Etikett: klimat

Energipolitik för industrins konkurrenskraft

Av , , Bli först att kommentera 0

Energiöverenskommelsen var en blocköverskridande överenskommelse om Sveriges elsystem som gav långsiktiga spelregler och mål för svenskt näringsliv. Inför valet 2018 valde M och KD att frångå överenskommelsen genom att förespråka nyproduktion av kärnkraft. Om de får makten väntar därför tvära kast och stora osäkerheter för svensk industri.

Långsiktiga spelregler och konkurrenskraft

Något som näringslivet alltid efterfrågar när jag träffar små som stora industrier i norra Sverige, är långsiktiga spelregler. År 2016 gjordes en bred energipolitisk överenskommelse mellan MP, S, M, KD som var en bidragande orsak till den gröna industrirevolutionen vi ser i norra Sverige. Energiöverenskommelsen innehöll mål om 100% förnybar elproduktion 2040, att befintlig kärnkraft inte skulle läggas ner med politiska beslut, samt mål om 50% effektivare elanvändning 2030. Industrin kunde på så sätt också marknadsföra sig med att när de ställer om så kommer de kunna producera med 100% förnybar el, vilket blir en stark konkurrensfördel när världen efterfrågar hållbart producerade produkter.

Energimyndigheten arbetade fram scenarier för hur målet kunde nås och processer för att förenkla förfaranden för etablering av bla havsbaserad vindkraft drog igång. Men så, inför valet 2018, när klimatfrågan kom upp i valdebatterna, så behövde högerpartierna som inte utvecklat sin klimatpolitik komma med något svar. Helt plötsligt valde då KD och M att lämna energiöverenskommelsen och att börja förespråka kärnkraft så fort klimatfrågan kom på tal. Att elproduktionen i Sverige redan var i princip 100% fossilfri och KD och M fortfarande inte hade politik för att minska växthusgasutsläppen från transportsektorn, leda industrin bort från fossilberoende eller bidra till att minska de jordbruksbaserade växthusgasutsläppen och inte hade ett ord att säga om de konsumtionsbaserade utsläppen, dränktes i rubriker om kärnkraft, kärnkraft, kärnkraft.

Energiöverenskommelsen innebär långsiktiga spelregler och ökad konkurrenskraft för näringslivet. Moderaternas och Kristdemokraternas agerande visar att de inte har näringslivets behov under en klimatomställning för ögonen. Istället riskerar deras politik att kraftigt försämra svensk industris konkurrenskraft och försämra leveranstryggheten i svenska elsystemet bara för att de inte har utvecklat en egen klimatpolitik än. Det är ytterst allvarligt att de fått så mycket gehör för denna retorik.

Jag har näringslivets förutsättningar och behov under klimatomställningen för mina ögon. Det jag vill göra är att säkerställa långsiktiga spelregler och ett robust elsystem för hela Sverige. Det gör vi med snabb utbyggnad av havsbaserad vidkraft, stöd till energieffektiviseringar, energilagring, utbyggda elnät och ökad flexibilitet.

Alla ska med när vi ställer om till fossilfria transporter

Av , , Bli först att kommentera 0

Transporterna står idag för en tredjedel av Sveriges klimatutsläpp. Trafikens utsläpp måste minska om vi ska ha en chans att klara klimatmålen. Oavsett om du bor i en stad eller på landsbygden, ska ta dig till jobbet eller åka på semester, så ska det vara billigt och enkelt att välja det klimatsmarta sättet att resa. Med utbyggd tåg- och kollektivtrafik, bättre tågförbindelser till Europa, fler och bättre cykelvägar och billigare elbilar, kommer du både kunna pendla och upptäcka världen med omsorg om vår planet.

Vi vill:

  • bygga ut och rusta upp järnvägsnätet för snabba tåg i hela landet och skynda på bygget av nya stambanor och bygget av Norrbotniabanan
  • säkra och utveckla nattågstrafiken i hela Sverige och knyt oss närmare våra nordiska grannländer och övriga Europa med fler avgångar.
  • bygga ut kollektivtrafiken i hela landet, och gör det billigare att åka buss och tåg, särskilt för unga och pensionärer.
  • minska bilåkandet i storstäderna och främja gång-, cykel- och kollektivtrafik.
  • investera i laddning i hela landet — staten ska ta ansvar där marknaden inte räcker till, så att bilar och lastbilar kan köra på el oavsett vart i landet de ska.
  • att den som behöver bil ska ha råd med ett klimatsmart alternativ, och att bara fossilfria bilar ska säljas från 2025.
  • minska flygets utsläpp — höja flygskatten, minska flygresandet och skynda på omställningen till förnybara bränslen, elektrobränslen och elflyg för de flygresor som inte kan ersättas på annat sätt. Staten borde sälja SAS och investera pengarna i järnväg.
  • sänka momsen kraftigt på bilpooler och andra delningstjänster och underlätta för de som vill dela, istället för äga, en bil.

Transportsektorn har störst potential att snabbt minska de fossila utsläppen i närtid vilket är centralt för att klara Parisavtalet. Därför vill vi möjliggöra snabb övergång till förnybara drivmedel i hela landet. Kraftfull utbyggnad av laddinfrastruktur, stärkt elbilsbonus i glesbygd, 1500 kr i månaden i stöd till att leasa elbil för de med lägre inkomster och skrotningspremie som kan användas till medlemskap i bilpool och till att köpa eller leasa elbil. De som behöver bil ska kunna köra fossilfritt.

Biodrivmedel, kolsänkor och biologisk mångfald – artkris och klimatkris måste hanteras samtidigt

Av , , Bli först att kommentera 0

Allt fler partier pratar om klimatet. Problemet är att det saknas helhetsperspektiv. Klimatfrågan och den biologiska mångfalden är sammankopplade och utgör idag två enorma utmaningar som måste hanteras samtidigt. Avsaknaden av helhetsperspektiv blir tydligt när politiska företrädare gång på gång lägger fram samma lösning för transportsektorns utsläpp: byt till biodrivmedel! Om Sverige skulle följa den linjen skulle vi köra i diket rejält.

Övertro på biodrivmedel riskerar leda till kraftigt ökade växthusgasutsläpp och en ytterligare utarmning av den biologiska mångfalden, vilket dessutom gör oss mindre motståndskraftiga mot klimatförändringens konsekvenser. För att utveckla samhället och skapa förutsättningar för trygghet, hälsa och frihet måste klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald hejdas samtidigt.

Sedan Miljöpartiet klev in i regering har vi drivit på för både kraftigare klimat- och miljöpolitik. Vi har baxat igenom klimatlag, nya klimatmål, stärkt EU:s utsläppshandelssystem och infört stöd till såväl laddinfrastruktur som den tunga industrins omställning. Vi har samtidigt genomfört historiska satsningar på naturskydd och andra miljöåtgärder.

Åtgärder måste främja samhället, klimatet och miljön på samma gång. Framåt krävs satsningar på inhemsk produktion av hållbara biodrivmedel, stärkt biologisk mångfald och ökad kolinlagring. Användningen av biodrivmedel i Sverige ska heller inte leda till försämring av den biologiska mångfalden eller minskade kollager utanför våra gränser. I omställningen till morgondagens samhälle måste vi balansera i övergången till förnybara drivmedel, ökad kolinlagring och stärkt biologisk mångfald. En balansgång som underlättas av energieffektiviseringar, ett mer transporteffektivt samhälle och utfasning av förbränningsmotorer.

1. Biodrivmedel är nödvändigt för en fossilfri transportsektor – men biodrivmedel har begränsningar
Biodrivmedel, elektrifiering och andra förnybara drivmedel är alla viktiga pusselbitar för övergången till fossilfria transporter. Även om alla nya bilar som såldes från och med idag skulle vara rena elbilar, skulle en stor del av den totala personbilsflottan fortfarande bestå av fossilbilar. Biodrivmedel gör det möjligt att tanka mer förnybart i de förbränningsmotorer som inte hinner ersättas i tid. Men, tillgången på biodrivmedel är begränsad. Potentialen för hållbart producerade biodrivmedel från svenska råvaror är inte i närheten av att täcka behoven för vägtransportsektorn, än mindre om vi ska inkludera flyg- och sjöfart. Prioriteringar kommer behövas och en förändring av hur vi reser och transporterar varor kors och tvärs över jorden kommer krävas. Att andra partier ger sken av att vi genom bytet till biodrivmedel ska kunna fortsätta som vanligt – eller till och med öka våra transporter – är orealistiskt och oansvarigt.

2. Stärkt biologisk mångfald för långsiktigt robusta ekosystem
Potentialen för hållbart producerade biodrivmedel begränsas, dels för att produktionen bara är hållbar så länge det inte skördas mer än det växer, dels för att god biologisk mångfald är en förutsättning för att skogen och det vi odlar ska fortsätta växa bra. Vi kan inte ta ut oändliga mängder resurser från skogen utan måste hitta en balans som är hållbar från många perspektiv. Ersätter man välmående ekosystem med snabbväxande monokulturer är det kanske möjligt att kortsiktigt producera mer biomassa och binda mer kol, men det är förödande för den biologiska mångfalden och gör även plantagerna känsliga för konsekvenser av klimatförändringen, såsom skogsbränder eller torka.

3. Kollagret är viktigt för ett stabilt klimat
Kol som är bundet i jorden, växter och levande ting på land eller havet kallas för en kolsänka. Alla långlivade produkter gjorda av bioråvara (såsom trähus och trämöbler) utgör ett kollager och kan bli ett medel i vår kamp att minska koldioxiden i atmosfären. När produkterna förbränns, som biodrivmedlet i en förbränningsmotor, frigörs kolet och blir koldioxid och återgår till atmosfären. När t.ex skogen växer binder den koldioxid, när den förbränns frigörs den. Därmed är det bättre att biomassan används till långlivade produkter som ökar kollagret.

4. Bio används redan och är utbytbart mellan olika branscher
Det krävs alltså en balansgång mellan biodrivmedel, biologisk mångfald och kolsänkor. Om vi säkerställer att de biodrivmedel vi nyttjar är hållbara är de en bra väg framåt för omställningen, just för att teknologin redan finns här och nu. Biodrivmedel görs idag på olika sätt av raps, sockerbetor, palmolja, slaktrester, matrester, skogsråvara m.m. med varierande miljö- och klimatpåverkan. Bioenergi har vi använt sedan urminnes tider för matlagning och uppvärmning, även idag storskaligt i fjärrvärmeverken. Teknikutvecklingen för vad vi kan använda “bio” till går snabbt framåt. Rester från tillverkningen av timmer kan vi inte bara nyttja till uppvärmning och drivmedel, utan även göra t.ex. kläder, förpackningar, bioplast, biokol; vilket kan ersätta saker som idag innehåller mycket fossil råvara. Bioråvaran är därför mycket värdefull.

5. Sverige har ett viktigt jord- och skogsbruk som vi ska ta tillvara
Sverige har goda förutsättningar att visa hur vi med helhetsperspektiv balanserar en hållbar produktion av biodrivmedel. Sverige är ett skogsland med en kunnig och utvecklad skogsindustri som idag gör att vi t.ex kan bygga flervåningshus och broar i trä. Ett livskraftigt jordbruk i hela landet är också viktigt för livsmedelsförsörjning, krisberedskap, levande landsbygd och biologisk mångfald. Restflöden från dessa näringar kan förädlas till biodrivmedel och därmed ersätta fossil bensin och diesel.

Klimatarbetet är en kamp mot klockan! Biodrivmedel med hänsyn till kolsänkan och biologisk mångfald är en värdefull tillgång för att klara omställningen i tid.
Framåt krävs kraftfull politik för inhemsk produktion av hållbara biodrivmedel, stärkt biologisk mångfald i de marker vi brukar och åtgärder för ökad kolinlagring.
Jag vill se en samhällsutveckling som ger oss trygghet, hälsa och frihet. För att nå dit krävs att vi både hejdar förlusten av biologisk mångfald och stoppar klimatförändringen. Med helhetsperspektiv kan vi stärka samhället, miljön och hejda klimatkrisen samtidigt. Det är en utveckling som ger mervärden för invånare och verksamheter i hela Sverige. Med trevligare stadsmiljöer, mindre buller, högre krisberedskap, ökad konkurrenskraft och bättre hälsa. Det är den gröna samhällsutveckling jag vill driva.

Energiomställning pågår. Replik på KD

Av , , 4 kommentarer 3

Jag vill att vi i Sverige ska ha förnybar, robust och flexibel el som täcker upp alla våra behov. Det är fullt möjligt – om den politiska viljan finns.

Den politiska viljan finns inte hos KD, som idag skrev några rader i Expressen som jag har mycket att säga om. Försöker begränsa mig till att kommentera det första stycket.

KD skriver: “Det har inte funnits någon brist på åtgärder för att minska Sveriges klimatpåverkan.” 

Jo, det har funnit jättestor brist! Annars hade vi inte i år, 2020, befunnit oss i en situation där vi redan upplever 1 grads global uppvärmning och många börjat ge upp hoppet om att begränsa klimatförändringen till 1,5 grad. Mycket, mycket mer behöver göras och det fort. Sveriges utsläpp minskar inte i den takt som krävs för en globalt rättvis klimatomställning.

KD: “När vi kristdemokrater senast satt i regeringen så minskade utsläppen med omkring tjugo procent samtidigt som BNP ökade med nära tio procent.”

Bara för att två saker händer samtidigt betyder det inte att det finns ett kausalt samband. Beskriv gärna vilken politik KD menar att Alliansen bedrev som skulle ha varit avgörande för att utsläppen minskade samtidigt som ni tog fram det politiken. Jag är genuint nyfiken. För när jag ställt samma fråga till Edward Riedl (M) som brukar använda samma oneliner så har han aldrig något svar. (Koldioxidskatten (från 90-talet) och EU:s utsläppshandel (infördes 2005) verkade ju tex. under denna period och är inte något Alliansen kom på.)

KD: “regeringens nedsläckning av utsläppsfri kärnkraft fortsätter. Trots varningar och vädjanden. Trots att kärnkraften ingår i alla de olika modeller som FN:s klimatpanel har tagit fram för att lösa klimatkrisen.”

1. Regeringen håller inte på att släcka ner kärnkraft. Vi har inte beslutat nåt om kärnkraft. Det står tom i Energiöverenskommelsen* (som S, MP, M, C och KD enats om) att vi ska ha 100% förnybar elproduktion 2040 och att kärnkraft inte ska stängas med politiska beslut. Kärnkraftens livslängd kommer ta slut på sikt och energibolagen bedömer andra energislag som affärsmässigt bättre.

2. Sveriges regering bestämmer inte över den globala energiförsörjningen, utan har att påverka elproduktionen i Sverige. (IPCC:s scenarier är globala och innehåller även väldigt mycket förnybar energi.) I Sverige producerar vi idag mycket mer el än vi använder, kärnkraften är dyr och utsliten. Sverige har alla förutsättningar att bygga ett robust, flexibelt och 100% förnybart elsystem samtidigt som vi elektrifierar både transportsektor och industri. Regeringen arbetar redan på flera fronter med detta, bla. med elektrifieringsstrategi, nationell vindkraftsstrategi och stöd till den tunga industrin.

Jag vill att vi i Sverige ska ha förnybar, robust och flexibel el som täcker upp alla våra behov. Det är fullt möjligt – om den politiska viljan finns. Eftersom det är fullt möjligt kan jag bara tolka KD:s plötsliga påhejande av kärnkraft  – som de har tänkt finansiera hur? med våra gemensamma skattepengar? – som ett sätt att försöka kommunicera ett enkelt svar på ett komplext problem. Moderaterna gör detsamma, så fort klimatfrågan nämns säger de “kärnkraft” och hoppas att det ska vara tillräckligt svar. Det duger inte. Klimatfrågan är komplex och kräver en strategisk och ordnad omställning till fossilfrihet. Det är det vi har att hantera.

 

* Målen i Energiöverenskommelsen:

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.

Målet år 2040 är 100% förnybar elproduktion. Detta är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut.

Ett mål för energieffektivisering för perioden 2020 till 2030 ska tas fram och beslutas senast 2017.

Klimatkrisen är akut

Av , , Bli först att kommentera 0

Klimatfrågan är akut. Den kanske inte känns så akut i vardagen just nu. Klimatförändringen är förrädisk på så sätt att den smyger sig på. Havsnivån stiger redan, sakta men säkert, isar smälter, väder varierar men det är annorlunda nu än vad det var för 40 år sedan, korallreven blir mindre, skördar utsätts sakta men säkert för fler risker och skogsbränderna blir värre. Men det brinner inte just här just nu. Så det känns kanske inte så akut. Problemet är att om vi inte gör tillräckligt för att hejda klimatförändringen så smyger den sig på snabbare och summan av de negativa konsekvenser som då uppstår är enorma.

Ända sedan 1992, då världens länder bildade FN:s ramkonvention för klimatförändringar, så har vi gjort otillräckligt. Utsläppen av växthusgaser i världen har ökat. I Sverige har vi sedan 1990 minskat utsläppen, mycket tack vare att vi fasat ut oljan från uppvärmningen. Men utsläppen minskar inte i den takt som krävs.

Klimatförändringen är akut framförallt utifrån vad forskning visar behöver göras nu, för att undvika de allvarligaste riskerna. FN:s klimatpanel IPCC beräknar vilket utsläppsutrymme, eller koldioxidbudget, som världen har kvar för att den globala uppvärmningen inte ska överstiga 1.5, 2 respektive 3 grader inom detta århundrade. Eftersom det är summan av utsläpp över tid som påverkar klimatet så krävs det att vi minskar utsläppen snabbt i närtid. 

“Pathways limiting global warming to 1.5°C […] would require rapid and far-reaching transitions in energy, land, urban and infrastructure (including transport and buildings), and industrial systems[…]. These systems transitions are unprecedented in terms of scale, […] and imply deep emissions reductions in all sectors, a wide portfolio of mitigation options and a significant upscaling of investments in those options”

IPCC SR1.5, Summary for policymakers stycke C.2. 

Forskare vid KTH har räknat på hur stora utsläppen blir av de investeringar som behövs för att genomföra själva klimatomställningen och bara dom äter upp en stor del av det utsläppsutrymme som finns kvar. 

Därför är klimatfrågan akut. Det finns inte utrymme för halvmesyrer, duttande och felinvesteringar.

M duckar klimatansvar – riskerar Sveriges utveckling

Av , , Bli först att kommentera 1

Moderaternas budgetförslag till riksdagen slaktar Klimatklivet, slopar bonus-malus samt tar bort allt statligt stöd till regionalt och lokalt klimatarbete. Förslaget visar på Moderaternas totala ansvarslöshet inför klimatförändringen. Deras politik hotar dessutom svenska företags konkurrenskraft.

Klimatomställningen pågår här och nu. HYBRIT har påbörjat resan mot stål utan kol, Northvolt byggs upp i Skellefteå för att producera framtidens elbilsbatterier och Preem har dragit tillbaka sin ansökan om att bygga ut raffinaderiet i Lysekil för att istället satsa på biodrivmedel.

Sedan Miljöpartiet klev in i regeringen har vi byggt ihop ett pussel av åtgärder för att ställa om till fossilfria transporter. Bonus-malus syftar till att öka andelen fossilfria bilar av nybilsförsäljningen. Stadsmiljöavtalet främjar gång, cykel och kollektivtrafik i städer. Bränslebytet ökar andelen biodrivmedel i vanlig bensin och diesel. Höjda koldioxidskatter skapar incitament till klimatsmartare transporter. Klimatklivet ger bidrag till att bygga laddstolpar, biogasmackar och mycket mer. Vi har även avsatt riktade medel för att säkerställa god spridning av publika snabbladdare i glesbygd. Listan är längre än så och det finns en anledning till att den är lång. De olika insatserna fyller alla olika viktiga funktioner.

I sin budgetmotion slaktar Moderaterna Klimatklivet och minskar anslaget till infrastruktur för elektrifierade transporter. Det är en nedskärning på nästan 2,5 miljarder kronor, varav en stor del omfattar laddinfrastruktur. De slopar även bonus-malus och vill göra det billigare att köra på bensin och diesel. De framställer sitt nya stöd till laddainfrastruktur om 1 miljard som en satsning, när det i själva verket är mindre än hälften av vad regeringen lagt. Moderaterna bör även svara på hur det ska uppstå klimatnytta av att bygga laddstolpar när de avskaffar alla incitament att köpa elbil. 

Moderaterna nämner som vanligt kärnkraft så fort klimatfrågan kommer på tal. Men kärnkraft bör i svenska sammanhang knappast klassas som en klimatåtgärd. Elproduktionen i Sverige har extremt låga utsläpp av växthusgaser. Vi producerar även mycket mer el än vi använder. De utmaningar vi har i det svenska elsystemet handlar istället om distribution och flexibilitet.

Inte heller utanför Sveriges gränser tar Moderaterna ansvar för klimatförändringen. När EU-parlamentet nyligen skulle ta ställning till ett nytt utsläppsmål till 2030 valde de svenska moderaterna att lägga sig på den lägsta ambitionsnivån som fanns som alternativ. Samtidigt sänker de det internationella biståndet i sin budgetmotion med hisnande 15,7 miljarder. På ett bräde vill de alltså ta bort en tredjedel av biståndet, vilket är Sveriges främsta verktyg för klimatåtgärder i andra länder.

Klimatpolitiken handlar om att undvika fruktansvärda och oåterkalleliga konsekvenser av en klimatförändring som skenar bortom mänsklig kontroll. Klimatomställningen handlar samtidigt om att vara del av en positiv samhällsutveckling, med nya innovationer och teknik, renare luft, mindre buller, trevligare stadsmiljöer och hållbara affärsmöjligheter. Att Moderaterna systematiskt väljer att slakta klimatpolitiken i sina budgetmotioner innebär att de varken tar ansvar för klimatförändringen eller ser möjligheterna i klimatomställningen. Svenska företag är idag pådrivande i klimatomställningen. Om Moderaterna fick styra riskerar våra företag istället att tappa i konkurrenskraft och att Sverige halkar efter.

Elin Söderberg (MP), språkrörskandidat

Språkrörskandidat för att stoppa klimatkrisen

Av , , Bli först att kommentera 3

Klimatkrisen är ett faktum. Sverige ska leva upp till Parisavtalet och stödet för Miljöpartiet är avgörande för att klimatfrågan ska ges den centrala roll i riksdag och regering som den kräver. Jag kandiderar till språkrör för att Miljöpartiet behöver bli ännu starkare i klimatfrågan och tydligt kommunicera hur vi ska hejda klimatkrisen.

I över tio års tid har jag arbetat med minskad klimatpåverkan och hållbar utveckling. Frustrationen över hur lite som gjordes och de risker som vi utsätter oss själva, djur, natur, andra delar av världen och kommande generationer för, gjorde att jag 2013 valde att gå in i politiken. Nu kandiderar jag till språkrör för Miljöpartiet de gröna för att vi måste växla upp klimatarbetet.

Mer om varför jag vill bli språkrör i intervjuer med DN och SVT Nyheter.

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Glädjande budgetnyheter!

Av , , 8 kommentarer 1

Om coronakrisen kom oväntat kan ingen säga detsamma om klimatkrisen. Klimatförändringarna har länge varit och förblir vår generations ödesfråga. Nu befinner vi oss i två kriser samtidigt, som måste lösas samtidigt. Att återskapa samhället som det var innan pandemin är inte ett alternativ. Vi ska inte återgå till gamla hjulspår utan måste bygga nytt, smartare och bättre. Det är nu vi måste investera för framtiden: i klimat, natur och människor. Vi har varken tid eller råd att vänta.

Idag presenterade regeringen politik för en grön rivstart för Sverige med flera glädjande budgetnyheter:

Mer natur för fler. Bland annat genom satsningar på att skydda mer värdefull natur, restaurera våtmarker, gröna naturnära jobb, arbete mot invasiva arter, stärkt miljöövervakning, stödpaket till rennäringen, stärkt havs- och vattenmiljöarbete, hållbart fiske, minskade läkemedelsutsläpp och sanering.

Energieffektivisering. Flerbostadshus ska energieffektiviseras, pengar till att renoveringsåtgärder i flerbostadshus kan genomföras.

Industrins gröna omställning. Industriklivet breddas och förstärks, näringslivets gröna omställning ges bättre förutsättningar, förstärkning och förlängning av klimatklivet och ökad återvinning av metaller. Vi har redan presenterat gröna kreditgarantier som är en del av detta paketet.

Utsläppen från transportsektorn ska minska. Miljöstyrningen i Bonus-Malus förstärks, ett stort stöd till regionernas kollektivtrafik tillkommer, satsningar på produktionen av förnybara drivmedel, underhåll av järnväg och cykelsatsningar. Vi har tidigare även presenterat reduktionsplikten,

Lokal omställning. Förlängning av kommunal energi- och klimatrådgivning, insatser för minskad risk för ras och skred.

Ibland får jag frågor om Miljöpartiet borde sitta i regering med tanke på hur det påverkar våra opinionssiffror. Det är tyvärr så, att de flesta studier visar att partier tappar i stöd när de regerar, särskilt små partier i koalitionsregeringar brukar tappa i opinionen. Man kan upplevas osynlig eller otydlig när regeringens gemensamma politik är den som hörs mest.

Men anledningen till att jag är aktiv i Miljöpartiet är inte för att jag vill ha höga opinionssiffror. Anledningen är att jag vill bygga ett hållbart Sverige, en framtid att längta till. Jag vill bidra till att vi hejdar kliamtkrisen, stoppar förlusten av biologisk mångfald, ser till att haven och sjöarna är fulla av liv och härliga att bada i. Jag vill minska ojämlikheten och att alla individer ska ges förutsättningar att bli den de vill vara.

Det är för att jag vill göra skillnad som jag är aktiv i Miljöpartiet. Och när jag lyssnar på regeringsförklaringen och hör alla gröna delar av den och när jag läser om delar av statsbudgeten som de som presenteras idag. Då blir jag så oerhört glad och tacksam för att Miljöpartiet sitter i regering. För vi gör skillnad, på riktigt!

8 kommentarer
Etiketter: , , , ,

Preems utbyggnad är utsiktslös

Av , , 4 kommentarer 1

Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Det är regeringens mål.

Sju av riksdagens åtta partier (alla utom SD) står bakom de nationella klimatmålet om att vi ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser 2045.

Vi har en klimatlag som förbinder regeringen och framtida regeringar att arbeta för att klimatmålen ska nås.

Sverige har ratificerat Parisavtalet.

Vi ser hur industrier, kommuner, företag, föreningar, familjer – ja alla delar av samhället på olika sätt arbetar för att hejda klimatförändringen, nya tekniker utvecklas, laddstolpar sätts upp, biogasanläggningar byggs, man testar elcykel istället för bil, second hand blir vanligare, fler smakar god vegetarisk mat, energieffektiviseringar görs, nya biodrivmedel produceras…

Det är mycket jobb som kvarstår, mycket behöver göras för att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland.

De största punktutsläppen av växthusgaser i Sverige idag kommer från stålindustrin, cementindustrin och raffinaderier. Att försöka nå klimatmålen och samtidigt godkänna Preems utbyggnad, skulle innebära att metallindustrin och cementindustrin mer eller mindre behöver lägga ner för att lämna ”utsläppsutrymme” åt Preemraff. Det vore galenskap.

Såväl stål som koppar till elledningar behövs i det fossilfria välfärdssamhället. Cement är ett material med unika egenskaper, även om vi kraftigt ökar träbyggande så har cement en roll att spela i ett fossilfritt välfärdsland. Regeringen har infört industriklivet som nu hjälper stålindustrin att hitta sätt att producera stål utan kol och cementindustrin att bli fossilfri. Det som inte har en plats i ett fossilfritt välfärdssamhälle är fossil bensin och diesel.

Regeringen bör göra allt i sin makt för att stoppa Preemraffs utbyggnadsplaner.

Engångsartiklar och plast

Av , , Bli först att kommentera 0

Nyligen har Engångsartikelutredningen som föreslår en skatt på engångsartiklar presenterats. Denna har debatterats en del och då jag såg ett önskemål om att hålla isär bioplast och plast med fossilt ursprung nämnas i en debattartikel så tänkte jag skriva några rader.

Plast leder till flera miljöproblem. Det är ett fantastiskt material med massor av smarta egenskaper, vilket gör att vi använder plast till väldigt mycket i samhället. Men plast har baksidor. Två mycket stora problem med plast är

1. plasten skräpar ner och tar extremt lång tid att brytas ner, plastprodukter trasas sönder till microplaster som hamnar i allt. Djur får i sig plast eller fastnar i plast och skadas.

2. att det görs av fossil råvara, när produkten har använts klart och eldas upp leder till det fossila koldioxidutsläpp (och en del andra ämnen som inte är så trevliga).

Engångsartikelutredningen syftar till att lindra det första problemet. De flesta har nog sett bilder på valar som visat sig ha magen full av plast eller läst någon av de senaste nyheterna om den enorma mängden microplaster i haven.

Ur klimatsynpunkt är det bra att använda bioplast istället för plast med fossilt ursprung (säkerställer vi att det växer minst lika mycket som vi skördat för att producera bioplasten så är den klimatneutral) men bioplast har tagits fram för att ha samma materialegenskaper som fossil plast och bryts därför inte heller ner av naturen. Nedskräpningsproblematiken är alltså densamma, oavsett om det är bioplast eller fossil plast.

Utredningen föreslår att skatten på engångsartiklar ska variera beroende på mängden plast i produkten. Dvs. en pappsersmugg med ett mycket tunt plastskikt skulle få en lägre skatt än en ren plastmugg, så på så sätt skapas incitament till att använda mer hållbara material för engångsartiklar.

Styrmedel för att främja returplast och bioplast framför fossil plast hanteras alltså inte av denna utredning. Men det är också ett viktigt område i behov av politiska åtgärder. För vi kommer inte åt de fossila utsläppen av växthusgaser från sopförbränningen förrän vi blivit kvitt den fossila plasten i samhället.

 

Ta hand om hälsan och varandra. Önskar er en fantastisk vecka!