Etikett: val2018

Plan för 100% förnybart

Av , , Bli först att kommentera 2

Sverige har fantastiska förutsättningar för förnybar energi. Vi har vattenkraften, skogen, jordbruksmark och goda lägen för mycket mer energi från vind och sol. Den tekniska utvecklingen inom förnybar energi går svindlande fort. Miljöpartiets mål är 100 procent förnybar energi.

  • Verka för att subventionerna till fossil energi fasas ut, i Sverige, EU och globalt. Vi vill ändra reglerna för statsstöd och andra subventioner så att de stödjer genomförandet av Parisavtalet.
  • Skapa en nationell solenergistrategi så att allt fler kan satsa på solel och solvärme.
  • Uppgradera det svenska elsystemet så hela landet får ett smart, flexibelt och robust elnät som klarar av en ökad andel förnybar el och som står emot allt värre oväder.
  • Utred hur fastighetsskatten för vindkraften kan reformeras så den kan gå till kommunerna där vindturbinerna står och hur fastighetsskatten från vattenkraften kan gå till de regioner där kraftdammarna finns.
  • Ge grannar möjlighet att bli delägare när det byggs vindkraft.

vindkraft

Vill du veta mer?

Läs vår klimatfärdplan med 142 förslag för klimatet.

Forskarna varnar för skenande klimatförändring – NU krävs åtgärder

Av , , Bli först att kommentera 6

Igår skrev Aftonbladet om den senaste forskningen kring återkopplingseffekter, dvs. när klimatförändringen leder till effekter som ytterligare ökar på klimatförändringen.

“Global uppvärmning på bara två grader kan leda till ett mardrömsscenario för jorden.

– Det innebär att vi kanske bara har en halv grad kvar till vi når en planetär tröskel. Vi är obehagligt nära, säger professor Johan Rockström till Aftonbladet.”

Mardrömsscenariot drabbar inte någon annan, någon annanstans, någon annan gång. Det drabbar oss alla. I Västerbotten skulle en global medeltemperaturhöjning på 4 grader – vilket vi beräknas landa på ca år 2100 om inte kraftiga åtgärder görs nu – innebära att årsmedeltemperaturen stiger med 6 grader (pga att temperaturhöjningen är större i de nordligaste delarna av jordklotet), skyfallen skulle öka i antal och i intensitet, växtsäsongen bli flera veckor längre och vid kusten (Umeå, Skellefteå) skulle värmeböljor (dagar med en dygnsmedeltemperatur över 20 grader) öka från att ha skett 0-1 dygn per år till över 14 dygn per år.

Samtidigt är vi en del av vår omvärld. Fyra graders global medeltemperaturhöjning innebär att majs och vete-skördar minskar med ca 40% i låglänta områden, skördar av soja och ris minskar likaså, tillgången på sötvatten kan minska med upp till 70% i vissa områden, hela det marina ekosystemet påverkas mycket kraftigt vilket skadar fisket, de varmaste dagarna bli 6 grader varmare i östra Asien, 8 grader varmare runt Medelhavet och 10-12 grader varmare i östra Nordamerika. Detta ger effekter på såväl handel som säkerhetspolitik och migration. Detta är alltså effekter till år 2100. När dagens förskolebarn är i 80-årsåldern.

Vi människor har vandrat på denna jord i 200 000 år. De första 190 000 åren var vi uppemot 1 miljon människor. Efter den senaste istidens slut, för ca 10 000 år sedan, började vi bruka jorden och bygga upp vår civilisation. Det är i det stabila klimat som vi haft de senaste 10 000 åren (holocen) som vi är anpassade till och som givit oss förutsättningar att växa till en befolkning på över 7 miljarder människor. Det är dessa förutsättningar vi nu sätter på spel.

Klimatpolitiken ska utgå från forskning. Det duger inte att säga att klimatfrågan är viktig och sedan presentera förslag som levererar långt mindre än vad som krävs.

“Carbon law” – halvering av utsläppen vart 10de år

Johan Rockström har presenterat modellen “carbon law” för att sprida en tumregel som kan användas på såväl individnivå som för städer eller länder. Modellen innebär att om innovation för att plocka koldioxid ur atmosfären och förvara den i berggrunden, så kallad “carbon capture and storage (CCS)” lyckas så kan vi klara Parisavtalet om vi minskar utsläppen med hälften vart 10de år.

Koldioxidbudget

Klimatforskaren Kevin Anderson lyfter riskerna med att förlita sig på teknik som inte finns, som ska kunna fånga in lika mycket koldioxid som all växtlighet på jorden fångar in idag. Han arbetar med modellen “koldioxidbudget”. FN:s klimatpanel IPCC har beräknat hur mycket koldioxid vi kan släppa ut innan vi når 2 graders global uppvärmning. Därmed har världen en koldioxidbudget att förhålla sig till om vi ska klara Parisavtalet. Koldioxidbudgeten kan sedan delas upp på länder och andelen kan fördelas med hänsyn tagen till globala rättviseperspektiv, betalningsförmåga, geologiska förutsättningar etc. Kevin Andersons beräkning visar på att Sverige behöver minska sina utsläpp med ca 15% per år. Eftersom en budget är en budget innebär en för liten minskning år 1 att vi behöver minska utsläppen ännu mer år 2.

Jag vill inte att ni ska bli ledsna, rädda eller uppgivna när ni läser detta. Och jag vill påminna om att arbeta för att hejda klimatförändringen ger så många positiva mervärden i form av bättre luftkvalitet, mer grönområden i våra städer, mer livskvalitet, innovationer osv. Jag skriver detta för att jag vill att Sverige ska ledas av en regering som ser sanningen i vitögat och presenterar politik utifrån de vetenskapliga fakta vi har på bordet.

För att få en regering som tar klimatet på allvar så måste du som läser detta rösta för det. Eftersom flera partier idag säger att klimatfrågan är viktig och samtidigt presenterar fullständigt otillräcklig politik, så önskar jag att fler väljare får kunskap om vad forskning säger krävs för att vi ska klara Parisavtalet.

Oavsett vilka hjärtefrågor man har: äldreomsorg, skola, trygghet,  jobb, transporter, säkerhetspolitik, migration osv så måste klimatfrågan beaktas. I vilken utsträckning vi hejdar klimatförändringen påverkar alla andra områden.

Utsläppen av växthusgaser måste minska, kraftfullt, NU. Och vi behöver anpassa samhället till det klimat som kommer. Regeringen har denna mandatperiod lagt grunden för en kraftfull klimatpolitik både för att minska utsläppen och klimatanpassa samhället. Varav stora delar trätt i kraft i år; klimatlag från 1 januari i år, bonus-malus (subventioner till supermiljöbilar) från 1 juli i år, slopat bygglov för solceller, bränslebyte/reduktionsplikt (lagstiftat krav på inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel) från 1 juli i år, uppdrag till Boverket att samordna klimatanpassning av bebyggd miljö, stärkt centrum för klimatanpassning vid SMHI m.m.

Vi i Miljöpartiet är redo för nästa steg.

Klimatet kan inte vänta.

 

 

Länkar:

Aftonbladets artikel med anledning av Johan Rockströms forskning om återkopplingseffekter

https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/J1ALyR

Presentation av Johan Rockström om klimatutmaningen och carbon law (obs i youtubeklippet säger han att utsläppen är på en platå vilket kan ses som början på att de ska vända neråt, förra året ökade tyvärr dock utsläppen globalt igen, vilket Rockström kommenterar i denna artikel)

https://www.youtube.com/watch?time_continue=1&v=UZ5nKGHMWC0

Johan Rockströms vetenskapliga artikel om carbon law från 2017

http://science.sciencemag.org/content/355/6331/1269

Kevin Anderson presenterar sannolikheten att nå Parisavtalet och koldioxidbudgeten för världens rikare länder

https://www.futurelearn.com/courses/climate-leadership/0/steps/21377

Befolkningsutvecklingen över 200 000 år, av American Museum of Natural History

https://www.youtube.com/watch?v=PUwmA3Q0_OE

 

M går till val mot klimatet

Av , , Bli först att kommentera 3

Moderaterna går till val på att riva upp klimatpolitik.

Jag tycker inte om att skriva om vad andra partier vill och gör. Jag vill fokusera på Miljöpartiets vision för framtiden. Men när M nästan uteslutande talar om MP så måste jag ju bemöta detta.

M-kampanjen i länet har nästan uteslutande handlat om att riva upp flygskatten, sänka skatt på fossila drivmedel, skrota klimatklivet (som finansierat bla utbyggnad av laddstolpar i länet, lustgasdestruktionsanläggning på NUS och biogas-investeringar i Skellefteå) och stoppa ”kilometerskatten” (som egentligen heter vägslitageskatten, endast berör E4an i länet och ersätter en annan skatt som nu betalas årsvis av åkarna oavsett hur mycket och vart de kör).

Jag vill ha en framtid att längta till. Och då krävs klimatpolitik. Nu. Om vi inte snabbt minskar utsläppen av växthusgaser går vi mot en global uppvärmning på 4 grader till ca år 2100. Det är när barnen som idag går i förskolan är i 80-års åldern. Det är alltså en klimatförändring nästan lika stor som skillnaden mellan nu och senaste istiden, fast åt andra hållet på termometern. Ett klimat som människan aldrig någonsin upplevt.

Jag vill jobba för jämställdhet, att vi tar psykisk ohälsa på allvar, att människor inte ska falla mellan stolarna hos Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och mycket mer.

Men en sak är säker. Klimatet kan inte vänta! Därför vill jag höra varför M ser det som sin viktigaste uppgift detta val, att skrota klimatpolitik som lyft fram Sverige som världsledande på klimatområdet.

Dags för debatt Edward Riedl.

 

Klimatkonsekvenser kräver klimatanpassning

Av , , 2 kommentarer 0

Klimatförändringen sker här och nu. Länets lantbrukare vittnar om hur växtsäsongen förlängts de senaste decennierna och en del reaktiv klimatanpassning har gjorts i samhällen i länet när nya områden exempelvis har översvämmats.

För att få ett robust samhälle som är anpassat till det klimat vi kommer ha i slutet av detta sekel så behövs kunskap om vilka konsekvenserna kommer vara då. SMHI har idag i uppdrag att vara Kunskapscentrum för klimatanpassning, vilket Miljöpartiet i regering såg till blev ett permanent centrum 2016. SMHI har bland annat tagit fram kartunderlag för alla Sveriges län som visar scenarier för förändringar i skyfall, värmebölja, växtsäsong, medeltemperatur, snötäcke m.m. om vi hejdar klimatförändringen till en global medeltemperaturhöjning på 2 grader eller om vi fortsätter som nu och landar runt 4 grader till slutet av seklet.

När samhällsviktig infrastruktur som sjukhus, järnvägar, vägar för utryckningsfordon m.m. ska byggas så måste vi säkerställa att de inte utsätts för risker för ras och skred eller översvämningar. Därför är klimatanpassning oerhört viktigt. Klimatförändringen sätter oss i nya förutsättningar och då kan vi inte planera utifrån förutsättningar som rått hittills.

Miljöpartiet har i regering ökat stödet till klimatanpassning. Arbetet med kunskapshöjande och förebyggande insatser för att anpassa samhället till ett förändrat klimat fortsätter. Regeringen har beslutat om att höja anslaget för klimatanpassning och förebyggande insatser mot jordskred och andra naturolyckor. Satsningen möjliggör fler förebyggande åtgärder mot naturolyckor som förväntas öka i ett förändrat klimat.

Med anledning av klimatförändringen behöver lagstiftning ses över för att ge kommuner och andra aktörer bättre förutsättningar att proaktivt anpassa samhället till ett förändrat klimat. Därför vill vi i Miljöpartiet bland annat att plan- och bygglagen kompletteras så att möjlighet ges att fastställa krav i detaljplanen på säkerhetshöjande och skadeförebyggande åtgärder för att förhindra eller minska risken för översvämningar, ras, skred och erosion, genom att exempelvis använda funktionsbaserade krav. Plan- och bygglagen bör också kompletteras så att kommunen ges rätt att utföra åtgärder på annans mark som har stor betydelse för att skydda omgivande bebyggelse, samt krav på att alla kommuner ska ta fram klimatanpassningsplaner.