umeå mellan 1990 och 2017.

Mellan år 1990 och 2017 minskade de totala utsläppen med 14%. Den största förändringen gjordes på 90-talet då oljepannorna fasades ut från den egna uppvärmningen. Utsläppen från avfall och avlopp har också minskat mycket. (Denna utveckling är densamma över hela landet).

Här redovisas utsläpp av samtliga växthusgaser (såsom koldioxid, metan och lustgas) omräknat till koldioxidekvivalenter. Kategorierna transporter, arbetsmaskiner, el och fjärrvärme, industri och egen uppvärmning innehåller i princip bara koldioxid. Det rör sig om användning av fossila drivmedel (bensin och diesel), förbränning av plats i kraftvärmeverket och oljepannor som kan finnas kvar i industrin och egen uppvärmning tex.

Jordbruk innehåller främst metan och lustgasutsläpp från djurs matsmältning, gödsling och läckage vid markbearbetning. Avfall och avlopp innehåller främst metan och lustgas. Produktanvändning innehåller också andra växthusgaser än koldioxid.

Koldioxidbudgeten som finns för Umeå hanterar en andel av ovan beskrivna utsläpp – nämligen de territoriella koldioxidutsläppen. Så enkelt beskrivet så ingår transporter, el och fjärrvärme, industri, arbetsmaskiner och egen uppvärmning. Utöver detta har även utrikes resor ur konsumtionsperspektiv inkluderats i koldioxidbudgeten. Om man arbetar med genomförande av åtgärder eller uppföljning av utsläpp så kan dessa analyseras utifrån denna sektorsindelning. Noterar man exempelvis att det är svårt att minska utsläppen i närtid inom industrin, så kan man sätta in ytterligare åtgärder inom transporter för att den summerade utvecklingen blir i linje med vad man önskar.

Äta bör man annars dör man. Vissa växthusgaser går inte att nolla, vilket jag bedömer är anledningen till att Sverige har (och förslaget i Umeå är) ett netto-noll mål. Det rör sig om växthusgasutsläpp djurs matsmältning, gödsling och markbearbetning som återfinns i kategorin jordbruk ovan. Det finns sätt att begränsa dessa utsläpp, men det går inte att komma ner till noll. Dessutom är Sveriges livsmedelsproduktion väldigt klimatsmart jämfört med andra länder samtidigt som vi idag importer väldigt mycket mat. Vi i Miljöpartiet vill öka den svenska självförsörjningsgraden från dagens ca 50% till åtminstone 80% det behövs därför ett utrymme för att öka livsmedelsproduktionen. Gör vi det så leder det sannolikt till högre territoriella utsläpp av växthusgaser från jordbruk, men det kommer samtidigt leda till kraftigt lägre utsläpp av växthusgaser från vår konsumtion av livsmedel. (Jordbrukssektorns behov av arbetsmaskiner, transporter, el och uppvärmning går att göra fossilfria).

Netto-noll målen gör att man kan arbeta för att minska utsläppen av samtliga växthusgaser samtidigt som man tar ansvar för de kvarvarande utsläppen från jordbruk och avfall och avlopp genom kompletterande åtgärder.

 

 

 

C och L röstar för fossilt i EU

Av , , 2 kommentarer 1

Idag röstade EU-parlamentet för godkännandet av 55 fossila gasprojekt som man vill att EU ska satsa på de kommande åren, till en kostnad för skattebetalarna på 29 miljarder euro. Projekten ingår i den så kallade listan för projekt av gemensamt intresse (PCI-listan). Den gröna gruppen i EU-parlamentet hade tagit initiativ till en motion om att slopa projekten eftersom man anser att fossil infrastruktur går helt emot EU:s åtaganden enligt Parisavtalet och EU-kommissionens klimatambitioner.

Flera av de partier som för några veckor sedan röstade för att utlysa klimatnödläge vill nu inte gå från ord till handling. Det är oacceptabelt att skattebetalarnas pengar slösas bort på miljardinvesteringar i fossilgas. Pengarna borde gå till grön energi och hållbar omställning istället.

Flera ledamöter från vänstergruppen, den socialdemokratiska gruppen och även den liberala gruppen stod bakom de gröna i omröstningen. Centerpartiet och Liberalernas ledamöter röstade dock för att fossilgasprojekten borde genom göras.

Redan 2011 visade International Energy Agency att investeringar i fossilt efter 2017 kommer att behöva läggas ner innan sin ekonomiska livslängd om vi ska nå klimatmålen. Och IPCC har visat att utsläppen måste vända ner drastiskt nu om vi ska nå Parisavtalet. Det är i dagsläget helt oförsvarbart att lägga skattepengar på investeringar i fossilt.

2 kommentarer
Etiketter: ,

Ett biljettsystem för all kollektivtrafik i Sverige

Av , , Bli först att kommentera 2

Nu ska ett gemensamt nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik utredas!

Många gånger har folk beklagat sig över strulet med olika biljettsystem. Olika appar i olika städer, kontanter fungerar i en ort men inte grannorten, byte mellan regionbussar och lokaltrafik kräver olika biljetter osv. Det ska vara enkelt att resa kollektivt och att kombinera olika färdsätt.

Nu har regeringen tillsatt en utredning för att införa ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige.

Detta var en av punkterna i Miljöpartiets valmanifest inför valet 2018 som vi förhandlade igenom i Januariavtalet.

Från valmanifestet 4.1 Fossilfria transporter:

”rusta upp det befintliga järnvägssystemet rejält i hela landet, bygga nya stambanor för höghastighetståg, göra det enklare att boka utlandsresa med tåg samt införa ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige.”

Jag vill att det ska vara enkelt att resa; mellan jobb och bostad, till vårdcentralen, till släkten. Kollektivtrafiken behöver bli ett färdsätt som lockar fler. När vi reser tillsammans så ryms vi fler på vägarna, vi får lägre utsläpp och vi tillgängliggör transporter för alla – oavsett om man har bil eller inte. Ett gemensamt biljettsystem är ett viktigt steg i den riktningen.

 

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Det är allvar nu – klimatet behöver mer än vackra ord

Av , , Bli först att kommentera 0

Det är allvar nu.

Forskare över hela världen varnar för att klimatförändringen kan komma att skena bortom mänsklig kontroll, med katastrofala konsekvenser för människor, ekosystem, global hälsa och ekonomisk instabilitet. Från att världens alla korallrev försvinner till att svenska skogar brinner, brunnar sinar och skördar torkar.

Nu börjar fler och fler partier prata om klimatet. Men det behövs mer än vackra ord. 

M, KD och SD går till val på att ha klimatmål som skulle leda till över 3 graders global uppvärmning på bara några decennier och totalkatastrof. De verkar inte ha tagit till sig vetenskapen alls. Deras ”klimatpolitik” bryter direkt mot Parisavtalet.

I andra partier finns de som talar vackert om klimatet, men som på rak fråga säger att de vill till EU för att bygga fler flygplatser. En ekvation som inte går ihop! Det går inte att bygga ut någonting som i dagsläget är beroende av olja – vilket flyget kommer vara ett bra tag till, oavsett hur mycket vi satsar på elflyg och biodrivmedel – och tro att klimatmålen ska nås.

På Miljöpartiets lista till EU-parlamentet står bara personer som har tagit till sig klimatforskningen och som har erfarenhet av att omsätta detta till politik som gör skillnad på riktigt. Dessutom, är en röst på Miljöpartiet en röst på den gröna gruppen i EU-parlamentet.

För första gången ser gröna gruppen ut att kunna bli vågmästare i parlamentet och få mer inflytande än någonsin tidigare. Det är bara vår grupp som har en färdplan för hur vi ska leva upp till de krav som de strejkande skolbarnen ställer, att vi ska sänka utsläppen till den nivå forskarna säger behövs.

Din röst kan vara helt avgörande för om den gröna gruppen blir vågmästare!

Rösta på Miljöpartiet de gröna, för klimatet kan inte vänta.

 

 

Bli först att kommentera
Etiketter: , , , ,

Klimatet drabbar våra barn som aldrig fick en chans att rösta

Av , , Bli först att kommentera 0

I EU så är det kommissionen som kan initiera förslag, det kan modifieras av EU-parlamentet och för att det ska bli beslut ska både EU-parlamentet och ministerrådet (där ministrar för aktuellt ämnesområde från alla medlemsländer samlas) vara för förslaget.

När det gäller klimatpolitiken är det därför viktigt att vi både har starka gröna EU-parlamentariker och att Miljöpartiet sitter i Sveriges regering. Vikten av detta märktes bland annat när EU:s handel med utsläppsrätter omförhandlades och Isabella Lövins insatser var avgörande. (* Läs vår EU-parlamentariker Jakop Dalundes redogörelse för hela händelseförloppet nedan.)

Klimatpolitiken kommer vara högaktuell i EU efter valet. Kommissionen har nämligen skickat ut en kommuniké, en förhandsavisering om ett förslag de ska lägga, som gäller EU:s långsiktiga klimatpolitik. Och här krävs det stort inflytande från gröna gruppen om vi ska klara Parisavtalet!

EU kommissionen skriver nämligen dels att man tagit till sig IPCC:s rapport från i höstas om skillnaderna mellan 1,5 och 2 graders global uppvärmning, att den globala uppvärmningen bör begränsas till 1,5 grad och att EU tjänar på att gå före i arbetet med att nå det målet. Och dels föreslår man mål om att EU ska nå nettonollutsläpp 2050, dvs samma år som forskarna säger att vi senast globalt måste ha nått nettonoll, samt att man inte vill göra några ändringar i målet till 2030.

EU:s utsläpp av koldioxid var 2010 3946Mton om dessa skulle reduceras med 40-59% till 2030 – utifrån IPCC:s beräkningar av behov av globala utsläppsminskningar för att klara 1,5 grad med 66% sannolikhet – skulle det innebära att EU har utrymme för 1618-2367Mton CO2 2030. (Här är global rättvisa-aspekten i Parisavtalet ej inräknad.) EU:s nuvarande mål om -40% av alla växthusgaser till 2030 jämfört med 1990 innebär dock utsläpp av CO2 2030 på ungefär 2500Mton (utifrån uppskattningen att andra växthusgaser ligger relativt stilla på 800 Mton CO2eq vilket de gjort 2010-2016).

När vetenskapen säger globalt minska 40-59% till 2030. Och eftersom EU ratificerat Parisavtalet som säger ”This Agreement will be implemented to reflect equity and the principle of common but differentiated responsibilities and respective capabilities, in the light of different national circumstances.” (Globala rättvisa-aspekten.)

Så är det för mig självklart att EU måste minska sina CO2 utsläpp med 59% eller mer till 2030 jmf med 2010 – inte lägga sig på mindre minskning än 40%.

Detta är särskilt viktigt eftersom IPCC:s beräkningar om nettonoll till 2050 globalt inte bara är ett mål det årtalet, utan innefattar en global koldioxidbudget för hela perioden från nu till år 2100. Eftersom växthusgaser lever länge i atmosfären spelar det roll om vi har höga utsläpp hela vägen fram till 2050 eller om vi minskar dem snabbt kommande säg 3 åren och har låga utsläpp resten av tiden fram till 2050.

EU:s långsiktiga klimatplan måste utgå från forskning och principen om delat men differentierat ansvar som är inskrivet i Parisavtalet.

Det är därför jag i EU-valrörelsen lyfter fram behovet av en koldioxidbudget i EU.

Klimatförändringens konsekvenser är förrädiska eftersom de förvärras långsamt och sker med en eftersläpning från det att utsläppen skedde. Men idag kan vi beräkna vilka konsekvenser vårat agerande idag, får imorgon. Klimatkrisen nu är som om en rökare visste att om hen röker ett paket cigaretter till så kommer hen drabbas av den värsta lungcancer och kol om tio år. Med den skillnaden att det inte bara är de som bidrar till utsläppen som drabbas, de som drabbas först och värst är de som har bidragit minst till klimatförändringen och de som drabbas på lång sikt är våra barn, som aldrig fick en chans att rösta om klimatet.

Nu är det bara tre dagar kvar till EU-valet.

Rösta för klimatet. Rösta grönt!

 

 

*  Det har förekommit lite olika verklighetsbeskrivningar om vem som egentligen förhandlat EU:s utsläppshandel (EU ETS) under denna mandatperiod. Jag tänkte försöka bringa lite klarhet i detta.

I parlamentet förhandlades ETS:en av två utskott; ENVI (Miljöutskottet) och ITRE (Utskottet för industri och energifrågor).

Följande svenska parlamentariker har bidragit i processen från parlamentets räkning:

Jytte Guteland (S) Skuggförhandlare i ENVI Fredrick Federley (C) Huvudförhandlare ITRE Jakop Dalunde (MP) skuggförhandlare ITRE

Under mandatperioden har vi röstat om lagstiftningen flera gånger. En gång i varje ansvarigt utskott och två gånger i plenum. Nedan redogör jag för Miljöpartiets ståndpunkter i de olika omröstningarna.

1. I ITRE ledde Federley förhandlingarna och jag förhandlade för de grönas del. Under förhandlingarna upplevde vi att Federley lyssnade för mycket på de konservativa partierna och för lite på oss gröna. Federleys förslag blev alldeles för dåligt och därför röstade vi gröna nej till det i ITRE.

2. I ENVI ledde brittiska ledamoten Julie Girling förhandlingarna och min nederländska kollega Bas Eickhout förhandlade för oss gröna.

Här blev resultatet betydligt bättre, dels för att Girling lyssnade mer på oss gröna i förhandlingarna och för att svenska socialdemokraten Jytte Guteland drev en mycket mer progressiv linje än vad hennes socialdemokratiska kollega gjorde i mitt utskott, ITRE. Hon gjorde en utmärkt insats här och resultatet blev betydligt bättre. Därför röstade vi gröna ja till Girlings förslag.

3. I omröstningen för parlamentets mandat till trepartförhandlingarna med rådet, som utgick ifrån beslutet i både ITRE och ENVI, så förlorade vi tyvärr flera omröstningar där det dåliga från ITRE blev kvar och vinsterna från ENVI försvann. Därför röstade vi gröna, tillsammans med bl.a. de svenska socialdemokraterna, nej till förslaget – då vi tyckte att parlamentets bud inte låg i linje med Parisavtalet.

Federley tillsammans med bl.a. L, M och KD röstade för. Här kan man läsa mer om just den voteringen.

4. Den 6 februari 2018 röstade vi om ETS-förslaget för sista gången denna mandatperioden. Denna gång handlade omröstningen om att godkänna den överenskommelse som kommit från trepartsamtalen mellan Parlamentet, rådet och kommissionen.

Nu hade dock det oväntade hänt. Ministerrådet position blev mer mycket progressiv än parlamentets, vilket normalt sett aldrig händer. Detta är på grund av Miljöpartiet i Sveriges regering.

Tack vare Isabella Lövins ledarskap i ministerrådet bildades en koalition av progressiva länder som lyckats förhandla fram betydande förbättringar. Detta slutresultat kom att kallas för The Swedish Proposal, just för att det var den svenska regeringen som la fram förslaget och drev igenom det. När detta förslag kom tillbaka till Europaparlamentet så röstade vi gröna ja till det.

The Swedish Proposal innebar kortfattat att ca 2,5 miljarder utsläppsrätter tas bort från marknaden. Detta får till resultat att priserna för utsläppen stiger eftersom antalet utsläppsrätter på marknaden minskar. Läs mer om det här. 

Bli först att kommentera
Etiketter: , , , , , ,