Skidnäringen drabbas hårt av ett regeringsskifte!

En kollega till mig, Olov Lavesson har tagit fram en intressant rapport om vad Alliansens reformer inneburit för en av våra stora näringar nämligen skidnäringen. Över 2 miljoner svenskar åker utförsåkning och för många kommuner är skidåkningsindustrin mycket betydelsefull. Sveriges skidanläggningar är viktiga arbetsgivare – framför allt för unga. I 15 av Sveriges fjällkommuner arbetar totalt cirka 5 682 personer med drift av skid- och sportanläggningar. Till de som arbetar med den direkta driften av skid- och sportanläggningarna ska läggas alla de som arbetar på anläggningarnas hotell och restauranger och turist- och bokningsservice. Om de rödgröna oppositionspartierna i riksdagen får som de vill efter valet i år höjs arbetsgivaravgifterna för unga och restaurangmomsen fördubblas. Det skulle skada den svenska skidnäringen både här i Västerbotten och i resten av landet. Nya beräkningar från riksdagens utredningstjänst visar att i 15 av de största fjällkommunerna skulle enbart de höjda arbetsgivaravgifterna innebära ökade kostnader för arbetsgivarna i turismsektorn med cirka 65 miljoner kronor. Det är inte en utveckling jag vill se!

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

13 kommentarer

  1. Leif

    Jesus. Tänk, alla förstår när SD hänvisar till axpixlat, men ingen politiker förstår sånt här. Detta gäller såklart inte enbart du/moderaterna, det gäller alla.

    Pinsamt är bara förnamnet.

    • Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) (inläggsförfattare)

      Riksdagens utredningstjänst har tittat på vad oppositionsens politik skulle innebära för en viss näring. Vad är problemet att hänvisa till en sådan utredning?

  2. Oberoende Politisk Bedömare

    Tror dock att skidnäringen kommer överleva alldeles utmärkt vid en eventuell återgång till normala arbetsgivaravgifter. Precis som den gjorde innan en reducering av arbetsgivaravgifterna genomfördes.
    Dessutom kostar den reducerade arbetggivaravgiftern ofantliga summor av ofantliga medel, enligt siffror c:a 1.2 miljoner kronor. Per jobb. Per år.

    Visst kan 1.2 miljoner kronor göra betydligt bättre verkan på andra håll än att gå in i privata företags vinser?

    • Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) (inläggsförfattare)

      Jag har träffat företrädare för en rad olika näringar som alla har samma synpunkter. En sänkt arbetsgivaravgift för unga och en sänkt resatuarngmoms har inneburit att de kunnat fortsätta driva sin verksamhet, att de kunnat investera och utvidga och att de kunnat erbjuda fler anställning i sitt företag.Den vinstmarginal skidnäringen och besöksnäringen har ligger väldigt lågt vilket innebär att de är sårbara för förändringar.

      • Oberoende Politisk Bedömare

        Återigen var ditt svar inte ett svar på min fråga utan något helt annat än frågeställningen handlade om.

        Varför är det så svårt för er politiker att svara på det frågan faktiskt handlar om?

        • Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) (inläggsförfattare)

          Jag har lyssnat av branchen och det är tydligt vilka konsekevnser höjningar av arbetsgivaravgifetn, momsen och övriga skatter skulle innebära för en hårt pressad branch. I media kan vi läsa vad Alliansregeringens åtgärder har inneburit.

          • Oberoende politisk bedömare

            Återigen handlade ditt svar inte alls om frågan som ställdes.

            Min fråga var, förutom ursprungsfrågan som du inte heller svarar på, är varför det så svårt för politiker att faktiskt svara på den frågan som ställs?

  3. Lars Gidlöf

    Hej

    Ett par frågor, jag hoppas du kan besvara dom utan att jag numrerar frågorna.

    Hur mycket kostar dessa restaurangjobb staten i och med denna momssänkning?

    Hur många jobb inom vården har det kunnat bli om dessa miljarder lagts på vårdjobb istället?

    Hur många miljarder gav Ni aktieägarna i bankerna i och med sänkt bolagsskatt, du ”lider” ju så otroligt mycket med restaurangbranschen så hur mycket led du med banksektorn och dess ”dåliga” vinster ?

    Hoppas du har kurage, som politiker, att svara rakt och ärligt.

    • Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) (inläggsförfattare)

      Konjunkturinstitutet beräknar att momssänkningen har skapat cirka 4 000 jobb medan VISITA pratar om cirka 10 000 jobb. Enligt budgeten satsar regeringen 5,4 miljarder kronor årligen på momssänkningen.

      Syftet med momssänkningen och lägre arbetsgivaravgifter för unga är att sänka tröskelarna in på arbetsmarknaden, stimulera en bransch med mycket små marginaler och stärka ekonomin på både kort och lång sikt som en del av en större ekonomisk stimulanspolitik. Det blir inte rätt att påstå att dessa resurser i stället kunde ha lagts på vården eftersom att det är två skilda saker. Alliansregeringen har sedan 2006 tillfört drygt 40 miljarder kronor (rensat för inflation) till sjukvård, skola och omsorg.

      Näringspolitiken och reformerna för företag har bland annat handlar om att sänka bolagsskatten. Sverige hade 2006 en av världens högsta bolagsskatter och det fanns få anledningar för företag att behålla verksamheten i Sverige eller för internationella företag att komma hit. I den globala konkurrensen är det viktigt att vi som land också kan vara en attraktiv plats för arbetsgivare, det är bland annat så man skapar förutsättningar för nya jobb och ser till att branscher kan växa och utvecklas. I och med sänkningen av bolagsskatten har vi nu en mycket konkurrenskraftig skattesats. Jag tycker inte att det är rätt att i första hand fokusera på hur mycket utdelning eller vinst företag gör till följd av detta, utan vilka andra positiva effekter det har haft i termer av att företag har stannat kvar i Sverige och/eller valt att ta sin verksamhet hit och således anställt nya personer. Det är viktigt att komma ihåg att utan företag som kan växa och ”göra vinst” finns det inte heller några företag som kan anställa, utan anställda och företag skulle vi inte ha några skatteintäkter och därmed skulle den svenska välfärden inte ligga på den nivå vi ser idag. Det här kommer alltid att vara en balansgång och bara för att en reform är genomförd betyder inte det att den är perfekt eller inte kommer att förändras. Vi arbetar kontinuerligt med att följa upp och utvärdera den politik vi sjösätter, det senaste exemplet på det är att vi justerade åldersgränserna för den sänkta arbetsgivaravgiften så att den skulle komma ännu fler yngre till del.

      • Per A.

        Siffrorna från VISITA bör man nog behandla med viss skepsis. De har ett uppenbart ekonomiskt intresse av att få denna reform att framstå så positivt som möjligt.

        Om vi förutsätter siffrorna från konjunkturinstitutet samt regeringens budget stämmer (och om jag har räknat rätt…), så har vart och ett av dessa jobb subventionerats med 1,35 miljoner kronor per år, bara genom sänkningen av restaurangmomsen.

  4. erik J

    Elisabeth
    Ditt svar är av typen hörsägen också ibland benämnt skröna. Finns det riktiga studier av vad du påstår eller är det fantasier.

    • Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) (inläggsförfattare)

      Det jag hänvisar i mitt blogginlägg kommer från en rapport som Riksdagens utredningstjänst tagit fram. Mina påståenden i mitt svar kommer dels från branchorganisationen Visitas statistik och dels från en rad företagares information

  5. Lars Gidlöf

    Hej

    Jag hade hoppats slippa numrera frågorna men det funkade visst inte, förstår inte varför Ni politiker inte kan ge klara svar, så försöker igen.

    1:Hur mkt kostar varje restaurangjobb? Och hur kan det ha blivit 10000 nya jobb, Hotell o Restauranganställdas förbund har ju inte alls fått sån medlemsökning.

    2: Jag frågade inte hur mkt Ni tillfört sjukvården, tvivlar att du ens kan ge besked vart dessa 40 miljarder har lagts på. Jag frågade hur många nya jobb det kunnat ordnats inom vården för dessa pengar som gått till restaurangnäringen?

    3: Varför gav Ni bankerna mer pengar än ni gett sjukvården i och med bolagskatten sänktes, led bankerna av dåliga resultat innan?

Lämna ett svar till Lars Gidlöf Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.