Etikett: miljö

Biodrivmedel, kolsänkor och biologisk mångfald – artkris och klimatkris måste hanteras samtidigt

Av , , Bli först att kommentera 0

Allt fler partier pratar om klimatet. Problemet är att det saknas helhetsperspektiv. Klimatfrågan och den biologiska mångfalden är sammankopplade och utgör idag två enorma utmaningar som måste hanteras samtidigt. Avsaknaden av helhetsperspektiv blir tydligt när politiska företrädare gång på gång lägger fram samma lösning för transportsektorns utsläpp: byt till biodrivmedel! Om Sverige skulle följa den linjen skulle vi köra i diket rejält.

Övertro på biodrivmedel riskerar leda till kraftigt ökade växthusgasutsläpp och en ytterligare utarmning av den biologiska mångfalden, vilket dessutom gör oss mindre motståndskraftiga mot klimatförändringens konsekvenser. För att utveckla samhället och skapa förutsättningar för trygghet, hälsa och frihet måste klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald hejdas samtidigt.

Sedan Miljöpartiet klev in i regering har vi drivit på för både kraftigare klimat- och miljöpolitik. Vi har baxat igenom klimatlag, nya klimatmål, stärkt EU:s utsläppshandelssystem och infört stöd till såväl laddinfrastruktur som den tunga industrins omställning. Vi har samtidigt genomfört historiska satsningar på naturskydd och andra miljöåtgärder.

Åtgärder måste främja samhället, klimatet och miljön på samma gång. Framåt krävs satsningar på inhemsk produktion av hållbara biodrivmedel, stärkt biologisk mångfald och ökad kolinlagring. Användningen av biodrivmedel i Sverige ska heller inte leda till försämring av den biologiska mångfalden eller minskade kollager utanför våra gränser. I omställningen till morgondagens samhälle måste vi balansera i övergången till förnybara drivmedel, ökad kolinlagring och stärkt biologisk mångfald. En balansgång som underlättas av energieffektiviseringar, ett mer transporteffektivt samhälle och utfasning av förbränningsmotorer.

1. Biodrivmedel är nödvändigt för en fossilfri transportsektor – men biodrivmedel har begränsningar
Biodrivmedel, elektrifiering och andra förnybara drivmedel är alla viktiga pusselbitar för övergången till fossilfria transporter. Även om alla nya bilar som såldes från och med idag skulle vara rena elbilar, skulle en stor del av den totala personbilsflottan fortfarande bestå av fossilbilar. Biodrivmedel gör det möjligt att tanka mer förnybart i de förbränningsmotorer som inte hinner ersättas i tid. Men, tillgången på biodrivmedel är begränsad. Potentialen för hållbart producerade biodrivmedel från svenska råvaror är inte i närheten av att täcka behoven för vägtransportsektorn, än mindre om vi ska inkludera flyg- och sjöfart. Prioriteringar kommer behövas och en förändring av hur vi reser och transporterar varor kors och tvärs över jorden kommer krävas. Att andra partier ger sken av att vi genom bytet till biodrivmedel ska kunna fortsätta som vanligt – eller till och med öka våra transporter – är orealistiskt och oansvarigt.

2. Stärkt biologisk mångfald för långsiktigt robusta ekosystem
Potentialen för hållbart producerade biodrivmedel begränsas, dels för att produktionen bara är hållbar så länge det inte skördas mer än det växer, dels för att god biologisk mångfald är en förutsättning för att skogen och det vi odlar ska fortsätta växa bra. Vi kan inte ta ut oändliga mängder resurser från skogen utan måste hitta en balans som är hållbar från många perspektiv. Ersätter man välmående ekosystem med snabbväxande monokulturer är det kanske möjligt att kortsiktigt producera mer biomassa och binda mer kol, men det är förödande för den biologiska mångfalden och gör även plantagerna känsliga för konsekvenser av klimatförändringen, såsom skogsbränder eller torka.

3. Kollagret är viktigt för ett stabilt klimat
Kol som är bundet i jorden, växter och levande ting på land eller havet kallas för en kolsänka. Alla långlivade produkter gjorda av bioråvara (såsom trähus och trämöbler) utgör ett kollager och kan bli ett medel i vår kamp att minska koldioxiden i atmosfären. När produkterna förbränns, som biodrivmedlet i en förbränningsmotor, frigörs kolet och blir koldioxid och återgår till atmosfären. När t.ex skogen växer binder den koldioxid, när den förbränns frigörs den. Därmed är det bättre att biomassan används till långlivade produkter som ökar kollagret.

4. Bio används redan och är utbytbart mellan olika branscher
Det krävs alltså en balansgång mellan biodrivmedel, biologisk mångfald och kolsänkor. Om vi säkerställer att de biodrivmedel vi nyttjar är hållbara är de en bra väg framåt för omställningen, just för att teknologin redan finns här och nu. Biodrivmedel görs idag på olika sätt av raps, sockerbetor, palmolja, slaktrester, matrester, skogsråvara m.m. med varierande miljö- och klimatpåverkan. Bioenergi har vi använt sedan urminnes tider för matlagning och uppvärmning, även idag storskaligt i fjärrvärmeverken. Teknikutvecklingen för vad vi kan använda “bio” till går snabbt framåt. Rester från tillverkningen av timmer kan vi inte bara nyttja till uppvärmning och drivmedel, utan även göra t.ex. kläder, förpackningar, bioplast, biokol; vilket kan ersätta saker som idag innehåller mycket fossil råvara. Bioråvaran är därför mycket värdefull.

5. Sverige har ett viktigt jord- och skogsbruk som vi ska ta tillvara
Sverige har goda förutsättningar att visa hur vi med helhetsperspektiv balanserar en hållbar produktion av biodrivmedel. Sverige är ett skogsland med en kunnig och utvecklad skogsindustri som idag gör att vi t.ex kan bygga flervåningshus och broar i trä. Ett livskraftigt jordbruk i hela landet är också viktigt för livsmedelsförsörjning, krisberedskap, levande landsbygd och biologisk mångfald. Restflöden från dessa näringar kan förädlas till biodrivmedel och därmed ersätta fossil bensin och diesel.

Klimatarbetet är en kamp mot klockan! Biodrivmedel med hänsyn till kolsänkan och biologisk mångfald är en värdefull tillgång för att klara omställningen i tid.
Framåt krävs kraftfull politik för inhemsk produktion av hållbara biodrivmedel, stärkt biologisk mångfald i de marker vi brukar och åtgärder för ökad kolinlagring.
Jag vill se en samhällsutveckling som ger oss trygghet, hälsa och frihet. För att nå dit krävs att vi både hejdar förlusten av biologisk mångfald och stoppar klimatförändringen. Med helhetsperspektiv kan vi stärka samhället, miljön och hejda klimatkrisen samtidigt. Det är en utveckling som ger mervärden för invånare och verksamheter i hela Sverige. Med trevligare stadsmiljöer, mindre buller, högre krisberedskap, ökad konkurrenskraft och bättre hälsa. Det är den gröna samhällsutveckling jag vill driva.

Glädjande budgetnyheter!

Av , , 8 kommentarer 1

Om coronakrisen kom oväntat kan ingen säga detsamma om klimatkrisen. Klimatförändringarna har länge varit och förblir vår generations ödesfråga. Nu befinner vi oss i två kriser samtidigt, som måste lösas samtidigt. Att återskapa samhället som det var innan pandemin är inte ett alternativ. Vi ska inte återgå till gamla hjulspår utan måste bygga nytt, smartare och bättre. Det är nu vi måste investera för framtiden: i klimat, natur och människor. Vi har varken tid eller råd att vänta.

Idag presenterade regeringen politik för en grön rivstart för Sverige med flera glädjande budgetnyheter:

Mer natur för fler. Bland annat genom satsningar på att skydda mer värdefull natur, restaurera våtmarker, gröna naturnära jobb, arbete mot invasiva arter, stärkt miljöövervakning, stödpaket till rennäringen, stärkt havs- och vattenmiljöarbete, hållbart fiske, minskade läkemedelsutsläpp och sanering.

Energieffektivisering. Flerbostadshus ska energieffektiviseras, pengar till att renoveringsåtgärder i flerbostadshus kan genomföras.

Industrins gröna omställning. Industriklivet breddas och förstärks, näringslivets gröna omställning ges bättre förutsättningar, förstärkning och förlängning av klimatklivet och ökad återvinning av metaller. Vi har redan presenterat gröna kreditgarantier som är en del av detta paketet.

Utsläppen från transportsektorn ska minska. Miljöstyrningen i Bonus-Malus förstärks, ett stort stöd till regionernas kollektivtrafik tillkommer, satsningar på produktionen av förnybara drivmedel, underhåll av järnväg och cykelsatsningar. Vi har tidigare även presenterat reduktionsplikten,

Lokal omställning. Förlängning av kommunal energi- och klimatrådgivning, insatser för minskad risk för ras och skred.

Ibland får jag frågor om Miljöpartiet borde sitta i regering med tanke på hur det påverkar våra opinionssiffror. Det är tyvärr så, att de flesta studier visar att partier tappar i stöd när de regerar, särskilt små partier i koalitionsregeringar brukar tappa i opinionen. Man kan upplevas osynlig eller otydlig när regeringens gemensamma politik är den som hörs mest.

Men anledningen till att jag är aktiv i Miljöpartiet är inte för att jag vill ha höga opinionssiffror. Anledningen är att jag vill bygga ett hållbart Sverige, en framtid att längta till. Jag vill bidra till att vi hejdar kliamtkrisen, stoppar förlusten av biologisk mångfald, ser till att haven och sjöarna är fulla av liv och härliga att bada i. Jag vill minska ojämlikheten och att alla individer ska ges förutsättningar att bli den de vill vara.

Det är för att jag vill göra skillnad som jag är aktiv i Miljöpartiet. Och när jag lyssnar på regeringsförklaringen och hör alla gröna delar av den och när jag läser om delar av statsbudgeten som de som presenteras idag. Då blir jag så oerhört glad och tacksam för att Miljöpartiet sitter i regering. För vi gör skillnad, på riktigt!

Preems utbyggnad är utsiktslös

Av , , 4 kommentarer 1

Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Det är regeringens mål.

Sju av riksdagens åtta partier (alla utom SD) står bakom de nationella klimatmålet om att vi ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser 2045.

Vi har en klimatlag som förbinder regeringen och framtida regeringar att arbeta för att klimatmålen ska nås.

Sverige har ratificerat Parisavtalet.

Vi ser hur industrier, kommuner, företag, föreningar, familjer – ja alla delar av samhället på olika sätt arbetar för att hejda klimatförändringen, nya tekniker utvecklas, laddstolpar sätts upp, biogasanläggningar byggs, man testar elcykel istället för bil, second hand blir vanligare, fler smakar god vegetarisk mat, energieffektiviseringar görs, nya biodrivmedel produceras…

Det är mycket jobb som kvarstår, mycket behöver göras för att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland.

De största punktutsläppen av växthusgaser i Sverige idag kommer från stålindustrin, cementindustrin och raffinaderier. Att försöka nå klimatmålen och samtidigt godkänna Preems utbyggnad, skulle innebära att metallindustrin och cementindustrin mer eller mindre behöver lägga ner för att lämna ”utsläppsutrymme” åt Preemraff. Det vore galenskap.

Såväl stål som koppar till elledningar behövs i det fossilfria välfärdssamhället. Cement är ett material med unika egenskaper, även om vi kraftigt ökar träbyggande så har cement en roll att spela i ett fossilfritt välfärdsland. Regeringen har infört industriklivet som nu hjälper stålindustrin att hitta sätt att producera stål utan kol och cementindustrin att bli fossilfri. Det som inte har en plats i ett fossilfritt välfärdssamhälle är fossil bensin och diesel.

Regeringen bör göra allt i sin makt för att stoppa Preemraffs utbyggnadsplaner.

Engångsartiklar och plast

Av , , Bli först att kommentera 0

Nyligen har Engångsartikelutredningen som föreslår en skatt på engångsartiklar presenterats. Denna har debatterats en del och då jag såg ett önskemål om att hålla isär bioplast och plast med fossilt ursprung nämnas i en debattartikel så tänkte jag skriva några rader.

Plast leder till flera miljöproblem. Det är ett fantastiskt material med massor av smarta egenskaper, vilket gör att vi använder plast till väldigt mycket i samhället. Men plast har baksidor. Två mycket stora problem med plast är

1. plasten skräpar ner och tar extremt lång tid att brytas ner, plastprodukter trasas sönder till microplaster som hamnar i allt. Djur får i sig plast eller fastnar i plast och skadas.

2. att det görs av fossil råvara, när produkten har använts klart och eldas upp leder till det fossila koldioxidutsläpp (och en del andra ämnen som inte är så trevliga).

Engångsartikelutredningen syftar till att lindra det första problemet. De flesta har nog sett bilder på valar som visat sig ha magen full av plast eller läst någon av de senaste nyheterna om den enorma mängden microplaster i haven.

Ur klimatsynpunkt är det bra att använda bioplast istället för plast med fossilt ursprung (säkerställer vi att det växer minst lika mycket som vi skördat för att producera bioplasten så är den klimatneutral) men bioplast har tagits fram för att ha samma materialegenskaper som fossil plast och bryts därför inte heller ner av naturen. Nedskräpningsproblematiken är alltså densamma, oavsett om det är bioplast eller fossil plast.

Utredningen föreslår att skatten på engångsartiklar ska variera beroende på mängden plast i produkten. Dvs. en pappsersmugg med ett mycket tunt plastskikt skulle få en lägre skatt än en ren plastmugg, så på så sätt skapas incitament till att använda mer hållbara material för engångsartiklar.

Styrmedel för att främja returplast och bioplast framför fossil plast hanteras alltså inte av denna utredning. Men det är också ett viktigt område i behov av politiska åtgärder. För vi kommer inte åt de fossila utsläppen av växthusgaser från sopförbränningen förrän vi blivit kvitt den fossila plasten i samhället.

 

Ta hand om hälsan och varandra. Önskar er en fantastisk vecka!

Regeringsförhandlingarna och M/KD-budgeten

Av , , Bli först att kommentera 1

Regeringsförhandlingarna tog viktiga steg framåt i veckan – men imorgon riskerar vi få en M/KD-budget som slår undan fötterna för företag, kommuner och medborgare som har allt att vinna på att Sverige tar klimatledarskap

Under veckan som gått har det skett förhandlingar mellan MP, S, C och L för att hitta lösningar för att Sverige ska få en vald regering på plats. Ett samarbete där det såklart krävs kompromissvilja mellan partier som i vissa frågor står nära varandra och i andra långt ifrån varandra. Men som alla förenas i övertygelsen att den människosyn, kvinnosyn och demokratisyn som Sverigedemokraterna företräder inte ska ges inflytande över Sveriges regering.

De fyra partierna hade förhandlat fram en överenskommelse som sedan partiledarna tog tillbaka till beslutande organ i partierna. På måndagsmorgonen meddelande Annie Lööf att Centerpartiet röstat nej till förhandlingsresultatet.

En god demokratisk process och besluten respekteras.

Det vore dock ytterst intressant att höra hur resonemangen gick hos centerpartisterna som inte godtog det Annie Lööf förhandlat fram med S, MP och L. För vid senare presskonferenser har det framkommit att det fanns rätt mycket i förhandlingsresultatet som verkligen inte är S eller MP-politik (såsom fri hyressättning vid nybyggnation och sänkt värnskatt) och ett ja skulle också ha övergått till ett budgetsamarbete där C fått igenom en hel del. Ett förhandlingsresultat mellan dessa fyra partier innehöll sannolikt också mycket som var mycket bra för klimat och miljö samt för landsbygden. Ett ja hade också garanterat det som C kanske drev skarpast i valrörelsen, att SD inte får inflytande. Jag undrar, beror nej:et endast på att C inte fick igenom mycket nyliberal ekonomisk politik som de inte ens fick igenom i Alliansen? Ekots inrikespolitiska talesperson, Thomas Ramberg, frågade Annie Lööf detta i slutet av hennes presskonferens – han frågade: med vilket regeringsunderlag i riksdagen skulle du få igenom detta? Jag undrar också, är detta sådant som Centerpartiets väljare värderar så högt att de är beredda att offra det som ett samarbete skulle ge?

Nu hoppas jag att förhandlingarna återupptas så att vi får en regering på plats som står upp för mänskliga värden så snart som möjligt.

Men på grund av detta nej från C går vi in i budgetomröstning imorgon där Moderaterna och Kristdemokraternas budgetreservation sannolikt går igenom med stöd av Sverigedemokraterna. En budgetreservation som ger mer pengar till de som redan har, som kraftigt försämrar klimatarbetet när läget är akut och som inte heller är bra för norra Sverige.

Moderaterna och Kristdemokraterna väljer att göra det billigare att släppa ut – mitt under brinnande klimatkris, mitt under klimattoppmötet då världens länder samlas i Polen.

De halverar skyddet av värdefull natur och tar bort viktiga klimatåtgärder som kommer göra att utsläppen ökar i en tid då de akut måste minska.

De tar bort flygskatten. De ökar det ekonomiska stödet till diesel. Det blir billigare att släppa ut. Sveriges ledarskap och förtroende i klimatfrågan urholkas.

Massor av människor och företag i Sverige vill bidra till att minska utsläppen, men M och KD trampar på deras kämpaglöd.

 

M/KD:s budgetreservation innehåller bland annat följande nedskärningar i klimatarbetet och försämringar för landsbygd

 

Halvering av klimatklivet

Klimatklivet är en av regeringens största klimatsatsningar. Nu halveras den av M och KD. Det betyder att hälften av det avgörande stödet för klimatinvesteringar till kommuner, regioner och företag försvinner.

En ny satsning av M/KD på “teknikneutral laddinfrastruktur” på 50 miljoner kronor väger inte upp för den stora minskningen i klimatklivet: 840 mnkr tas bort från 1590 mnkr. 

(Jag vet inte vad de menar med ”teknikneutral” i detta sammanhang. De texter jag sett verkar blanda ihop vätgasfordon och elfordon. Klimatklivet som idag finansierar laddinfrastruktur begränsar ingen teknik utan stöd går till investeringar med högst klimatnytta.)

Avskaffad flygskatt

Moderaterna och Kristdemokraterna vill att det ska bli billigare att flyga. De vill avskaffa flygskatten. De vill återinföra flygets skattefördelar jämfört med andra transportslag. Men utsläppen från flyget måste minska! Svenskarnas flygresor har fördubblats på mindre än 30 år.

Krymper miljömyndigheten med nästan en tiondel

För M och KD är miljöpolitik symbolpolitik. I stället för att leverera de resultat som medborgare och näringsliv vill se, gör man stora nedskärningar och några få symboliska satsningar. Samtidigt kapar man drastiskt i stödet till Naturvårdsverket, som är den myndighet som ska genomföra miljöarbetet.

Genom att dra ner 50 miljoner kronor (från 625 mnkr) på Naturvårdsverket tar man bort nästan en tiondel av Sveriges miljömyndighets anslag. 

Stoppar utbyggnaden av solceller

Moderaterna och Kristdemokraterna vill skära ner i stödet för solceller.

Tillsammans skär de ned i arbetet med att ställa om på energiområdet med 445 miljoner 2019, i huvudsak genom att kraftigt minska stödet för solceller.

(Solcellsstödet har idag en mycket stor efterfrågan och det är kö till Länsstyrelserna för att få stöd till solcellsbyggnation.)

Dyrare naturguider

M och KD gör det dyrare med naturguidning på landsbygden. Detta sker genom en höjning av momsen från dagens 6 procent till 25 procent. Det blir svårare att ta sig ut i naturen och försämrade förutsättningar för besöksnäringen i glesbygd.

Naturskydd skärs ned

Artutrotningen pågår runtom i världen, och larmrapporterna om den biologiska mångfalden avlöser varandra. För att skydda arter och viktiga livsmiljöer behövs satsningar, men M och KD skär nu ner denna del av budgeten till samma låga nivå som fanns innan den rödgröna regeringen tillträdde.

Genom att kapa i naturskyddet drar man inte bara undan mattan för den biologiska mångfalden och människors möjlighet att komma ut i naturen. Man gör det dessutom svårare för skogsägare som har värdefull natur på sina marker att få betalt för att skydda den. Miljöpartiet anser att den lantbrukare som tar ett särskilt ansvar för naturvården ska kunna kombinera detta med god ekonomi för sin näringsverksamhet. Det blir betydligt svårare om stöden minskas.

M & KD tar bort 740 mnkr från dagens 1418 mnkr.

Stöd till landsbygden försvinner

Rovdjursstängsel till lantbrukare och restaurerade vandringsleder till alla som vill vandra i fjällen är ytterligare en sak som M och KD prioriterar ned. De talar med kluven tunga när de säger att landsbygden ska leva samtidigt som de halverar stödet till den typ av åtgärder som gagnar näringsverksamheter och jobb på landsbygden.

600 mnkr tas bort från dagens 1 248 mnkr.

 

Världens djur och natur

Av , , Bli först att kommentera 5

Livet i havet vet inget om nationsgränser. Vattnet vi dricker och luften vi andas påverkas av vad som händer i andra delar av världen. Arbetet för miljön måste ske både lokalt och globalt.

Nästa mandatperiod vill vi:

  • Ställa om till ett hållbart fiske, inom EU och globalt. Vi vill stärka kontrollen för att stoppa illegalt fiske och förbjuda subventioner som leder till överfiske.
  • Stärka djurskyddet nationellt, på EU-nivå och globalt. Djurens möjlighet att utföra sina naturliga beteenden ska garanteras inom all djurhållning. Vi säger nej till pälsfarmning och hållande av burhöns och vi vill stoppa plågsamma djurförsök. Vi vill inrätta en djurskyddsmyndighet.
  • Skydda de sista resterna av Europas gammelskogar och verka för ett skogsbruk som gynnar den biologiska mångfalden.
  • Öka andelen ekologiskt jordbruk globalt och minska användningen av antibiotika, konstgödsel och besprutning med ämnen som stör den biologiska mångfalden. Verka för förbud mot glyfosat.
  • Stärka den internationella rätten så att såväl stater som företag ska kunna hållas juridiskt ansvariga för miljöbrott och skador på ekosystemet.

 

 miljö

Vill du veta mer?

Läs vårt nationella valmanifest här.

Bara 4% vilda djur…

Av , , 2 kommentarer 2

Vi befinner oss idag i den sjätte massutrotningen av arter i planetens historia. Den förra var när dinosaurierna dog ut. Klimatförändringen kommer sätta hård press på andra arter, men vi har också redan påverkat dem kraftigt genom annat vi gör. Av den totala vikten av alla däggdjur på planeten är 36% människor, 60% boskap och endast 4% vilda djur.

Vi människor är en del av naturen och helt beroende av att ekosystemen fungerar, att bin pollinerar våra grödor, att träden producerar syre, att marken renar vattnet. När vi är så många på vår jord och vi har makt att påverka naturen så mycket så måste vi också ta ett mycket större ansvar. Naturen representeras idag inte som juridisk person. Därför behövs en politik som formar ett samhälle inom planetens gränser. En politik med visionen om ett samhälle med livskvalitet för alla människor inom naturens ramar.

När dagens förskolebarn är vuxna. Vill du att de 4% vilda däggdjur som idag finns kvar ska vara fler eller färre? Jag vill kunna säga till dem att vi gjorde allt för att vända trenden och hejda förlusten av biologisk mångfald.

Jag vill forma en framtid att längta till.

Länkar:

Forskning och Framsteg Massutdöenden i planetens historia

SVT Nyheters rapportering om sjätte massutrotningen, finns fler länkar i artikeln

WWF Living Planet Report 2016 om sjätte massutrotningen

The Guardian om studien som bla visar andelen vilda djur av totala vikten däggdjur på jorden

 

Vindkraft och vattenkraft ska stärka service i glesbygd

Av , , Bli först att kommentera 0

Vi producerar mycket förnybar energi här i norra Sverige. Många av kommunerna i Västerbotten ska vara otroligt stolta över detta. Mer kommer också behövas framöver när vi ska nå målet om 100% förnybar elproduktion och fasa ut kärnkraften.

Kommuner och regioner som producerar förnybar energi ska få skatteintäkter för detta som kan gå till välfärd och samhällsservice.

Cykeln – ett fordon för framtiden!

Av , , Bli först att kommentera 0

Cykla är frihet och hälsa. När du tar cykeln istället för bilen gör det dessutom gott både för klimatet och för hälsan hos alla människor i närheten eftersom luften blir renare.
I Sverige finns det många platser där bilen är nödvändig för att göra vardagsärenden, men vi använder fortfarande bilen oerhört ofta på sträckor där cykeln hade funkat lika bra eller bättre. När jag växte upp i Umeå så minns jag att jag sa att “går det inte cykla dit på en kvart är det inte värt det”. Låter kanske som jag var ganska lat. Men faktum är att bor man inne i Umeå stad så tar man sig till väldigt mycket på en kvart med cykel.

Den 12 maj är det cykelns dag.
Cykeln är verkligen värd att uppmärksamma. Ett fordon som har en lång historia och samtidigt ett självklart existensberättigande i framtiden. Nu finns lådcyklar, elcyklar och cykelkärror som gör att cykeln kan konkurrera ut bilen även när det är branta uppförsbackar eller man har grejer eller barn som ska åka med.
Ur ett samhällsperspektiv har cykeln flera fördelar:

  • Tar upp mindre yta så vi får mer plats för grönska, bostäder och annat vi behöver
  • Minskar utsläppen av hälsovådliga avgaser
  • Minskar utsläppen av växthusgaser
  • Är bra för hälsan då cykling ger vardagsmotion
  • Är bättre för trafiksäkerheten

Men sedan är det ju också bara riktigt härligt att få susa fram på cykeln!

Vill dela med mig av två cykelminnen.
För två somrar sedan så var jag i en blomaffär och köpte två stycken träd som jag skulle plantera på gården. När jag stod i kön till kassan så frågade en man i kön mig hur jag skulle få in träden i bilen. Han blev rätt paff när jag svarade att jag cyklade. Jag hade med mig cykelkärran som barnen brukar åka i. Det var bara att ställa träden i kärran, snöra fast dem och cykla hela vägen hem, rakt in på gräsmattan och ställa träden där de skulle planteras. Hade jag haft bil hade det blivit extremt mycket bökigare!
Ett annat härligt cykelminne är från igår då vi skulle till Gammlia och ena barnet för första gången fick cykla själv bortom övning utanför huset. Stoltheten och glädjen strålade! Fantastiskt vilken frihet vi kände när vi kunde cykla tillsammans.

Vilka är dina bästa cykelminnen?

Skatt på ”fulkött” ger bättre konkurrensvillkor för norrländska bönder

Av , , 1 kommentar 0

Att ett av våra mest värdefulla läkemedel missbrukas i syfte att kompensera för en dålig djurhållning är inte acceptabelt.

Svenska bönder är idag ledande inom EU för en sund djurhållning, men måste trots det konkurrera med billigt ”fulkött” från djur som fötts upp på ohållbart sätt med rutinmässig användning av antibiotika.

Enligt WHO används det globalt sett mer antibiotika till friska djur än till sjuka människor.

Sverige är idag det land inom EU som använder allra minst antibiotika i sin djuruppfödning. Ett stort problem är att man på många håll inom unionen väljer att använda antibiotika till grupper av friska djur snarare än att behandla det enskilda djuret som är sjukt. Inom EU används 90 procent av antibiotikan för att behandla grupper av djur, bara 10 procent för enskild behandling av de djur som faktiskt är sjuka. I Sverige är situationen det omvända, bara 10 procent av antibiotikan ges som gruppbehandling.

Vi i Miljöpartiet vill införa en ny skatt på kött från djurhållning där antibiotika används rutinmässigt under uppfödningen.

Nivån på skatten bör sättas så att den verkar pådrivande i omställningen till en hållbar djurhållning med förbättrade förhållanden för djuren där antibiotikaanvändningen är låg och ansvarsfull, såväl inom EU som i andra länder som Sverige handlar med. Till viss del liknar detta upplägg kemikalieskatten på elektronik, där produkter som inte innehåller vissa giftiga kemikalier får skatten nedsatt.

Skatten ska utformas med utgångspunkten att den inte innebär någon extra kostnad för de bönder som använder antibiotika ansvarsfullt för att behandla sjuka djur så som praxis är i Sverige redan idag.

Detta innebär att våra norrländska bönder får bättre konkurrensvillkor. Bra för djuren, bra för svenska bönder och bra för att hejda antibiotikaresistens!