Etikett: miljöpartiet

Jag står kvar som kandidat till språkrör

Av Elin Söderberg, 26 november 2020 kl 18:07, 2 kommentarer

Jag kandiderade till språkrör för Miljöpartiet för att jag vill växla upp klimatpolitiken och bredda förtroende för partiet. Jag vill kämpa för en framtid med livskvalitet för alla inom planetens gränser. Det är ett mycket omfattande arbete som behöver göras, i Sverige, i EU och internationellt. Ett brett förtroende för Miljöpartiets förmåga att leda klimatomställningen är en förutsättning.

Idag presenterade riksvalberedning sitt förslag till språkrör, vår partisekreterare Märta Stenevi. Valet av nytt språkrör sker på en digital extrakongress den 31 januari 2021. Jag är stolt över att vara medlem i ett parti med en levande interndemokrati där medlemmarna har flera val att välja mellan även när språkrör ska utses.

Klimatkrisen är akut

Av Elin Söderberg, 9 november 2020 kl 00:21, Bli först att kommentera

Klimatfrågan är akut. Den kanske inte känns så akut i vardagen just nu. Klimatförändringen är förrädisk på så sätt att den smyger sig på. Havsnivån stiger redan, sakta men säkert, isar smälter, väder varierar men det är annorlunda nu än vad det var för 40 år sedan, korallreven blir mindre, skördar utsätts sakta men säkert för fler risker och skogsbränderna blir värre. Men det brinner inte just här just nu. Så det känns kanske inte så akut. Problemet är att om vi inte gör tillräckligt för att hejda klimatförändringen så smyger den sig på snabbare och summan av de negativa konsekvenser som då uppstår är enorma.

Ända sedan 1992, då världens länder bildade FN:s ramkonvention för klimatförändringar, så har vi gjort otillräckligt. Utsläppen av växthusgaser i världen har ökat. I Sverige har vi sedan 1990 minskat utsläppen, mycket tack vare att vi fasat ut oljan från uppvärmningen. Men utsläppen minskar inte i den takt som krävs.

Klimatförändringen är akut framförallt utifrån vad forskning visar behöver göras nu, för att undvika de allvarligaste riskerna. FN:s klimatpanel IPCC beräknar vilket utsläppsutrymme, eller koldioxidbudget, som världen har kvar för att den globala uppvärmningen inte ska överstiga 1.5, 2 respektive 3 grader inom detta århundrade. Eftersom det är summan av utsläpp över tid som påverkar klimatet så krävs det att vi minskar utsläppen snabbt i närtid.

“Pathways limiting global warming to 1.5°C […] would require rapid and far-reaching transitions in energy, land, urban and infrastructure (including transport and buildings), and industrial systems[…]. These systems transitions are unprecedented in terms of scale, […] and imply deep emissions reductions in all sectors, a wide portfolio of mitigation options and a significant upscaling of investments in those options”

IPCC SR1.5, Summary for policymakers stycke C.2.

Forskare vid KTH har räknat på hur stora utsläppen blir av de investeringar som behövs för att genomföra själva klimatomställningen och bara dom äter upp en stor del av det utsläppsutrymme som finns kvar.

Därför är klimatfrågan akut. Det finns inte utrymme för halvmesyrer, duttande och felinvesteringar.

M duckar klimatansvar – riskerar Sveriges utveckling

Av Elin Söderberg, 20 oktober 2020 kl 22:28, Bli först att kommentera

Moderaternas budgetförslag till riksdagen slaktar Klimatklivet, slopar bonus-malus samt tar bort allt statligt stöd till regionalt och lokalt klimatarbete. Förslaget visar på Moderaternas totala ansvarslöshet inför klimatförändringen. Deras politik hotar dessutom svenska företags konkurrenskraft.

Klimatomställningen pågår här och nu. HYBRIT har påbörjat resan mot stål utan kol, Northvolt byggs upp i Skellefteå för att producera framtidens elbilsbatterier och Preem har dragit tillbaka sin ansökan om att bygga ut raffinaderiet i Lysekil för att istället satsa på biodrivmedel.

Sedan Miljöpartiet klev in i regeringen har vi byggt ihop ett pussel av åtgärder för att ställa om till fossilfria transporter. Bonus-malus syftar till att öka andelen fossilfria bilar av nybilsförsäljningen. Stadsmiljöavtalet främjar gång, cykel och kollektivtrafik i städer. Bränslebytet ökar andelen biodrivmedel i vanlig bensin och diesel. Höjda koldioxidskatter skapar incitament till klimatsmartare transporter. Klimatklivet ger bidrag till att bygga laddstolpar, biogasmackar och mycket mer. Vi har även avsatt riktade medel för att säkerställa god spridning av publika snabbladdare i glesbygd. Listan är längre än så och det finns en anledning till att den är lång. De olika insatserna fyller alla olika viktiga funktioner.

I sin budgetmotion slaktar Moderaterna Klimatklivet och minskar anslaget till infrastruktur för elektrifierade transporter. Det är en nedskärning på nästan 2,5 miljarder kronor, varav en stor del omfattar laddinfrastruktur. De slopar även bonus-malus och vill göra det billigare att köra på bensin och diesel. De framställer sitt nya stöd till laddainfrastruktur om 1 miljard som en satsning, när det i själva verket är mindre än hälften av vad regeringen lagt. Moderaterna bör även svara på hur det ska uppstå klimatnytta av att bygga laddstolpar när de avskaffar alla incitament att köpa elbil.

Moderaterna nämner som vanligt kärnkraft så fort klimatfrågan kommer på tal. Men kärnkraft bör i svenska sammanhang knappast klassas som en klimatåtgärd. Elproduktionen i Sverige har extremt låga utsläpp av växthusgaser. Vi producerar även mycket mer el än vi använder. De utmaningar vi har i det svenska elsystemet handlar istället om distribution och flexibilitet.

Inte heller utanför Sveriges gränser tar Moderaterna ansvar för klimatförändringen. När EU-parlamentet nyligen skulle ta ställning till ett nytt utsläppsmål till 2030 valde de svenska moderaterna att lägga sig på den lägsta ambitionsnivån som fanns som alternativ. Samtidigt sänker de det internationella biståndet i sin budgetmotion med hisnande 15,7 miljarder. På ett bräde vill de alltså ta bort en tredjedel av biståndet, vilket är Sveriges främsta verktyg för klimatåtgärder i andra länder.

Klimatpolitiken handlar om att undvika fruktansvärda och oåterkalleliga konsekvenser av en klimatförändring som skenar bortom mänsklig kontroll. Klimatomställningen handlar samtidigt om att vara del av en positiv samhällsutveckling, med nya innovationer och teknik, renare luft, mindre buller, trevligare stadsmiljöer och hållbara affärsmöjligheter. Att Moderaterna systematiskt väljer att slakta klimatpolitiken i sina budgetmotioner innebär att de varken tar ansvar för klimatförändringen eller ser möjligheterna i klimatomställningen. Svenska företag är idag pådrivande i klimatomställningen. Om Moderaterna fick styra riskerar våra företag istället att tappa i konkurrenskraft och att Sverige halkar efter.

Elin Söderberg (MP), språkrörskandidat

Att vara 1 av 8 språkrörskandidater

Av Elin Söderberg, 18 oktober 2020 kl 22:01, Bli först att kommentera

Jag kandiderar till språkrör för Miljöpartiet de gröna. Det finns mycket jag kan skriva om varför jag kandiderar till språkrör, vad jag skulle vilja göra som språkrör och vad jag tror partiet kan stärkas av inför nästa val. Men det har jag inte tänkt skriva om idag. Idag har jag tänkt skriva om hur det är att vara en av åtta kandidater. För det är många som undrar och det är väldigt sällan man får möjlighet att prata om interndemokratin inom partier.

I Miljöpartiet så kandiderar vi, vi räcker upp handen och säger att vi är vill. Det är oerhört. värdefullt att engagerade i vårt parti vill och vågar kandidera. Det gör att medlemmar får lära känna de som potentiellt kan ta uppdragen och bättre kan välja den eller de som passar bäst. Det som jag tror är den viktigaste orsaken till att vi vill och vågar kandidera är det positiva mottagande vi ger varandra när någon kliver fram. Aldrig har jag sett något himlande med ögonen eller ”vem tror du att du är-attityd”. Tvärtom! Stärkande ord, värme, pepp och omhändertagande. Medlemmar har inställningen ”oavsett om jag kommer rösta på dig eller inte så är jag så glad att du kandiderar!”. Det finns inga förlorare, bara vinnare med en sådan organisationskultur..

Allra mest glad är jag över mina 7 kandidat-kompisar! När jag berättade för en person utanför partiet att vi åtta peppar och stärker varandra, att jag får så mycket positiv energi av dem, så möttes jag av förvåning. Ni kanske tror att vi är bittra konkurrenter. Men så är det absolut inte! Vi vet alla vad det innebär att kliva fram, vilket ansvar vi är beredda att axla, vi vill alla att partiet ska få det bästa språkröret, och vi vet att oavsett vem det blir så är vi ett lag. Vi ser och uppskattar varandras styrkor.

Nu befinner vi oss i en intern process där medlemmarna ska få fråga ut oss om allt, allt och lite till. Vi har haft den första av tre digitala utfrågningar, där en moderator ställer frågor till oss kandidater som medlemmar skickat in. I november kommer en utfrågning hållas som är offentlig. Under hela tiden så har frågesidor öppnats på vårt interna forum. En för varje språkrörskandidat. Där medlemmar kan skriva frågor och vi gå in och svara allt eftersom. En stor del av min tid just nu går till att svara på alla dessa spännande frågor.

När Per Bolund valdes till språkrör var de fyra kandidater vid den tid i processen som vi är nu. De fyra åkte runt till olika distrikt och blev utfrågade. Under resans gång valde två att kliva tillbaka. Vid kongressen där Per Bolud valdes, var de två kandidater på scenen. Medlemmarna hade alternativ att välja mellan. Jag är glad och tacksam för att när vi ska välja, så har vi flera alternativ att välja mellan. Att vi är flera gör att olika perspektiv lyfts fram, avvägningar och funderingar diskuteras.

Att vara 1 av 8 i Miljöpartiet de gröna är värdefullt, roligt, utvecklande och stärkande. Interndemokrati när den är som bäst!

Språkrörskandidat för att stoppa klimatkrisen

Av Elin Söderberg, 29 september 2020 kl 20:53, Bli först att kommentera

Klimatkrisen är ett faktum. Sverige ska leva upp till Parisavtalet och stödet för Miljöpartiet är avgörande för att klimatfrågan ska ges den centrala roll i riksdag och regering som den kräver. Jag kandiderar till språkrör för att Miljöpartiet behöver bli ännu starkare i klimatfrågan och tydligt kommunicera hur vi ska hejda klimatkrisen.

I över tio års tid har jag arbetat med minskad klimatpåverkan och hållbar utveckling. Frustrationen över hur lite som gjordes och de risker som vi utsätter oss själva, djur, natur, andra delar av världen och kommande generationer för, gjorde att jag 2013 valde att gå in i politiken. Nu kandiderar jag till språkrör för Miljöpartiet de gröna för att vi måste växla upp klimatarbetet.

Mer om varför jag vill bli språkrör i intervjuer med DN och SVT Nyheter.

Glädjande budgetnyheter!

Av Elin Söderberg, 14 september 2020 kl 19:57, 8 kommentarer

Om coronakrisen kom oväntat kan ingen säga detsamma om klimatkrisen. Klimatförändringarna har länge varit och förblir vår generations ödesfråga. Nu befinner vi oss i två kriser samtidigt, som måste lösas samtidigt. Att återskapa samhället som det var innan pandemin är inte ett alternativ. Vi ska inte återgå till gamla hjulspår utan måste bygga nytt, smartare och bättre. Det är nu vi måste investera för framtiden: i klimat, natur och människor. Vi har varken tid eller råd att vänta.

Idag presenterade regeringen politik för en grön rivstart för Sverige med flera glädjande budgetnyheter:

Mer natur för fler. Bland annat genom satsningar på att skydda mer värdefull natur, restaurera våtmarker, gröna naturnära jobb, arbete mot invasiva arter, stärkt miljöövervakning, stödpaket till rennäringen, stärkt havs- och vattenmiljöarbete, hållbart fiske, minskade läkemedelsutsläpp och sanering.

Energieffektivisering. Flerbostadshus ska energieffektiviseras, pengar till att renoveringsåtgärder i flerbostadshus kan genomföras.

Industrins gröna omställning. Industriklivet breddas och förstärks, näringslivets gröna omställning ges bättre förutsättningar, förstärkning och förlängning av klimatklivet och ökad återvinning av metaller. Vi har redan presenterat gröna kreditgarantier som är en del av detta paketet.

Utsläppen från transportsektorn ska minska. Miljöstyrningen i Bonus-Malus förstärks, ett stort stöd till regionernas kollektivtrafik tillkommer, satsningar på produktionen av förnybara drivmedel, underhåll av järnväg och cykelsatsningar. Vi har tidigare även presenterat reduktionsplikten,

Lokal omställning. Förlängning av kommunal energi- och klimatrådgivning, insatser för minskad risk för ras och skred.

Ibland får jag frågor om Miljöpartiet borde sitta i regering med tanke på hur det påverkar våra opinionssiffror. Det är tyvärr så, att de flesta studier visar att partier tappar i stöd när de regerar, särskilt små partier i koalitionsregeringar brukar tappa i opinionen. Man kan upplevas osynlig eller otydlig när regeringens gemensamma politik är den som hörs mest.

Men anledningen till att jag är aktiv i Miljöpartiet är inte för att jag vill ha höga opinionssiffror. Anledningen är att jag vill bygga ett hållbart Sverige, en framtid att längta till. Jag vill bidra till att vi hejdar kliamtkrisen, stoppar förlusten av biologisk mångfald, ser till att haven och sjöarna är fulla av liv och härliga att bada i. Jag vill minska ojämlikheten och att alla individer ska ges förutsättningar att bli den de vill vara.

Det är för att jag vill göra skillnad som jag är aktiv i Miljöpartiet. Och när jag lyssnar på regeringsförklaringen och hör alla gröna delar av den och när jag läser om delar av statsbudgeten som de som presenteras idag. Då blir jag så oerhört glad och tacksam för att Miljöpartiet sitter i regering. För vi gör skillnad, på riktigt!

Preems utbyggnad är utsiktslös

Av Elin Söderberg, 6 september 2020 kl 18:46, 4 kommentarer

Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Det är regeringens mål.

Sju av riksdagens åtta partier (alla utom SD) står bakom de nationella klimatmålet om att vi ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser 2045.

Vi har en klimatlag som förbinder regeringen och framtida regeringar att arbeta för att klimatmålen ska nås.

Sverige har ratificerat Parisavtalet.

Vi ser hur industrier, kommuner, företag, föreningar, familjer – ja alla delar av samhället på olika sätt arbetar för att hejda klimatförändringen, nya tekniker utvecklas, laddstolpar sätts upp, biogasanläggningar byggs, man testar elcykel istället för bil, second hand blir vanligare, fler smakar god vegetarisk mat, energieffektiviseringar görs, nya biodrivmedel produceras…

Det är mycket jobb som kvarstår, mycket behöver göras för att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland.

De största punktutsläppen av växthusgaser i Sverige idag kommer från stålindustrin, cementindustrin och raffinaderier. Att försöka nå klimatmålen och samtidigt godkänna Preems utbyggnad, skulle innebära att metallindustrin och cementindustrin mer eller mindre behöver lägga ner för att lämna ”utsläppsutrymme” åt Preemraff. Det vore galenskap.

Såväl stål som koppar till elledningar behövs i det fossilfria välfärdssamhället. Cement är ett material med unika egenskaper, även om vi kraftigt ökar träbyggande så har cement en roll att spela i ett fossilfritt välfärdsland. Regeringen har infört industriklivet som nu hjälper stålindustrin att hitta sätt att producera stål utan kol och cementindustrin att bli fossilfri. Det som inte har en plats i ett fossilfritt välfärdssamhälle är fossil bensin och diesel.

Regeringen bör göra allt i sin makt för att stoppa Preemraffs utbyggnadsplaner.

Jordbruksmark för framtiden – om Täfteå detaljplanen

Av Elin Söderberg, 30 augusti 2020 kl 15:46, 1 kommentar

Vi Miljöpartiet i Umeå vill värna jordbruksmarken som finns i kommunen. Vi vill planera för ett långsiktigt hållbart Umeå, för livskvalitet och där vi når såväl miljömål som hållbarhetsmålen i Agenda 2030. I vår vision för Umeå ser vi en ökad lokal livsmedelsförsörjning och bättre förutsättningar för medborgare som vill, att småskaligt odla mer själva.

Vår vision är i linje med ambitionerna i de nyligen antagna lokala miljömålen, Agenda 2030, den nationella livsmedelsstrategin och är en logisk följd av den väntade klimatförändringen vilken bedöms ge längre växtsäsong i norra Sverige medan förutsättningarna för jordbruk i andra länder kan komma att försämras allvarligt.

Vi var av dessa anledningar emot den detaljplan som antogs i juni (Täfteå 10:64 och 5:19) vilken öppnar för att bygga på jordbruksmark. Av samma anledningar så anser vi att kommunen inte bör överklaga Mark- och miljödomstolens upphävande av detaljplanen.

Umeå växer och därför behövs planer för bebyggelse som är socialt hållbar för både boende och verksamheter. Det är viktigt att anta ett långsiktigt helhetsperspektiv. Har man väl byggt på jordbruksmark så är den marken för alltid förlorad.

Figur: Förändringar i jordbruksproduktivitet 2080 till följd av klimatförändringar.

Länkar:

Umeås lokala miljömål 2020. Se sid.14 mål rörande jordbruksmark

Länsanalyser, SMHI. Här kan du även hämta rapporter för varje län som beskriver klimatförändringen i Sverige med olika indikatorer, såsom nederbörd, medeltemperatur etc. utifrån olika klimatscenarier.

Projected agriculture in 2080 due to climate change, UNEP/GRID. (Denna bild har även använts av LRF i Sverige)

Globala målen Agenda 2030. Här kan du läsa mer om alla hållbarhetsmålen.

En livsmedelsstrategi för Sverige, Regeringskansliet. Se tex. sid.10 Övergripande målet

Engångsartiklar och plast

Av Elin Söderberg, 23 augusti 2020 kl 21:32, Bli först att kommentera

Nyligen har Engångsartikelutredningen som föreslår en skatt på engångsartiklar presenterats. Denna har debatterats en del och då jag såg ett önskemål om att hålla isär bioplast och plast med fossilt ursprung nämnas i en debattartikel så tänkte jag skriva några rader.

Plast leder till flera miljöproblem. Det är ett fantastiskt material med massor av smarta egenskaper, vilket gör att vi använder plast till väldigt mycket i samhället. Men plast har baksidor. Två mycket stora problem med plast är

1. plasten skräpar ner och tar extremt lång tid att brytas ner, plastprodukter trasas sönder till microplaster som hamnar i allt. Djur får i sig plast eller fastnar i plast och skadas.

2. att det görs av fossil råvara, när produkten har använts klart och eldas upp leder till det fossila koldioxidutsläpp (och en del andra ämnen som inte är så trevliga).

Engångsartikelutredningen syftar till att lindra det första problemet. De flesta har nog sett bilder på valar som visat sig ha magen full av plast eller läst någon av de senaste nyheterna om den enorma mängden microplaster i haven.

Ur klimatsynpunkt är det bra att använda bioplast istället för plast med fossilt ursprung (säkerställer vi att det växer minst lika mycket som vi skördat för att producera bioplasten så är den klimatneutral) men bioplast har tagits fram för att ha samma materialegenskaper som fossil plast och bryts därför inte heller ner av naturen. Nedskräpningsproblematiken är alltså densamma, oavsett om det är bioplast eller fossil plast.

Utredningen föreslår att skatten på engångsartiklar ska variera beroende på mängden plast i produkten. Dvs. en pappsersmugg med ett mycket tunt plastskikt skulle få en lägre skatt än en ren plastmugg, så på så sätt skapas incitament till att använda mer hållbara material för engångsartiklar.

Styrmedel för att främja returplast och bioplast framför fossil plast hanteras alltså inte av denna utredning. Men det är också ett viktigt område i behov av politiska åtgärder. För vi kommer inte åt de fossila utsläppen av växthusgaser från sopförbränningen förrän vi blivit kvitt den fossila plasten i samhället.

Ta hand om hälsan och varandra. Önskar er en fantastisk vecka!

Medmänsklighet och solidaritet

Av Elin Söderberg, 30 juni 2020 kl 22:33, Bli först att kommentera

Idag lever över 80 miljoner människor på flykt undan krig och förföljelse i världen. Det går inte att sätta ett politiskt framförhandlat tak för hur många människor som kommer att fly nästa år.

Färre människor söker asyl i Sverige nu, än på mycket länge. I det läget är det fullständigt omänskligt att flera partier pratar om behovet av en tuffare lagstiftning. De vill inte bara göra den tillfälliga lagen permanent, utan de vill även att den ska skärpas och stramas åt ytterligare.

Jag vill se ett Sverige som står upp för mänskliga rättigheter, som slår vakt om asylrätten och som föregår med gott exempel över hur alla länder i världen tillsammans kan hjälpas åt för alla dessa människor på flykt. Hur hade du velat att länders migrationspolitik såg ut, om det var du som behövde fly? Det är människor det handlar om.

[Vill du vara med och kämpa för en solidarisk värld? För solidaritet med djur, natur och ekosystem, med världens alla människor och med kommande generationer. Bli medlem.]