Etikett: statistik

Umeås nya klimatmål – om statistik

Av , , Bli först att kommentera 2

På måndagens kommunfullmäktige ska förslag på nya miljömål upp för beslut. Det kommer sannolikt bli en intressant debatt med tanke på vad som redan framkommit i media.

Att arbeta för minskad klimatpåverkan är inte bara bra för klimatet, det ger bättre folkhälsa och därmed minskade vårdkostnader, ökad sysselsättning i bla. jordbruk, minskat beroende av oljeimport, bättre krisberedskap och mycket mer! Vill du läsa mer om detta så har KTH presenterat en stor studie.

När förslag på nya klimatmål diskuteras så kommer utsläppsstatistik och sånt otroligt intressant komma upp. Så jag tänkte ägna detta blogginlägg till att försöka reda lite i detta.

Till att börja med så innehåller förslagen till klimatmål fyra olika typer av mål

  • ett rörande territoriella utsläpp av växthusgaser
  • ett sektorsmål för territoriella utsläpp från transporter
  • ett rörande kommunkoncernens utsläpp av växthusgaser
  • ett rörande invånarnas konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser

 

Klimatneutralt Umeå 2040 (och viable cities-projektet Klimatneutralt Umeå 2030 för Umeå stad) hanterar de territoriella utsläppen av växthusgaser. I tabellen nedan ser ni hur dessa utvecklats i Umeå mellan 1990 och 2017.

Mellan år 1990 och 2017 minskade de totala utsläppen med 14%. Den största förändringen gjordes på 90-talet då oljepannorna fasades ut från den egna uppvärmningen. Utsläppen från avfall och avlopp har också minskat mycket. (Denna utveckling är densamma över hela landet).

Här redovisas utsläpp av samtliga växthusgaser (såsom koldioxid, metan och lustgas) omräknat till koldioxidekvivalenter. Kategorierna transporter, arbetsmaskiner, el och fjärrvärme, industri och egen uppvärmning innehåller i princip bara koldioxid. Det rör sig om användning av fossila drivmedel (bensin och diesel), förbränning av plats i kraftvärmeverket och oljepannor som kan finnas kvar i industrin och egen uppvärmning tex.

Jordbruk innehåller främst metan och lustgasutsläpp från djurs matsmältning, gödsling och läckage vid markbearbetning. Avfall och avlopp innehåller främst metan och lustgas. Produktanvändning innehåller också andra växthusgaser än koldioxid.

Koldioxidbudgeten som finns för Umeå hanterar en andel av ovan beskrivna utsläpp – nämligen de territoriella koldioxidutsläppen. Så enkelt beskrivet så ingår transporter, el och fjärrvärme, industri, arbetsmaskiner och egen uppvärmning. Utöver detta har även utrikes resor ur konsumtionsperspektiv inkluderats i koldioxidbudgeten. Om man arbetar med genomförande av åtgärder eller uppföljning av utsläpp så kan dessa analyseras utifrån denna sektorsindelning. Noterar man exempelvis att det är svårt att minska utsläppen i närtid inom industrin, så kan man sätta in ytterligare åtgärder inom transporter för att den summerade utvecklingen blir i linje med vad man önskar.

Äta bör man annars dör man. Vissa växthusgaser går inte att nolla, vilket jag bedömer är anledningen till att Sverige har (och förslaget i Umeå är) ett netto-noll mål. Det rör sig om växthusgasutsläpp djurs matsmältning, gödsling och markbearbetning som återfinns i kategorin jordbruk ovan. Det finns sätt att begränsa dessa utsläpp, men det går inte att komma ner till noll. Dessutom är Sveriges livsmedelsproduktion väldigt klimatsmart jämfört med andra länder samtidigt som vi idag importer väldigt mycket mat. Vi i Miljöpartiet vill öka den svenska självförsörjningsgraden från dagens ca 50% till åtminstone 80% det behövs därför ett utrymme för att öka livsmedelsproduktionen. Gör vi det så leder det sannolikt till högre territoriella utsläpp av växthusgaser från jordbruk, men det kommer samtidigt leda till kraftigt lägre utsläpp av växthusgaser från vår konsumtion av livsmedel. (Jordbrukssektorns behov av arbetsmaskiner, transporter, el och uppvärmning går att göra fossilfria).

Netto-noll målen gör att man kan arbeta för att minska utsläppen av samtliga växthusgaser samtidigt som man tar ansvar för de kvarvarande utsläppen från jordbruk och avfall och avlopp genom kompletterande åtgärder.