Vi medicinerar allt fler unga!

Socialstyrelsen har följt användandet av ADHD-läkemedel mellan åren 2006 och 2014. Resultatet visar att medicineringen har ökat stadigt i alla åldersgrupper utom bland de allra minsta barnen. Ökningen kan förklaras med att de nya användarna blivit allt fler för varje år, och att läkemedlen ofta används under en lång period. Socialstyrelsens siffror visar även på stora regionala skillnader i förskrivningen. Det är inte en positiv utveckling och vi har liten kunskap i effekterna på lång sikt. Det är också en skrämmande utveckling att vi diagnostiserar fler och fler unga. Varför är det så stor skillnad mellan våra regioner när det handlar om diagnostisering? Många frågor som är svåra att svara på.

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

2 kommentarer

  1. Inger

    Håller med dig..det ÄR skrämmande..och tror det beror på
    Att det är lättvindigast att ge mediciner Då har man gjort sitt för att lösa ”problemet” Det råder stor okunskap än om till exempel …som nu ADHD..med flera bokstavskombinationer
    För att ge ett barn som till exempel är stresskänsliga ..mer tid …vid till exempel ett prov .. om något barn behöver det Då alla skall ha lika villkor i klassen OAVSETT behov Då måste man först ha en diagnos..att stämpla barnet med..För att det skall kunna få den extra tiden
    Det är mycket som är skrämmande i samhället idag Ett samhälle där många vuxna har slutat vara vuxna..Där barnen får uppfostra sig själva.Så olika bokstavskombinationerna verkar höra till dagens tid Då ingen har TID att förstå ett barn som behöver lite mer av den tid..som inte finns Då drogar vi dom istället..så blir det lugnt och bra Hur det kommer att påverka barnen i framtiden..DERAS framtid Det behöver ju inte vi bry oss om..det får barnen själva bära på..den vetskapen.Helt sned och upp och ner är världen idag Där barnen ofta kommer i kläm.. till förmån för oss vuxna och våra behov

  2. Bergis

    ADHD är en kulturellt och socialt skapad diagnos. Kultursjukdomarna i samhället existerar i ett dynamiskt samspel mellan en rad aktörer: patienter, läkare, försäkringskassa, media, arbetsgivare, patientföreningar, läkemedelsbolag. Det tar tid för sjukvården att bekräfta en kulturellt betingad diagnos, men när det väl har skett, och i synnerhet sedan diagnosen uppmärksammats i media, sprider sig sjukdomen förbluffande snabbt till en stor grupp människor vars symtom överensstämmer exakt med de symtom som man har bestämt sig kan kopplas ihop med just denna nya diagnos. kultursjukdomar (eller kulturdiagnoser) sådana tillstånd som definieras som sjukdom under en viss tidsperiod och som uppkommer, namnges och sprids i samspel med kulturen. Det innebär att de styrs av tidsandan i form av normer, värderingar, föreställningar och aktuella hotbilder. Den nyfödda diagnosen, som ofta återfinns i bestämda grupper eller kulturkretsar, sprids som ett slags mentalitetsgenererad epidemi. Symtomen är komplexa och svåra att förstå, men härstammar för det mesta ur en gemensam »symtompool«. Karaktäristiskt för en kultursjukdom är också att den försvinner plötsligt, antingen för att tillståndet inte längre betraktas som sjukdom eller därför att symtombilden slukas av andra nyare diagnoser.

Lämna ett svar till Inger Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.