Jämställd sjukskrivning?

Nästan två av tre sjukskrivna är kvinnor. Denna skillnad påverkar förstås både inkomster och lönenivåer. Om sjukfrånvaron hade varit jämnt fördelad skulle inte heller inkomstskillnaden mellan män och kvinnor ha varit så stor. Därför har regeringen tidigare avsatt 41 miljoner kronor till tre olika projekt som rör kvinnors sjukfrånvaro. För att studera detta mer noggrant lanserade Sveriges Kommuner och Landsting 2009 pilotprojektet "Jämt sjukskriven – ett genusperspektiv på sjukskrivningsprocessen". Projektet testade olika sätt att undersöka om ojämställdhet skapas i samband med sjukskrivningsarbetet och prövade olika metoder för att åstadkomma en förändring. Resultaten av pilotprojektet pekar på att män och kvinnor oavsiktligt behandlas olika i vården. Kvinnor har ett betydligt högre ohälsotal än män. Det har minskat i lika stor omfattning som männens ohälsotal under perioden som sjukskrivningsmiljarden funnits. Skillnaderna i ohälsotalet är ytterligare en anledning att fokusera på jämställdheten. Det är viktigt att analysera verksamheten för att undersöka var skillnaderna består. Är det så att sjukskrivningsprocessen bidrar till skillnaderna i ohälsotal mellan kvinnor och män?

Att kvinnor och män bedöms utifrån genusbas skapar omotiverade skillnader i sjukskrivningen. Exempel på omotiverad skillnad skulle kunna vara att en kvinna sjukskrivs för problem som inte relateras till sjukdom utan mer handlar om vardagliga bekymmer eller skickas till samtal istället för att få en medicinsk undersökning. Ett annat exempel är mannen som inte får behandling för sin depression och därför inte klarar att återgå till arbetet. Det viktiga för att undersöka detta är att statistiken är könsuppdelad och att verksamheterna analyserar vad det beror på samt åtgärdar problemen.

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)